Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Clara Fredrika Christina Ahnfelt

1819-02-181896-03-19

Modist, psalmförfattare, kyrkligt aktiv

Clara Ahnfelt författade texter till det sena 1800-talets svenska andliga sång. Hennes insatser i den evangeliska väckelserörelsen liksom hennes praktiska, andliga och psykologiska stöd till sin mer namnkunnige make, sångaren, tonsättaren och predikanten Oscar Ahnfelt, har avsatt viktiga spår.

Clara Ahnfelt föddes den 18 februari 1819 i Vimmerby. Hennes föräldrar var fältkamreren och rådmannen Christian Fredrik Strömberg och Beata Christina Björklund. Familjen stannade i Vimmerby till 1822, då de flyttade till Skänninge. 1835 flyttade Clara till Stockholm där hon arbetade som modist. Mer vet vi inte om henne; det lilla som finns skrivet om henne fokuserar på vad som skulle bli hennes livsuppgift, engagemanget inom den evangeliska väckelserörelsen.

Genom baptismens inträde på den svenska scenen, vid mitten av 1800-talet, uppstod från lutherskt håll något av en motrörelse, med rötter i pietistisk och herrnhutisk tradition från 1700-talet. En gren av denna rörelse var nyevangelismen vars främste representant var Carl Olof Rosenius, som år 1856 var en av grundarna till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS). Clara Ahnfelt liksom hennes man Oscar Ahnfelt hade god kontakt med Carl Olof Rosenius. Oscar Ahnfelt anlitades ofta som sångare vid Carl Olof Rosenius samlingar.

Oscar och Clara Ahnfelt gifte sig midsommaren 1844. De bosatte sig en tid i Jakobs församling innan de 1846 flyttade till Storkyrkoförsamlingen och Västerlånggatan. Här föddes deras två barn, Oscar Jonathan och Maria Elisabeth. Båda barnen dog emellertid som små och 1851 flyttade paret till Karlshamn där Oscar Ahnfelt en tid verkade som informator. År 1860 köpte paret den så kallade Cronholmska gården på Drottninggatan 70, i vilken de inrättade en samlingssal på övre våningen för bönemöten och predikningar. I denna sal bildades 9 mars 1867 Karlshamns Missionsförening, ansluten till EFS. Föreningen växte och redan 1868 byggdes ett missionshus. Ledande i verksamheten var uppenbarligen Clara Ahnfelt – maken Oscar befann sig ofta ute på prediko- och sångturnéer i landet. Hon övertog en söndagsskola och initierade och ledde ett arbete till stöd för sjömans- och Kinamission. Hemmet blev centrum för samtal och själavård och här inhystes de många resepredikanter som gästade föreningen.

På sina turnéer sjöng Oscar Ahnfelt sina tonsättningar av texter främst av Lina Sandell-Berg men också några av Clara Ahnfelt, till ackompanjemang av sin tiosträngade gitarr. Det hade stort publikt genomslag. 200 sånger samlades och gavs ut i en serie om tolv häften, Andeliga sånger, 1850–1877. Delar av utgivningen möjliggjordes genom bidrag av Jenny Lind, som också tagit intryck av Carl Olof Rosenius. Samlingen fick mycket stor spridning.

Clara Ahnfelts produktion är av litet omfång. Veterligt har hon inte publicerat något i tryck före 1859. I sina texter hade hon ett starkt behov av att understryka omvändelsens och trons inflytande över livet. Det kan nog sägas överhuvudtaget vara ett karaktäristiskt drag i den samtida väckelsens sånger. Där stod hennes och andras diktning också under de oskrivna krav som bestämdes av en pietistisk kultur och estetisk syn, vilken såg formens enkelhet och själva konstlösheten som en garant för äkthet. Clara Ahnfelts sånger är präglade av stark gudsförtröstan och skrivna på ett enkelt, lättflytande språk; dispositionen är klar, ofta med ett antitetiskt mönster, och huvudlinjen hålls skickligt samman.

År 1859 publicerades tre texter av henne i femte häftet av Andeliga sånger samt tre verser av psalmen I djupet av mitt hjärta skriven av den danske biskopen Hans Adolph Brorson (1694–1764). Clara Ahnfelts första vers inleds med orden ”Jo du mig visar vägen”. Sången blev en av de mest spridda i svenska psalm- och sångböcker fram till slutet av 1900-talet. I Den svenska psalmboken 1986 har Clara Ahnfelts text ersatts av en översättning av Anders Frostenson.

Oscar Ahnfelt avled av en stroke 22 oktober 1882 efter några år av svår depression; det blev Clara Ahnfelts tyngsta tid. Hon avled i lunginflammation 19 mars 1896. De har sin gemensamma grav på Hvilans kyrkogård i Karlshamn.


Per Olof Nisser


Publicerat 2021-01-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Clara Fredrika Christina Ahnfelt, www.skbl.se/sv/artikel/ClaraFredrikaChristinaAhnfelt, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Per Olof Nisser), hämtad 2024-04-25.




Övriga namn

    Flicknamn: Strömberg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Beata Christina Björklund
  • Far: Christian Fredrik Strömberg
  • Bror: Johan Fredrik Strömberg
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Modist
  • Yrke: Psalmförfattare


Kontakter

  • Kollega: Carl Olof Rosenius


Organisationer

  • Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS)
    Medlem, medgrundare, Karlshamns Missionsförening 1867, aktiv ledare, psalmförfattare m m


Bostadsorter

  • Födelseort: Vimmerby
  • Vimmerby
  • Skänninge
fler ...


Källor

Litteratur
  • Aandelige Sange: Dels samlede, dels bearb. samt udg. af Oscar Ahnfelt. Overs. fra det Svenske ved A.L. Gennemseet og rettet af Chr. Dick. [Overs. af Chr. Dick.], Christiania, 1876

  • Den svenska psalmboken, Stockholm, 1819

  • ’Den svenska psalmboken*, Herzog & söner, Stockholm, 1937

  • Den svenska psalmboken: antagen av 1986 års kyrkomöte, Verbum, Älvsjö, 1986

  • Einebrant, Ove, ’Oscar Ahnfelt, ett 200 års jubileum’, Carlshamniana, 2012(27), s. 79-92

  • Einebrant, Ove, ’Oscar Ahnfelt : blott en dag, ett ögonblick i sänder’, Församlingsbladet : Karlshamns församling, Svenska kyrkan, 2013:2, s. 8–9

  • Feldt, Oscar, Psalm- och sångförfattare i Sionstoner, Evang. fosterl.-stift. förl., Stockholm, 1944

  • Lindström, Gunnar, Karlshamnsskisser: saml. 4, [Lundins bokh. (distr.)], [Karlshamn], 1970

  • Lövgren, Oscar, Oscar Ahnfelt: sångare och folkväckare i brytningstid, Gummesson, Stockholm, 1966

  • Lövgren, Oscar, Psalm- och sånglexikon, Gummesson, Stockholm, 1964

  • Selander, Inger, Index över den kristna församlingssången i Sverige, Gummesson (distr., Stockholm, 1979

  • Selander, Inger, "O hur saligt att få vandra": motiv och symboler i den frikyrkliga sången = ["O, hur saligt att få vandra"] : [hymns of the free churches in Sweden : motifs and symbols], Gummesson, Diss. Lund : Univ.,Stockholm, 1980

  • Tegborg, Lennart & Jarlert, Anders (red.), Sveriges kyrkohistoria 6 Romantikens och liberalismens tid, Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsråd, Stockholm, 2001

  • Werner, Arnold, Vår nya psalmbok., Diakonistyr., Stockholm, 1937



Vidare referenser