Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Catharina Charlotta De la Gardie

1723-04-051763-03-24

Grevinna, filantrop, upplysningsivrare

Catharina Charlotta De la Gardie ingick i 1700-talets upplysta samhällselit. Hon hade vetenskapliga intressen och blev berömd för att ha räddat tolv kvinnor från att avrättas för häxeri.

Catharina Charlotta De la Gardie föddes i Stockholm 1723 som dotter till sjöofficeren och riksrådet Edvard Didrik Taube och Christina Maria Falkenberg. Hon var nummer sex i syskonskaran på nio. Catharina Charlotta De la Gardie föddes in i den svenska samhällseliten och där blev hon kvar livet ut. Som tonåring blev hon god vän med Olof von Dalin och likaså medlem i den av honom ledda ungdomsklubben Livskvadronen. En annan av hennes vänner var Carl Tersmeden som i sina memoarer lovordar henne.

I början av 1730-talet uppvaktades hennes äldsta syster, Hedvig Taube, av dåvarande kung Fredrik I och Hedvig Taube blev också hans mätress. Enligt tidigare historieskrivning var fadern Edvard Didrik Taube tillskyndare av arrangemanget medan modern Christina Maria Falkenberg motsatte sig det. Schismen mellan makarna medförde att modern tog barnen med sig och flyttade till sin egendom vid Kungshatt. Hedvig Taubes relation med Fredrik I resulterade i att hela familjen Taube knöts närmare det kungliga hovet och Catharina Charlotta De la Gardie blev i unga år hovdam hos kronprinsessan Lovisa Ulrika. Utöver umgänget med andra kvinnor i hennes ställning fick hon som hovdam möjlighet att bedriva egna studier. Hennes intresse för bildning och vetenskap var omvittnat stort och i samtiden betraktades hon snart som intellektuell.

I december 1748 blev Catharina Charlotta De la Gardie gift med officeren Pontus Fredrik De la Gardie och därmed följde de representativa plikter som hörde till högadliga hustrurs ansvarsområden. Paret bosatte sig på godsen Sjö i Uppland och Almare-Stäket, och de tycks ha haft ett stort umgänge i bildade kretsar. Utöver Carl Tersmeden omnämns Catharina Charlotta De la Gardie av Carl von Linné och Hedvig Charlotta Nordenflycht. Några egenhändigt författade skrifter finns dock inte bevarade.

Catharina Charlotta De la Gardie födde tre barn. Endast äldsta dottern Ulrika Hedvig Charlotta överlevde spädbarnsåren – hon blev 19 år, medan de två yngre inte ens nådde året. I samband med att sonen Pontus insjuknade vid 26 veckors ålder framgår att makarna De la Gardie hade tillgång till landets främsta medicinska expertis, men också att experternas åtgärder inte kunde hindra en alltför tidig död.

I likhet med flera andra högadliga kvinnor engagerade sig Catharina Charlotta De la Gardie i arbetet för samhällets svaga, inte minst barnen, deras sjukdomar och den utbredda spädbarnsdödligheten, något som hon själv hade erfarenheter av. Smittkoppor tog mångas liv och det förekom epidemier. Redan i början av 1700-talet introducerades i Londons bildade kretsar vaccin i form av koppympning av den engelska författaren lady Mary Wortley Montagu. I mitten av 1700-talet provade friherrinnan Catharina Charlotta Ribbing på Lövstabruk koppympning på sina egna barn. Catharina Charlotta De la Gardie, som ivrade för medicinska förbättringar, följde hennes exempel. Hon försökte också få sina underlydande på Sjö och Almare-Stäket att göra likadant.

Catharina Charlotta De la Gardies filantropiska och medicinska omsorger bedrevs lågmält. Mer berömd är hennes insats i slutet av 1750-talet för att få tolv kvinnor i dalasocknen Ål frikända i en rättsprocess där de anklagats för häxeri. Processen fördes under flera års tid i olika instanser. Varken ortens biskop eller dess vikarierande häradshövding motsatte sig anklagelserna och under tortyr erkände också kvinnorna. Efter många turer och delvis tack vare att ordinarie häradshövding var tillbaka i tjänst frikändes de tolv kvinnorna. Men misstron fanns kvar i bygden och de tolv kvinnorna for illa efteråt. Hur Catharina Charlotta De la Gardie fick kännedom om händelsen är oklart. År 1760 såg hon emellertid till att de anklagade kvinnorna fick ekonomiskt bistånd och hon spred även information om processen i sina inflytelserika nätverk. Hennes opinionsbildning nådde riksdagen och på Riddarhuset inlämnades året därpå ett memorial med krav på att den rättsliga hanteringen skulle granskas och att de ansvariga skulle ställas till svars. Kravet vann stöd hos de adliga riksdagsmännen och då det framkom att Catharina Charlotta De la Gardie hade stöttat de anklagade kvinnorna ekonomiskt beslöt man att slå en medalj till hennes ära. Medaljens inskription var i översättning från latinet: ”En hjälp för de olyckliga. Af ridderskapet och adeln för tolf från orättvisa räddade medborgarinnor.”

Ett par år efter hedersbetygelsen drabbades Sjö av en svår epidemi. I vården av de sjuka på godset blev även Catharina Charlotta De la Gardie smittad och dog 1763, endast 40 år gammal. Hon ligger begravd i Veckholms kyrka.


Maria Sjöberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Catharina Charlotta De la Gardie, www.skbl.se/sv/artikel/CatharinaCharlottaDelaGardie, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2018-12-10.




Övriga namn

    Flicknamn: Taube


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Kristina Maria Falkenberg av Trystorp
  • Far: Edvard Didrik Taube af Odenkat
  • Bror: Didrik Henrik Taube
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Ståndsmässig uppfostran
  • Självstudier, Stockholm


Verksamhet

  • Yrke: Hovdam hos kronprinsessan Lovisa Ulrika
  • Ideellt arbete: Filantropisk verksamhet, bl a sjukvård, sjukvårdsupplysning, ekonomisk hjälp och opinionsbildning mot häxprocesser


Kontakter

  • Vän: Olof von Dalin
  • Vän: Carl Tersmeden
  • Vän: Lovisa Ulrika, drottning av Sverige
fler...


Organisationer

  • Livskvadronen
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Sjö
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Fries, Ellen, Märkvärdiga qvinnor, Hierta, Stockholm, 1890-1891

  • Sjöberg, Maria, 'Den lille grevens döda kropp. Om rätt i 1700-talets medicin', Klartext I utkanter och marginaler : 31 texter om kulturhistoria : en vänbok till Birgitta Svensson / redaktion: Marianne Larsson, Anneli Palmsköld, Helena Hörnfeldt och Lars-Eric Jönsson., Nordiska museets förlag, Stockholm, 2015



Vidare referenser

Litteratur


Miniatyr, Catharina Charlotta Taube (1723-1763), grevinna, g de la Gardie (Nationalmuseum)
Miniatyr, Catharina Charlotta Taube (1723-1763), grevinna, g de la Gardie (Nationalmuseum)

Nyckelord

1700-talet Adel Kulturhistoria Rättshistoria Välgörenhet