Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Märta Birgit Nilsson

1918-05-172005-12-25

Operasångare

Birgit Nilsson var en världsberömd svensk operasångerska.

Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 i Västra Karup i Skåne. Hon var enda barnet till lantbrukarparet Nils Petter Svensson och Justina Pettersson. Hon växte upp på den skånska landsbygden och det var till en början en traditionell kvinnoroll som förväntades av henne. Bland annat påbörjade hon en hushållskurs på Västkustens Ungdomsskola i Ljungskile.

År 1945, då Birgit Nilsson gick på Operaskolan, träffade hon Bertil Niklasson som utbildade sig till veterinär. År 1948 gifte de sig i Svenska kyrkan i Köpenhamn. Under sin karriär kom hon dock inte att använda sitt efternamn som gift utan tog artistnamnet Nilsson. Maken var en trogen medföljare på hennes resor över hela världen. Äktenskapet var barnlöst.

Birgit Nilssons musikalitet upptäcktes tidigt och intresset och talangen understöddes av modern. Fadern skall ha intagit en mer skeptisk inställning till en karriär bortom hembygden. Hon tog sånglektioner hos musikdirektör Ragnar Blennow i Åstorp och det var han som uppmanade henne att söka till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Av hennes memoarer La Nilsson, 1996, framgår att han var den sångpedagog som kom att betyda mest för henne. Hon kom in i solosångklassen 1941 med Joseph Hislop som lärare. År 1944 antogs hon, utan sedvanlig provsjungning, till Operaskolan i Stockholm och där kunde hon välja Arne Sunnegårdh som lärare.

Birgit Nilssons debut var 1946 i Stockholm med rollen som Agathe i Friskytten av Carl Maria von Weber; detta var ett inhopp med kort varsel. Prestationen uppmärksammades med mycket goda recensioner. Som det egentliga genombrottet i operakarriären räknas dock hennes insats som Lady Macbeth i Giuseppe Verdis Macbeth 1947 i Stockholm. Hon gick således tidigt över från de lyriska sopranrollerna till de mer dramatiska. Hon tillhörde den fasta ensemblen vid Kungliga Teatern (Operan) i Stockholm 1958–1959. Därefter framträdde hon där med gästspel.

Birgit Nilsson är framför allt förknippad med en mycket framgångsrik internationell karriär och som dramatisk sopran var hon världsledande. Hennes första operagästspel utanför Sverige var på festspelen i Glyndebourne i England 1951 i rollen som Elettra i Wolfgang Amadeus Mozarts Idomeneo. Hennes repertoar var omfattande och hon framförde sceniskt mer än 25 olika operaroller. Hon gjorde dessutom ett mycket stort antal konsertframträdanden. Som dramatisk sopran kom hon att bli en ledande Wagnersångerska. Hon uppmärksammades och hyllades framför allt i två roller, som Isolde i Richard Wagners Tristan und Isolde samt i titelrollen i Giacomo Puccinis Turandot. Hon framförde Isolde mer än 200 gånger och med mer än 30 olika ledande dirigenter. I intervjuer har hon framhållit att Karl Böhm var den dirigent hon skattade högst.

Mycket uppmärksammade och synnerligen hyllade är många av Birgit Nilssons andra rolltolkningar, av, för att nämna några få exempel, Brünnhilde i Die Walküre, Siegfried och Götterdämmerung av Richard Wagner, titelrollen i Tosca samt Minnie i La fanciulla del West av Giacomo Puccini, liksom titelrollerna i Elektra och Salome av Richard Strauss. Hon engagerades ofta och framträdde på alla de stora prestigefyllda operascenerna i världen, som Staatsoper i Wien, Bayerische Staatsoper i München, Teatro Colón i Buenos Aires, Covent Garden i London, Teatro alla Scala i Milano och Metropolitan i New York. I Wien gästspelade hon 1954–1982 med 232 framträdanden, i Milano gästspelade hon 1957–1975. På Metropolitan i New York framträdde hon 223 gånger. Hon skattade musiklivet och publiken i den österrikiska huvudstaden särskilt högt. Hon framträdde också vid olika festspel, främst vid Wagnerfestspelen i Bayreuth, men även bland annat i Salzburg och Verona.

Birgit Nilsson blev även känd och uppskattad av en större publik, inte minst genom framträdanden i radio och TV. Hennes karriär sammanföll kronologiskt med den period då grammofoninspelningar med den nya LP-tekniken expanderade starkt. Hon medverkade i ett mycket stort antal inspelningar och hennes berömmelse är också nära förknippad med detta medium, såväl i studioinspelningar som i live-upptagningar.

Birgit Nilssons sista nya rollinstudering var Färgarhustrun i Richard Strauss Die Frau ohne Schatten på Kungliga Teatern i Stockholm 1975. I den rollen kom hon därefter att göra en rad olika framgångsrika gästspel. Sin operakarriär avslutade hon 16 juni 1982 med titelrollen i Elektra på operan i Frankfurt am Main. Hon tilldelades flera hederstitlar såsom hovsångerska, 1954, Kammersängerin, Österrike, 1968, Bayerische Kammersängerin, 1970, och professors namn, 1998.

Birgit Nilsson framträdde på scener över hela världen, vilket medförde många och långa resor. Hon hade under sitt liv bostäder i flera olika länder. Hon upprätthöll dock alltid nära band med hembygden och framträdde där med konserter. Första gången var 1955 i Båstads kyrka och till förmån för Bjäre Härads Hembygdsförening. Hennes återkommande konserter på sommaren kom senare att förläggas till Västra Karups kyrka.

Birgit Nilsson var under sin karriär mycket efterfrågad och drog alltid en stor publik. Endast vid något enstaka tillfälle var hon tvungen att ställa in ett framträdande. Hon blev också en av operavärldens högst betalade sångare. Tre år efter hennes bortgång offentliggjordes att hon från sin förmögenhet instiftat The Birgit Nilsson Prize i klassisk musik. Det delas ut vart tredje år med en prissumma på USD 1 000 000. Det delades ut första gången 2009 och enligt hennes önskan tilldelades det den spanske tenoren Plácido Domingo.

Birgit Nilsson avled 2005 i sitt hem i Bjärlöv utanför Kristianstad och begravdes vid Västra Karups kyrka. Hennes barndomshem är sedan år 2010 museum.


Thomas Lindkvist


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Märta Birgit Nilsson, www.skbl.se/sv/artikel/BirgitNilsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Thomas Lindkvist), hämtad 2024-12-21.




Övriga namn

    Flicknamn: Svensson
    Gift: Niklasson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Justina Svensson
  • Far: Nils Petter Svensson
  • Make: Bertil Niklasson


Utbildning

  • Folkskola, Svenstad
  • Folkhögskola, Ljungskile: Hushållsskola, Västkustens Ungdomsskola


Verksamhet

  • Yrke: Operasångare, internationellt verksam


Kontakter

  • Mentor: Ragnar Blennow
  • Mentor: Joseph Hislop
  • Mentor: Arne Sunnegårdh
fler ...


Organisationer

  • Kungliga Musikaliska Akademien
    Ledamot nr 688
  • Royal Academy of Music
    Hedersledamot


Bostadsorter

  • Födelseort: Svenstad
  • Svenstad
  • Ljungskile
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Eriksson, Kalle, Birgit i Bjäre: [Birgit Nilsson : barndomen, drömmarna, kärleken till hembygden], Birgit Nilssons minne, Båstad, 2010

  • Meyer-Topsøe, Elisabeth & Nilsson, Birgit, En bæredygtig sangteknik: Birgit Nilssons tanker om en bæredygtig sangteknik, [Det Kongelige Danske Musikkonservatorium], København, 2006

  • Nilsson, Birgit, Mina minnesbilder, Bonnier, Stockholm, 1977

  • Nilsson, Birgit, La Nilsson, Fischer, Stockholm, 1995



Vidare referenser



Birgit Nilsson
Birgit Nilsson

Nyckelord

1900-talet Sångare