Aurore Pihl startade Norrköpings Norra läroverk för flickor, var pådrivande bakom kvinnors rätt till utbildning och kämpade för kvinnors politiska rösträtt i Norrköping.

Aurore Pihl föddes 1850 i Hällestad i Östergötland av modern Ulrika Kristina, och fadern Per Johan som var kronolänsman. Stora delar av uppväxttiden tillbringade hon hos en moster i Askersund där hon fick sin skolning.

I slutet av 1870-talet kom Aurore Pihl in på Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Efter avslutad lärarinneexamen vände hon åter till Östergötland och grundade år 1880 Norrköpings norra läroverk för flickor — även kallat Norrköpings nya läroverk för flickor eller Pihlska skolan — tillsammans med klasskamraten Gerda von Friesen.

Sedan länge hade Aurore Pihl drömt om att skapa en privatskola där flickor erbjöds lika bra undervisning som pojkarna på läroverket. Utmaningen var särskilt stor i industristaden Norrköping med stora barnkullar ur arbetarklassen och fattiga familjer utan finansiella resurser. Dessutom fanns redan två flickskolor etablerade i staden. Att ny modern pedagogik utlovades under ledning av unga engagerade lärarinnor, ansågs inte ha någon betydelse, menade kritikerna. Skolan skulle inte gå runt.

Men Aurore Pihl och hennes kollega gav inte upp. De började i liten skala. Tolv elever fördelades på fyra klasser i tre rum i stadens norra arbetarkvarter. Två år senare hade flickskolan utökat elevantalet, flyttat till större lokaler och börjat erhålla statligt stöd.

Aurore Pihls organisationsförmåga, pedagogiska skicklighet och individanpassade undervisning var väl omvittnad. I pressade situationer kunde hon ge uttryck för ett häftigt temperament, men behandlade sina elever rättvist. Under hennes ledning hade flickläroverket, eller Pihlska skolan som den vanligen kallades, ett gott anseende och ansågs som en av landets främsta privatskolor.

Vid sidan om sin lärargärning var Aurore Pihl mycket engagerad i Norrköpingskvinnornas kamp för rösträtt. Redan vid starten av Norrköpings kvinnliga rösträttsförening var hon en av de pådrivande krafterna och delaktig i många av föreningens beslut. Som föreningens vice ordförande kritiserade Aurore Pihl rådande lagstiftning, vilken hindrade kvinnor att vara verksamma inom vissa yrkesområden. Det borde vara upp till individen själv, menade hon. Aurore Pihl lyfte också fram kvinnors lägre löner. Det hade väl inte någon betydelse om själva arbetet gjordes av en man eller kvinna? ”Samma lön för samma arbete, då det utföres med lika duglighet och lika kompetens af man och kvinna”.

Våren 1909 höll Aurore Pihl ett föredrag för rösträttsföreningen i Norrköping. Allmän rösträtt för män hade nyligen införts, även om många män ännu var borträknade på grund av obetalda skatter eller mottagen fattighjälp. Som många andra kvinnor tyckte hon att det var bra att männen nu hade erhållit fulla medborgerliga rättigheter ”i allas vårt gemensamma fosterland.”. Ett steg i rätt riktning. Men. ”Här finns dock ett stort men, och bakom det stå Sveriges kvinnor undrande och spörjande: När få vi vår rätt?”

Rösträttsmotståndarna ansåg att kvinnors politiska rösträtt skulle hindra männens arbetsutövning och dessutom skulle kvinnor kunna ta deras jobb. Motståndarna till kvinnors rösträtt sade sig också vilja skydda kvinnorna från det politiska livets stormar och strider och återbörda dem till hemmets stilla värld. Något Aurore Pihl vände sig mot.

”Man har talat om vår lättrördhet, vår oförmåga att väga skäl för och emot och först och sist vår brist på mognad. Huru som helst – ett faktum är, att vi ännu äro politiskt omyndiga.”

Aurore Pihl arbetade som föreståndare för Norra flickläroverket i Norrköping till sin pensionering 1916. Hon avled 1938 i Strålsnäs i Boxholm, 88 år gammal.