Augusta Braunerhjelm var dramatiker, författare och skribent, verksam under 1800-talets sista decennier.
Augusta Braunerhjelm föddes på Lundås i Edebo socken i Roslagen där hon växte upp med fadern, kammarherren Samuel August Braunerhielm och modern grevinnan Sofia Taube. Hennes tre bröder blev alla militärer medan systern Sofia Charlotta gifte sig 1866 i Stockholm med trafikdirektören och friherren Bror Abraham Leijonhufvud. Augusta Braunerhjelm levde ogift. Hennes liv är tämligen okänt och hon har inte lämnat något känt arkiv efter sig. Hon ska ha vistats i Italien av hälsoskäl under vintrarna 1877–1881. Hon besökte världsutställningen i Chicago och rapporterade till exempel från invigningen till Sydsvenska Dagbladet.
Augusta Braunerhjelm debuterade som författare med komedin Kusinerna uppsatt på Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm år 1870. Redan 1908 skrev signaturen Ths. (teaterkritikern Erik Thyselius) i en artikel ”Från Dramatens gamla dagar” i Svenska Dagbladet att Augusta Braunerhjelm tillhörde en grupp om tre kvinnor som visserligen var nästan helt bortglömda men som var värda att ”något ihågkommas” för sina dramatiska försök. Hennes litterära produktion omfattar fem dramer, två novellsamlingar, en roman och en sagosamling. Därutöver medverkade hon i åtskilliga litterära tidskrifter och kalendrar under sent 1800-tal. Hon skrev också journalistik.
Augusta Braunerhjelms författarskap kan sammanfattningsvis beskrivas i tre genrer och perioder: dramatik med början 1870, prosa med början 1883 och senare viss journalistik. Hennes verk spelades på Kungliga Dramatiska Teatern och Nya teatern i Stockholm. Komedin Kusinerna uruppfördes på Dramaten den 19 februari 1870 och även om inte kritikerna hyllade pjäsen så gjorde publiken det och den gavs mer än 60 gånger. Två av hennes komedier spelades därefter, Hvem? på Dramaten 1877 och Bror Görans hustru på Nya teatern år 1884, ingen med samma framgång som debuten. Två ytterligare dramer är kända, båda historiska tragedier: Blodshämnden, 1879, som visserligen gavs ut i bokform, men såvitt känt aldrig spelades, och slutligen Kåre, som spelades i april 1880 på Dramaten efter att ha fått pris av Svenska Akademien. Dåvarande teaterchefen Erik af Edholm beskrev dramat som ”odrägligt tråkigt”.
År 1883 publicerade Augusta Braunerhjelm två novellsamlingar: Studier efter naturen: teckningar från Italien och Nya teckningar från Italien. Även om de olika liv och situationer som skildras i böckerna utspelar sig i Italien var frågeställningarna i sig aktuella och med novellen ”Bikten” placerar sig författaren i det nordiska moderna genombrottet. Augusta Braunerhjelm skildrar här hur livsvillkoren är begränsande för kvinnor. I bokform fortsatte hon sitt författarskap med en samling sagor, I den tiden: sagor, 1898, och romanen I unga dagar, 1900. Därefter utgav hon inte fler böcker. En del av hennes texter publicerades även i litterära kalendrar, som exempelvis Svensk Kalender, 1883, där hon uppmärksammades för en polemisk dikt med titeln ”Gamle gudar”.
Augusta Braunerhjelm avled 1929. I dödsboken för Edebo församling är dödsorsaken noterad som ”ålderdomssvaghet”.
