Caroline Gother myndigförklarades 1783 och blev senare en mycket rik arvtagerska. Som myndig och ogift kvinna blev hon en av de mest förmögna affärskvinnorna i det tidiga 1800- talets Sverige.
Caroline Gother föddes i Stockholm 1761 som dotter till den välbärgade handelsborgmästaren Engelbert Gother och hans hustru Maria Elisabeth Bedoire. Familjen var genom giftermålsallianser släkt med den stockholmska företags-, handels- och ämbetsmannaeliten. I familjen fanns tre söner och tre döttrar som alla fick en gedigen uppfostran, inriktad mot handel och bokföring, genom informatörer och guvernanter i hemmet. Fadern dog dock bankrutt 1775 och lämnade inget efter sig till änkan och barnen. När modern dog 1783 var sönerna utflyttade och systern Johanna Gother var gift med den mycket välbärgade grosshandlaren Lars Reimers (1738–1811) som var kommerseråd, skeppsägare och bruksägare.
Caroline Gother kunde inte klara sig länge på sitt lilla arv efter modern. Hon flyttade 1789 till ett gods i Skåne där hon arbetade som guvernant. Under sin vistelse där uppvaktades hon med brev av Johan Elers som var kansliråd och poet i Stockholm. Caroline Gother förblev dock ogift. År 1793 återvände hon till Stockholm för att bistå sina systrar i deras verksamheter. Hon begärde samma år myndighet hos Kungl. Maj:t, vilket beviljades omgående.
Vid sekelskiftet 1800 avled Caroline Gothers morbror Jean de Bedoire, som varit generalkonsul i Lissabon och senare ceremonimästare vid hovet. Caroline Gother ärvde honom och blev då ekonomiskt oberoende och kunde leva på ränteinkomster. Vid samma tidpunkt tog hon också sin dövstumma systerdotter Jeanne Marie Netzel till sitt fosterbarn, medan Netzels flyttade till Kilafors i Hälsingland, där C.G. Netzel blivit brukspatron och hälftenägare. Den andra hälften av bruksegendomen ägdes av den andra svågern Lars Reimers.
Caroline Gothers flyttade till Kilafors 1812. Då hade både systern och svågern avlidit och även Lars Reimers. Hon flyttade till Kilafors för att reda ut brukets trassliga ekonomi, dess förvaltning och för omvårdnaden om de minderåriga barnen. Brukets huvudägare var vid tiden hennes syster, Reimers änka. Efter hennes död 1818 ärvde Caroline Gother, som huvudarvtagare efter det barnlösa paret Reimers och som den enda överlevande i sin syskonskara, en på den tiden mycket stor förmögenhet, över 100 000 riksdaler.
År 1823 flyttade Caroline Gother tillbaka till Stockholm för gott. Hon bodde på flera adresser tillsammans med systerdottern, husmamseller, kammarjungfrur, pigor och drängar, och levde ett burget liv. Samtidigt var hon mycket noga med hur hon använde sitt kapital och levde på räntorna. Hon bedrev en omfattande utlåningsverksamhet och lånade årligen ut en stor del av sitt kapital mot sex procents ränta. Ränteinkomsterna var omfattande och hon kunde investera i fastigheter och företag som Gustavsbergs Porslinsfabrik samt infrastrukturprojekt som Göta kanal, Trollhätte slussverk och ångfartyget Yngve Frey. Hon möttes med respekt av sina affärspartners och skötte hela sin ekonomi och all bokföring själv ända till sin död.
Caroline Gother dog i Stockholm 1836, 76 år gammal.
