Birgit Th Sparre var under 1930-, 1940- och 1950-talen en av Sveriges mest populära författare. Hon är mest känd för romanen Gårdarna runt sjön.
Vid sex månaders ålder kom Birgit Th Sparre som fosterbarn till greven och grevinnan Sparre på Sjöreds gård nära Ulricehamn. Hennes biologiska föräldrar är okända. Sex år gammal började hon i Franska skolan i Stockholm, dit även fosterföräldrarna följde med under terminerna. Efter sex års skolgång läste hon med guvernant i hemmet i två år för att sedan fortsätta ytterligare två år i Franska skolan. Under denna tid tog hon även tallektioner för Anders de Wahl och Karin Swanström.
År 1919 såldes Sjöred, fadern avled och tillsammans med modern flyttade Birgit Th Sparre så småningom till det nybyggda Åsundsholm i närheten. Mor och dotter levde i flera år ett kringflackande liv i väntan på att Åsundsholm skulle bli färdigt. Långa perioder vistades de i Paris, Skottland och England. Många vintrar tillbringades i Kairo, Nice, Palma de Mallorca och andra städer kring Medelhavet. Det var också med en reseskildring som Birgit Th Sparre debuterade. Endast drygt 20 år gammal skrev hon Ön av eld och lava, 1925, baserad på dagboksanteckningar och egna fotografier från en vistelse på Teneriffa 1920–1921. Den följande boken, Ett leende, 1926, bygger delvis på självupplevda händelser i Paris konstnärskretsar. I Maria del Carmen, 1930, är handlingen förlagd till Mallorca. I Heta kuster vid heta hav, 1934, berättar hon om sin och moderns jorden runt-kryssning och de äventyr hon upplevt i Egypten, Indien, Zanzibar, Kenya, Palestina med flera platser.
Under denna period skrev Birgit Th Sparre även recensioner och reportage, framför allt för Svenska Journalen. Hon tog ofta sin utgångspunkt i egna upplevelser och sina möten med andra människor. Hennes sinne för dramatik och intresse för romantik är påfallande men reportagen, liksom reseskildringarna, innehåller ofta klargörande bakgrunder och förklaringar till aktuella händelser.
Det var emellertid med herrgårdsromanen Gårdarna runt sjön, 1928, som hon fick sin stora succé. Den blev den första i en hel romansvit om livet på de gamla gårdarna runt sjön Åsunden. Materialet utgår från hennes barndomsmiljö och flera av romanfigurerna bär omisskännliga drag av släktingar och tidigare grannar.
År 1937 gifte sig Birgit Th Sparre med Carl Theodor Thäberg. Deras bröllopsresa gav upphov till den originella och välinformerade reseskildringen Bröllopsresa i Libyen, 1939. De bosatte sig på Djursholm och fick två barn, men äktenskapet blev kort och Birgit Th Sparre flyttade tillbaka till sin mor på Åsundsholm tillsammans med sina barn. Under andra världskriget återvände hon och barnen till Stockholm och hon gav sig i kast med en ny omfattande romansvit. Glimringeserien utspelar sig på 1800-talet och bygger till stor del på autentiskt material om Limmareds glasbruk i Västergötland, som ägts av hennes fosterfars farfar.
Ett intressant mellanspel i Birgit Th Sparres omfattande produktion av romantiska berättelser i herrgårdsmiljö är de satiriska Kejsardagar och furstenätter, 1945, och Faster Gelatines underbara resa, 1948, som hon skrev tillsammans med sin gode vän diplomaten och författaren Knut Bonde under den gemensamma pseudonymen Teresina, storhertiginna av Bourbon-Siena. Dessa parodier på den traditionella överklassmemoaren väckte uppskattning även hos de recensenter som vanligen var kritiska till hennes verk.
År 1955 gifte Birgit Th Sparre om sig med författaren till Åsa-Nisse-böckerna, Stig Cederholm. Han förskingrade snabbt hennes tillgångar och 1959 måste Åsundsholm säljas på exekutiv auktion. Paret hade separerat redan 1957 men skilsmässan fullföljdes aldrig formellt.
Birgit Th Sparres böcker trycktes i många upplagor. Hon var sitt förlags mest sålda författare av underhållningsromaner. Hennes romaner publicerades i följetongsform i olika veckotidningar och översattes till flera språk. Glimringeserien lästes i radio och herrgårdsromanerna filmatiserades 1957. Hon mottog under årens lopp många hundra beundrarbrev och var eftersökt som föredragshållare och uppläsare. Under de sista 20 åren av sitt liv var hon bosatt i Ulricehamn och i slutet av 1960-talet började hon guida bussturer till de herrgårdar som hon levandegjort i sina romaner. År 1981 utsågs hon till kommunens första kulturpristagare.
Birgit Th Sparre dog i Ulricehamn 1984 och ligger begravd i sina fosterföräldrars grav på Finnekumla kyrkogård, nära barndomshemmet Sjöred.
