Birgitta Lilliehöök var journalist och skapade den klassiska serien ”Spara och Slösa” för Lyckoslanten, Svenska sparbanksföreningens tidning för barn. Hon medverkade med serien 1926–1963.
Birgitta Lilliehöök föddes 1899 i Göteborg, som yngst av två döttrar. Fadern Johan Lilliehöök var bankdirektör och senare generalkonsul i Helsingfors. Modern Greta Holmberg, ”Sago-Greta”, var författare. Vid föräldrarnas skilsmässa 1905 återvände modern och döttrarna från Finland till Göteborg. År 1910 flyttade de till Lidingö, och några år senare gifte modern om sig med konstvetaren och museimannen Sixten Strömbom. Birgitta Lilliehöök och systern Gerd växte upp i en konstnärlig miljö, i en familj som umgicks med framstående konstnärer som Carl Milles och Isaac Grünewald. Efter Whitlockska samskolan påbörjade Birgitta Lilliehöök en flerårig konstutbildning, först i Carl Wilhelmsons målarskola i början av 1920-talet, senare i Köpenhamn, München och Paris.
På sommaren 1923 ställde Birgitta Lilliehöök ut sina sago- och serieteckningar för barn på den stora Jubileumsutställningen i Göteborg. Bland dem som uppskattade hennes alster fanns folkskolläraren Torsten Palmquist, som blev Lyckoslantens första redaktör. Han beställde en serie av Birgitta Lilliehöök för denna tidnings räkning. Den skulle handla om barn och sparsamhet, och Birgitta Lilliehöök skapade serien om den präktiga, sparsamma Spara och den slarviga gottegrisen Slösa. Serien publicerades i Lyckoslantens första nummer, som utkom till Sparsamhetens dag den 31 oktober 1926, och därefter i varje nummer åren 1926–1963.
Birgitta Lilliehöök kunde inte leva enbart på ”Spara och Slösa”-serien utan etablerade sig som journalist och tecknare. Hon var anställd på Stockholms-Tidningen, Husmodern, Idun och Filmjournalen. Längst tid var hon på Stockholms-Tidningen, från 1924 till 1957. Hon medverkade också i Damernas Värld och dess föregångare Flitiga händer. År 1925 publicerade Birgitta Lilliehöök sin första bok, Bulles dagbok, om en mopsliknande hund som filosoferar över tillvaron. Några avsnitt om Bulle publicerades i Folkskolans läsebok. I Stockholms-Tidningen blev Birgitta Lilliehöök mest känd för kåseriserien ”Mary-Anne och jag”. Serien publicerades varje söndag från den 26 maj 1929 till och med 1935. Ett urval kåserier utkom 1933 i bokform med titeln Mary-Anne och jag.
År 1930 gifte sig Birgitta Lilliehöök med den norske skådespelaren Fridtjof Mjöen. Paret bodde sju år i Norge och därefter två år i Tyskland. I Filmjournalen 1939 skriver hon att maken hade medverkat i bland annat den norska filmen En stilla flirt med Tutta Rolf. Filmen hade även spelats in i en svensk version. I den svenska medverkade Birgitta Lilliehöök själv. Hon spelade ”den unga och vackra sköterskan” till filmens läkare, som i den norska filmen hade spelats av hennes man. Paret Mjöen umgicks flitigt i dåtidens film- och skådespelarkretsar.
I Filmjournalen skrev Birgitta Lilliehöök kåserier under signaturen Bisse samt de stående inslagen ”Veckans Philip den Magre” och ”Utifrån den stora världen av Maj Darling”, vilka båda skulle göra läsarna ”intimt förtrogna med vad som händer och sker i inhemsk och utländsk filmvärld”. Hon gjorde också längre intervjureportage med aktuella filmskådespelare i Sverige, Norge och Tyskland.
Av en slump råkade Birgitta Lilliehöök återvända till Sverige från Tyskland dagen före krigsutbrottet 1939. Maken, som var kvar i Tyskland, lyckades senare ta sig till Sverige och vidare till det ockuperade Norge. Under kriget var Birgitta Lilliehöök verksam som frilansskribent. Tiderna var svåra, inte minst ekonomiskt, och en period var hon till och med intagen på sjukhus för undernäring. Äktenskapet höll inte för alla påfrestningar. För att hålla modet uppe skrev Birgitta Lilliehöök en roman, Det våras, som utkom 1946 och fick goda recensioner.
Under 1950- och 1960-talen skapade Birgitta Lilliehöök nya tecknade figurer. I Idun fanns varje vecka ”Lilla gumman”. En annan av hennes figurer, ”Loppan”, var ett exempel på den då ganska nya företeelsen ”tonåring”.
År 1966 gjorde Birgitta Lilliehöök en resa i Latinamerika i samband med ett besök hos sin systerson, som tjänstgjorde på ambassaden i Buenos Aires. Resan resulterade i skisser och teckningar från Argentina, Peru, Colombia, Mexiko och Panama.
Birgitta Lilliehöök dog 1990 i Stockholm. Hon är begravd på Gamla kyrkogården i Uppsala, i samma grav som bland annat mormodern Ann-Margret Holmgren.
