Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Catharina Elisabet (Betty) Ehrenborg-Posse

1818-07-221880-07-22

Översättare, lärare, författare

Betty Ehrenborg-Posse är känd för sina översättningar av anglosaxiska väckelsesånger och av pedagogiska sånger med profant innehåll.

Betty Ehrenborg-Posse föddes 1818 på godset Råbäck i Medelplana. Hon fick i dopet namnet Katarina Elisabet, men kom hela sitt liv att kallas Betty. Modern Fredrika Ehrenborg var av enkel småborgerlig börd, tidigt föräldralös och, som hon själv påpekat, oerfaren och obildad då hon lärde känna sin blivande man. Hon var dock intelligent och kunskapstörstande och blev senare känd som författare. Fadern, Casper Isaac Michael, var av gammal adlig släkt med anor från Jylland. Han var vice landshövding och nyutnämnd justitieombudsman när han ännu inte 45 år gammal hastigt rycktes bort. Efter mannens jordfästning i Stockholm återvände Fredrika Ehrenborg med sina barn till makens ena egendom, Råbäck, vid Kinnekulle i Västergötland. Stället förblev familjens hemort de följande sju åren.

Vid faderns död var Betty Ehrenborg-Posse endast fem år och som det känsliga barn hon var påverkades hon djupt av förlusten, liksom av familjens flytt från den älskade barndomsgården Råbäck sju år senare. Sedan modern hämtat sig efter chocken och sorgen var hon mycket mån om att ge sina barn en god och ståndsmässig uppfostran. Precis som brodern Richard, yngst i syskonskaran, fick Betty Ehrenborg-Posse och hennes två äldre systrar en intellektuellt inriktad uppfostran. Att moderns egen swedenborgianism och mesmerism i viss mån återspeglades i barnens uppfostran låg i sakens natur, då hon delvis fungerade som barnens lärare.

Sedan familjen flyttat till sin andra egendom, Kråk vid Vättern nära Karlsborg, och där kommit under inflytande av den unge filosofen Ernst Kjellander, anslöt sig Betty Ehrenborg- Posse till en traditionellt luthersk kyrklighet. Det innebar att hon liksom syskonen tog klart avstånd från moderns swedenborgianism. Att detta samtidigt kom att skapa spänningar i förhållandet till modern var ofrånkomligt.

Liksom modern hade Betty Ehrenborg-Posse en utpräglat pedagogisk läggning och hon fick tidigt utlopp för den då hon undervisade fattiga allmogebarn, vars undervisning både hon och modern ömmade för. Också författarskap prövade hon tidigt på. Redan 1841 gav hon ut sin första anspråkslösa poesisamling, Små fåglar från Kinnekulle.

Då brodern Richard blev student i Uppsala 1842 flyttade Fredrika Ehrenborg och Betty Ehrenborg-Posse, som nu var den enda hemmaboende dottern, med till Uppsala. Tanken med flytten var att universitetsstudierna skulle öppna en ämbetsmannabana för brodern. Under vintrarna i Uppsala 1842–1846 deltog Betty Ehrenborg-Posse och hennes mor aktivt i det vittra livet i Uppsala, där romantiken härskade som bäst. De deltog i Malla Silfverstolpes salonger och aftnar med högläsning alternerade mellan familjerna Geijers, Atterboms, Schröders och deras eget hem. Stort uppseende väckte de två oförskräckta kunskapstörstande damerna genom att regelbundet delta i Geijers och Atterboms föreläsningar på universitetet. Det skulle ännu dröja 40 år innan den första kvinnan kunde avlägga universitetsexamen i Sverige. Vid det laget vilade både Fredrika Ehrenborg och Betty Ehrenborg-Posse redan i mullen, men som föregångare inom både pedagogik och litteratur hade båda lämnat spår efter sig.

Efter åren i Uppsala tog Betty Ehrenborg-Posse tjänst hos greveparet Gustaf och Eva Lewenhaupt, dels som lärare, dels som sällskapsdam. Vintern 1846–1847 tillbringade hon på herrgården Hällefors i Västmanland och följande vinter i Stockholm. Betty Ehrenborg-Posse undervisade de yngre barnen i franska, pianospelning, historia, geografi, räkning, biblisk historia och psalmverser och de äldre dessutom i engelska. Hennes breda allmänbildning kom väl till pass. För Betty Ehrenborg-Posse själv kom tiden hos familjen Lewenhaupt att innebära ett andligt genombrott, speciellt den senare vintern. Familjens ena dotter skulle då konfirmeras och fick hemundervisning av stockholmsprästen Gustaf Janzon. Janzons målinriktade konfirmandundervisning åhördes också av familjens vuxna. Betty Ehrenborg-Posse har själv berättat vilken vändpunkt det blev för dem alla: ”när våren kom inträdde också en andlig vår för oss alla”, skriver hon.

Tillsammans med paret Lewenhaupt deltog Betty Ehrenborg-Posse denna vinter också i nyevangeliska konventiklar i Stockholm och fann där likasinnade. Visserligen blev hon ingen rosenian i inre mening, därtill var hon för kritisk mot det hon uppfattade som ensidigt i väckelsepredikanten C. O. Rosenius förkunnelse. Med sina kontakter via systern och hennes man E. G. Bring till en konservativ schartauanskt färgad högkyrklighet i Lund hade hon teologiskt bredare referenser. Också prästen och missionären Peter Fjellstedts förkunnelse gav impulser. Själv kom hon, speciellt genom sina översättningar från engelska och tyska, så småningom att få brett genomslag inte enbart inom den nyevangeliska väckelsen. År 1852 och 1854 utkom i stora upplagor först Andeliga sånger för barn, tänkta för att användas både i folkskola och söndagsskola. Senare kom Pilgrimssånger i två delar, 1859 och 1862. Den sistnämnda samlingen innebar ett verkligt genombrott för den anglosaxiska väckelsesången i Sverige. Också nydiktningar av bland andra Betty Ehrenborg-Posse och Lina Sandell-Berg ingick.

Paret Lewenhaupt hade fått kännedom om en diakonissanstalt som vuxit fram i Strassburg i Tyskland. Tillsammans med dem blev Betty Ehrenborg-Posse övertygad om att något motsvarande borde förverkligas i Sverige. År 1849 kunde Sällskapet till beredande av en diakonissanstalt i Stockholm bildas. Också Fredrika Bremer hade då gett ut en entusiastisk bok om sina intryck från Fliedners diakonissanstalter, som hon besökt i Marienberg och Kaiserwerth. Det svenska diakonissidealet utformades sedan som ett kall för ogifta kristna kvinnor och i det kom att ingå både karitativa och pedagogiska uppgifter. Diakonissanstalten i Stockholm blev i realiteten ett pionjärcentrum för unga kristna kvinnors yrkesutbildning. Den kom under åren 1852–1872 att omfatta ett lärarinneseminarium, där Betty Ehrenborg-Posse undervisade.

Sedan 1851 vistades Betty Ehrenborg-Posse huvudsakligen i Stockholm. Där startade hon den undervisning som blev embryot till den första kyrkliga söndagsskolan i Sverige. Här utvecklade hon också, delvis i samarbete med Mathilda Foy, en metod för textutläggningar vid förberedande samlingar för söndagsskolans lärare, som sedan lade ut texten för sina söndagsskolklasser. De kurser som hon höll för söndagsskollärare blev ett pionjärarbete i Sverige. Under en studieresa som hon tillsammans med modern företog till England bekantade hon sig med både vanligt skolarbete och söndagsskolarbete.

Den stimulans som det andliga genombrottet och dessa upplevelser gav den tidigare ofta så ängsliga Betty Ehrenborg-Posse är värd att notera. Under studieresan fick hon fruktbara impulser av anglosaxisk aktivism. Via hennes egen mångsidiga verksamhet som publicist, pedagog och översättare skulle dessa snart lämna märkbara spår i det andliga livet i Sverige, inte minst via den rosenianska väckelserörelsen och Rosenius tidskrift Pietisten, där mycket av hennes skaparkraft kom att kanaliseras. De nya perspektiv detta öppnade handlade om förlåtelse, försoning och upprättelse, och är förnimbara i flera av de psalmer och sånger som Betty Ehrenborg-Posse nu började skriva och översätta. En ny evangelisk trygghet ersatte den tidigare otryggheten och känslan av att inte hålla måttet.

Betty Ehrenborg-Posses bidrag till den profana svenska sångskatten är olika rörelsesånger, som den populära "Blinka lilla stjärna", och andra lättfattliga och lekande sånger med pedagogiskt innehåll, som "Här är vårt öra, vi fått för att höra" och den mnemotekniska årstidsvisan ”Januari börjar året, februari kommer näst”.

Betty Ehrenborg-Posse gifte sig 1856 med friherren Johan August Posse af Säby. Paret fick tre barn. Äldst var August Mikael som utbildade sig för en missionärsinsats, men dog i lungtuberkulos innan han hann resa iväg. De två flickorna Anna Elisabet och Hedvig Amalia utbildade sig båda till diakonissor. Hedvig sändes 1887 ut som svenska kyrkans missionär till Sydafrika, medan Anna fortsatte som diakonissa i hemlandet.

Betty Ehrenborg-Posse dog i Södertälje 1880. Dubbelnamnet Ehrenborg-Posse är en efterkonstruktion, som man ofta ser, men det användes aldrig av henne själv. Hennes signatur var B E-g tills hon gifte sig, därefter skrev hon helt enkelt B. Posse.


Ruth Franzén



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Catharina Elisabet (Betty) Ehrenborg-Posse, www.skbl.se/sv/artikel/BettyEhrenborgPosse, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ruth Franzén), hämtad 2018-12-17.




Övriga namn

    Signatur: B E-g
    Gift: Posse, Betty
    Flicknamn: Ehrenborg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Fredrika Ehrenborg, född Carlqvist
  • Far: Casper Isaac Michael Ehrenborg
  • Syster: Anne-Beate Ehrenborg, gift af Kleen
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Råbäck, Karlsborg: Hemundervisning, bl a av modern
  • Självstudier, Uppsala: Privat deltagande i universitetsföreläsningar, Uppsala universitet
  • Yrkesutbildning, London, Storbritannien, British and Foreign School
  • Studieresa, Storbritannien: Studier av söndagsskolarbete


Verksamhet

  • Yrke: Författare, poet, psalmförfattare
  • Yrke: Guvernant och sällskapsdam
  • Yrke: Översättare, andliga och pedagogiska sånger
fler...


Kontakter

  • Släkting: Ebbe Gustaf Bring, svåger
  • Kollega: Lotten von Kræmer
  • Kollega: Tekla Knös
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Götene
  • Hällefors
  • Lindesberg
fler...


Källor

Litteratur
  • Bexell, Oloph, Sveriges kyrkohistoria. 7, Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid, Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsråd, Stockholm, 2003

  • Franzén, Ruth, 'Betty Ehrenborg/Posse som publicist - pedagog - aktivist ur ett intersektionellt spiritualitetsperspektiv', Kyrkoliv i 1800-talets Sverige : festskrift till Oloph Bexell., S. 164-197, 2007



Vidare referenser