Daisy Schalling var professor i psykologi vid Stockholms universitet. Hon var även starkt drivande för neuropsykologins framväxt i Sverige och startade Sveriges Neuropsykologers Förening.
Daisy Schalling föddes 1923. Hon gifte sig med Kurt Schalling som var jurist. Tillsammans fick de sonen Martin Schalling, sedermera läkare och professor i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet (KI). Daisy Schalling blev intresserad av psykologi efter att ha läst Gösta Rylanders avhandling Personality changes after operations in the frontal lobe. När hon började utbilda sig existerade dock ingen regelrätt klinisk psykologutbildning i Sverige. Hon började i stället att läsa pedagogik och sedan psykologi vid Stockholms högskola.
De som kände Daisy Schalling beskriver henne som en positiv och entusiasmerande person som stöttade kollegor och studenter. Hon undvek uppmärksamhet kring sin egen person och önskade att hennes och kollegornas insatser skulle stå i fokus. Efter sin grundexamen i psykologi arbetade hon med kliniskt arbete vid psykiatriska kliniken vid KI. Hon fick ingen lön för detta, men värdefull klinisk erfarenhet.
Under 1950-talet blev Daisy Schalling forskarstuderande och avlade sin licenciatexamen år 1957. År 1970 disputerade hon med avhandlingen Contributions to the validation of some personality concepts, framlagd vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon var med och etablerade biologisk psykologi och neuropsykologi som en stark forskningsinriktning och handledde en rad doktorander som gick vidare med egna karriärer och blev framstående inom såväl forskning som klinisk neuropsykologi. Några av dessa är Petter Gustavsson, Aniko Bartfai, Håkan Nyman och Britt af Klintberg. Hon var också lärare eller mentor till professorerna Marie Åsberg och Sten Levander.
Daisy Schalling hade en rad internationella kontakter. Exempelvis samarbetade hon med Hans Eysenck, vars forskning om karaktärsdragen extroversion-introversion samt neuroticism haft avsevärd påverkan på personlighetspsykologin. Daisy Schalling visade att begrepp såsom extroversion och neuroticism behöver nyanseras. Hon kunde också visa att ångest är ett alltför brett begrepp och att man behöver beakta att ångest kan ta sig olika psykiska såväl som somatiska uttryck. Hon och hennes medarbetare utvecklade Karolinska Scales of Personality (KSP), ett självskattningsformulär som avser att identifiera biologiskt grundade karaktärsdrag och deras koppling till olika psykiatriska tillstånd. KSP används än idag (2017), även internationellt. Formuläret innehåller 135 påståenden och personen i fråga får skatta i vilken grad dessa stämmer in på henne eller honom själv. KSP täcker in fyra områden: introversion- extroversion, socialisation, olika former av ångest samt olika former av aggressivitet. Formuläret används vid forskning om exempelvis missbruk, psykopati och personlighet. Petter Gustavsson och hans medarbetare utvecklade och omarbetade senare KSP som då fick namnet Swedish universities Scales of Personality (SSP).
Psykopati var ett forskningsområde där Daisy Schalling blev framstående. Hon samarbetade med Robert Hare och Hervey Cleckley, personer som anses vara auktoriteter på området. I samarbete med bland andra Marie Åsberg och Sten Levander var hon också en pionjär inom svensk forskning om sambanden mellan neurotransmittorer och deras metaboliter och olika psykiatriska tillstånd och personlighetsegenskaper. Hon framhöll dock att det är sårbarhet snarare än sjukdomstillstånd som ska studeras.
Daisy Schallings forskning om neuropsykologiska funktioner rörde bland annat vänster- och högerhänthet, problemlösningsförmåga och kognitiv arbetshastighet. Hon var också en pionjär vad gäller forskning om frontallobsfunktioner. År 1989 tog hon initiativ till att starta Sveriges Neuropsykologers Förening. Dessförinnan hade hon initierat seminarier och symposier för psykologer som önskade lära sig mer om neuropsykologi. Hennes betydelse för neuropsykologins framväxt återspeglas i att Sveriges Neuropsykologers Förening en period använde hennes namn som kodord för sina medlemssidor på nätet.
Daisy Schalling var också en av de första kliniska psykologerna inom psykiatrin. Hon kan betraktas som ”en doldis” inom svensk psykologi, och var mer känd utanför Sveriges gränser. Detta återspeglas i att etablerade och tongivande internationella vetenskapliga journaler publicerade minnesartiklar över henne efter hennes död.
Daisy Schalling dog 1997 och är begravd på Bromma kyrkogård.
