Aurora Lovisa Ljungstedt var en av Sveriges första kriminal- och skräckförfattare.

Aurora Ljungstedt föddes 1821 i Karlskrona som första barn till major Georg Leonard Hjort och Fredrika Elisabeth Alf. Familjen flyttade 1835 från Blekinge till moderns släktegendom, Krusenhofs säteri i Östergötland i närheten av Kolmården. År 1846 gifte sig Aurora Ljungstedt med byråchefen i Fångvårdsstyrelsen, Samuel Viktor Ljungstedt, och flyttade med maken till Stockholm. Efter giftermålet började hon publicera romaner och berättelser i tidningar och tidskrifter som Aftonbladet, Dagligt Allehanda och Svea. Trots en 40 år lång författarkarriär från slutet av 1840-talet till mitten av 1880-talet levde hon ett tillbakadraget författarliv utanför de litterära kretsarna fram till sin död 1908.

Aurora Ljungstedts skrev följetongsberättelser under olika pseudonymer. Till en början använde hon signaturen ”Richard” men gjorde sig senare mest känd under pseudonymen Claude Gérard, ett namn som hon hämtade från en romanfigur i en av den populära franska författaren Eugène Sues romaner. Eftersom hon var angelägen om att dölja sin identitet sköttes förhandlingar med förläggare och tidningsredaktörer under sekretess av maken. Först vid mitten av 1870-talet avslöjades av misstag hennes rätta namn.

Aurora Ljungstedt var troligen en av sin tids mest lästa författare i Sverige. Hon publicerade sina berättelser i flera av dåtidens mest spridda tidningar och tidskrifter. År 1853 trycktes hennes gotiska roman Hin Ondes hus i Albert Bonniers tidskrift Europeiska följetongen. I Aftonbladet kom berättelsesamlingen Dagdriverier och drömmerier, 1857, och i Nya Dagligt Allehanda några av hennes främsta verk: En jägares historier, 1861, Onkel Benjamins album, 1872, Psykologiska gåtor, 1868, och Jernringen, 1873. Mellan 1872 och 1882 gav Albert Bonniers förlag ut större delen av hennes produktion som Samlade berättelser i nio band. Några av hennes berättelser blev också översatta till danska, finska och franska.

Flertalet av Aurora Ljungstedts berättelser kan karaktäriseras som gotiska kriminalberättelser. Hin Ondes hus kan ses som Sveriges första skräckroman med tydliga referenser till den engelska författaren Ann Radcliffes gotiska romaner, medan ”Harolds skugga” i En jägares historier är en dubbelgångarhistoria som pekar fram emot Robert Louis Stevensons senare roman Dr Jekyll and Mr Hyde från 1886. Gåtfulla existenser och gränstillstånd utforskas i flera av hennes berättelser. Identitets- och könsbyten används raffinerat i Moderna typer, 1872. Gränsen mellan liv och död problematiseras och förefaller överskridas av en av romanfigurerna i Psykologiska gåtor, 1868. Hemlighållna mord och stölder spelar en viktig roll i samma roman samt i Inom natt och år, 1878, där detektiven Alf Stjerne med skarpsinne utreder brotten. Onkel Benjamins album innehåller ett antal kriminalberättelser från domaren Benjamin Ross yrkesverksamma tid, varav ”Hastfordska vapnet” är en av de första pusseldeckarna i svensk litteratur.

Aurora Ljungstedt har hänförts till en äldre melodramatisk följeromanstradition tillsammans med utländska författare som Eugène Sue och Edvard Bulwer Lytton. Ändå uppvisar hennes produktion påfallande moderna drag. Naturskildringarna och återgivningen av det östgötska landskapet runt Kolmården är både mångfacetterad och påtagligt realistisk. Trots förekomsten av övernaturliga inslag får gåtorna vanligen en naturlig och rationell förklaring. Också hennes syn på kriminalitet är för dåtiden märkbart progressiv. I sina berättelser skildrar hon tydligt kopplingen mellan misär och brott. Hennes brottslingar är inte genetiskt belastade utan produkter av samhälleliga orättvisor och sociala umbäranden. Därmed har hennes kriminalberättelser ett tydligt socialt och politiskt budskap som föregriper senare brottsförebyggande åtgärder och reformer inom fångvården.

Aurora Ljungstedt avled i Stockholm 1908.