Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Blanka av Namur

13201363

Drottning av Sverige och Norge

Blanka av Namur var drottning av Sverige och Norge, gift med kung Magnus Eriksson.

Berättelserna om Blanka av Namurs betydelse är mest teorier och sägner. Hon nämns ibland som närvarande vid olika möten och diskussioner om riksangelägenheter i olika handlingar. Fastlagt är att hon och maken Magnus donerade pengar till Birgitta Birgersdotters blivande kloster i Vadstena och att hennes tillgångar preciserades i testamentet. Men om personen Blanka av Namur, finns ytterst lite dokumenterat.

Blanka av Namurs skandinaviska anknytning inleddes med att kung Magnus 1334 reste till Namur i Flandern för att hos greve Jean Dampierre och hans hustru Marie av Artois anhålla om Blanka av Namurs hand. Hon lämnade Namur 1335 och gifte sig samma höst, bara 15 år gammal, med kung Magnus av Norge och Sverige. I morgongåva fick hon Tönsbergs hus och län i Norge, Lödöse vid Göta Älv och Lindholmens borg på Hisingen. Kröningen ägde rum i juli 1336 i Storkyrkan i Stockholm. I ett andra morgongåvobrev skulle hon senare dessutom erhålla Bohus fästning och Marstrand med Älvsyssel utom Orust. Blanka av Namur och Magnus fick fem barn, sönerna Erik och Håkan samt tre döttrar varav två dog i tidig ålder och begravdes vid Ås Kloster i Halland. Den tredje prinsessans öde liksom hennes namn är okänt.

Blanka av Namur sägs ha varit var både vacker och klok, men inga porträtt har återfunnits som med säkerhet kan sägas föreställa henne. Hennes sigill, känt från ett diplom utfärdat 1346, har en avbild av en kvinnofigur, klädd i fotsid klänning utan bälte, med spiran i höger hand och krona på huvudet, men det är inte klarlagt om avbilden föreställer drottningen.

Blanka av Namurs politiska inflytande är omdiskuterat. Vissa historiker hävdar att hon skulle ha haft ett förhållande med Bengt Algotsson, en av landets mäktigaste män, men det bygger mest på dåligt underbyggda anklagelser från Birgitta Birgersdotter, senare Heliga Birgitta. Andra har hävdat att hon förgiftade sin son Erik Magnusson. Orsaken skulle ha varit att Erik gjort uppror mot sin far. Ingen av anklagelserna har kunnat ledas i bevis, inte heller påståendena — starkt underblåsta av Birgitta Birgersdotter — att kungen skulle ha varit homosexuell. Birgitta stod kungaparet nära sedan 1335 då hon blivit Blankas ”magistra”, ungefär motsvarande mentor. Man tror också att Birgitta och hennes make Ulf var gäster vid kungabröllopet samma höst. Kungaparets förtroende för Birgitta resulterade bland annat i att de 1346 testamenterade Vadstena kungsgård till ett blivande kloster och påföljande år även en stor summa pengar för klostrets bildande. Relationerna mellan Birgitta och kungaparet blev dock med tiden kyliga i och med Birgittas anklagelser mot kungen och med tiden även mot Blanka av Namur som enligt Birgitta var ”en huggorm som har en skökas tunga, drakens galla i hjärtat och det bittraste gift i köttet.” Birgitta konstaterar vidare att ”[d]ärför bliva hennes ägg giftiga”.

Det är även oklart vad som orsakade drottningens död. Ett rykte säger att hon blev förgiftad 1363 när sonen Håkan, som blivit kung av Norge, skulle förmälas i Köpenhamn med den elvaåriga Margareta, dotter till danske kungen Valdemar Atterdag. Blanka av Namur och brudens bror Christofer avled kort efter bröllopet medan kung Magnus räddades av sin läkare. Valdemars belackare har menat att han gärna ville bli av med det svenska kungaparet. Men det kan lika gärna ha varit någon smittsam sjukdom som ändade drottningens liv.

Myten om att Blanka har något att göra med barnvisan ”Rida, rida ranka”, vars nästa rad är ”hästen heter Blanka”, som hon skulle ha sjungit för sin lille son, kan helt avfärdas. Istället var det så att Zacharias Topelius i sin Läsning för barn, 1871, publicerade en variant av barnramsan. I anslutning till den fantiserade han fram en historia om hur Blanka av Namur sjunger visan för sonen på slottet. Det skall ha varit denna tolkning som sedan inspirerade Albert Edelfeldt att göra sin berömda målning Drottning Blanka.

Trots bristfällig kunskap om drottningen har namnet Blanka av Namur levt kvar. Drygt tiotalet gymnasieskolor i Västsverige och Skåne är uppkallade efter henne och i Varberg är hon ihågkommen både i form av den lilla parken Drottning Blankas plats och i Drottning Blankas örtagård, som är ett annat namn för Fästningsterrassen, sommarkaféet med Varbergs finaste utsikt.

Blanka avled 1363 och sägs vara begravd i Ringsted på Själland men även det är osäkert.


Birgitta Tingdal


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Blanka av Namur , www.skbl.se/sv/artikel/BlankaavNamur0, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Tingdal), hämtad 2020-07-05.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Blanche of Namur


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Marie av Artois
  • Far: Jean Dampierre
  • Bror: Jean II av Namur
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Drottning av Sverige och Norge


Kontakter

  • Släkting: Ingeborg Håkansdotter, svärmor
  • Mentor: Birgitta Birgersdotter (Heliga Birgitta)
  • Släkting: Margareta (Valdemarsdotter), drottning, svärdotter


Bostadsorter

  • Födelseort: Namur, Belgien
  • Namur, Belgien
  • Stockholm


Källor

Litteratur
  • Grenholm, Gunvor, Rosén, Jerker, Carlsson, Sten & Cornell, Jan (red.), Den svenska historien, [Ny utg.], Bonnier, Stockholm, 1977-1979

  • Harrison, Dick, Sveriges historia medeltiden, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2002

  • Mattsson, Christina & Norlén, Håkan (red.), Visan vi inte minns: en sammanställning, Sveriges radio, Stockholm, 1980

  • Nordberg, Michael, I kung Magnus tid: Norden under Magnus Eriksson : 1317-1374, Norstedt, Stockholm, 1995

  • Wiking-Faria, Pablo (red.), Historien och framtiden i Halland, Länsmuseet Varberg, Varberg, 2001



Vidare referenser



Blanka av Namurs sigill. Okänd mästare, 1300-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons
Blanka av Namurs sigill. Okänd mästare, 1300-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons

Nyckelord

1300-talet Drottningar