Birgit Thüring var den första kvinnan i Sverige som fick C-certifikat i trafikflygning för offentlig lufttrafik, samt den första kvinnan som erhöll Aftonbladets bragdmedalj för svensk flygargärning.
Birgit Thüring föddes 1912 i Grängesberg som dotter till bergsingenjör Vilhelm Fahlman och Iris Fahlman, född Bergstedt. Hon växte upp med två yngre bröder, Sven och Åke. Själv gifte hon sig 1935 med Nils Thüring och fick med honom två barn, Nils och Ritva. Hon mötte sin make i musikaliska sällskapet i Stockholm där de båda medverkade, han som bas och hon som sopran.
Trots att familjen Fahlman fick två söner fanns hos fadern en besvikelse att den förstfödda var flicka. Detta kom att påverka Birgit Thürings uppväxtår och hon försökte på alla vis leva upp till de förväntningar fadern hade på en son – djärvhet och mod. Genom maken, som hade sadlat om från fotograf till flygare, och efter några gemensamma uppstigningar var Birgit Thüring ”såld” för flygning. Hon lämnade tjänsten som biblioteksassistent för att bli flygare. Hon hann till och med få ut sitt C-certifikat före maken vilket ledde till en tidningsartikel med anspelning på deras roller i musikaliska sällskapet. Enligt skribenten föreföll det nu ”som om fru Thüring är bas själv”.
År 1939 fick paret Thüring sina första flygcertifikat och Nils inköpte ett tresitsigt propellerplan. På midsommardagen samma år startade de en rundflygning till Europas större städer som skulle finansieras genom artiklar i en flygtidskrift. Problemet var dock att tidpunkten för flygodyssén inte var den allra bästa. I de europeiska länderna pågick förberedelserna för det krig som bröt ut i september 1939 och deras texter och fotografier stötte på hinder vid publicering med hänsyn till militära hemligheter. Deras resrutter gick över i stort sett alla de europeiska områden som inom ett år blev skådeplatsen för strider. Den sista etappen började i Wien och fortsatte sedan via München till Warszawa, Königsberg, Riga, Tallin och Helsingfors innan de återvände till Stockholm, alltså städer och sträckor som redan under hösten skulle utsättas för krigets härjningar.
Under beredskapen inkallades båda makarna som målflygare. De stationerades på Gotland och målflygningen innebar att de var mål för riktade luftförsvarsövningar. De flög i öppna sittbrunnar i läderhuvor och motorglasögon som skydd för isvindar och den ofta 30-gradiga kylan. Efter kriget startade makarna ett eget taxiflyg, AB AVIA. Birgit Thüring flög nu över hela Sverige och även över det krigshärjade Europa så långt söderut som till Spanien.
Att vara flygare var i högsta grad ett manligt yrke. Det blev uppenbart för Birgit Thüring när hon trots sin trafikflygutbildning sökte arbete på AB Aerotransport (ABA, nuvarande SAS). Hennes dröm att bli flygkapten på ett större passagerarplan kom därför aldrig att gå i uppfyllelse. ABA:s motivering var att passagerarna skulle tappa förtroendet för bolaget om en kvinnlig flygkapten anställdes. Även på Transair motsatte sig samtliga piloter utom chefen Karl-Gustav von Rosen att Birgit Thüring skulle få tjänst som pilot. Senare ville hon i stället bli trafikledare men då sade det statliga Luftfartsverket nej. Lönesättningen skulle enligt verket bli en helt annan och de manliga trafikledarna skulle kanske gå i strejk.
Birgit Thüring kunde alltså inte själv få sin flygardröm till fullo uppfylld. I stället gjorde hon stora insatser för att garantera att kvinnliga flygare efter henne inte skulle diskvalificeras. Hon kom att göra betydande insatser för jämlikheten mellan manliga och kvinnliga flygare.
År 1968 erhöll Birgit Thüring Aftonbladets bragdmedalj för sin flygargärning. Jämfört med männens ”heroiska” bedrifter i luften som gett dem tidningens utmärkelse låg enligt Aftonbladet Birgit Thürings insats på ett helt annat plan. Det var i stället frånvaron av incidenter under de tusentals uppstigningar hon gjort i försvarets tjänst som ansågs meriterande. Hon hade i det tysta gjort en fantastisk insats men nu ”när hon får publicitet drar hon sig litet inom sitt skal. Men så ler hon: Kanske alla de här skriverierna kan visa att även kvinnor kan flyga och då får jag väl vara något slags symbol”.
Birgit Thüring avled 1984 efter en tids sjukdom 72 år gammal. Hon ligger begravd på Visby norra kyrkogård.
