Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ebba Charlotta (Jane) Horney

1918-07-081945-01-19

Påstådd spion

Jane Horney var en äventyrlig mångsysslare, mest känd för att ha påståtts vara spion under andra världskriget.

Ebba Charlotta (som kallade sig Jane från 16 års ålder) Horney föddes i Stockholm, Gustav Vasa församling den 8 juli 1918. Hennes far var civilingenjör Fredrik Horney, född 1888 i Gråmantorps församling, Skåne. Modern hette Nina och var född Schröder i Köpenhamn 1889. Familjen bodde i en lägenhet i korsningen Odengatan och Stjärngatan. Jane Horney var enda barnet tills hon var åtta år, då brodern Johan föddes 1926. Tre år senare föddes lillasystern Britt-Marie.

Familjen reste ofta till släktingar i Köpenhamn och tillbringade somrarna under 1920- och 1930-talen på sommarstället i Mölle. Jane Horney var duktig i skolan och var både nyfiken och vetgirig. När hon fyllt 14 år och gått ut folkskolan ville hon gärna se mer av världen och övertalade föräldrarna att få läsa vid en internatskola i London.

Londonvistelsen visade sig bli mer äventyrlig än föräldrarna hade föreställt sig. Jane Horney rymde från skolan och vistades i Svenska sjömanskyrkan där hon hjälpte till att servera, och föräldrarna lät sända hem dottern. Väl tillbaka i Stockholm gick hon ett år i flickskola och hon utbildades 1933 till djurskötare på Svenska Röda Stjärnan (nuvarande Svenska Blå Stjärnan). Hon fick vidare en utbildning vid Hässleholms samrealskola, där hon var inskriven mellan 1934 och 1935.

Jane Horney avslutade sin skolgång utan examen och flyttade tillbaka till föräldrarna i Stockholm. En period vistades hon i Köpenhamn. År 1929 tog hon anställning på Svenska Amerika Liniens fartyg Drottningholm och arbetade som hyttstäderska under resan mellan Göteborg och New York. År 1938 fick Jane Horney möjlighet att följa med på en expedition till Grönland. Hon mönstrade på M/S Disko och gjorde fyra resor tur och retur. Hon arbetade ombord på båten, men den sista resan mönstrade hon av på ön. Där bodde hon under sex månader och var med om isbjörnsjakt och färd med hundsläde över isen till Kanada. Hon dokumenterade sin tid på Grönland med fotografier och brev. Väl hemma skrev hon flera reportage om Grönland som hon sålde till Stockholms-Tidningen. Herje Granberg var redaktör för söndagsbilagan där Jane Horneys reseberättelser publicerades. Tycke uppstod och den 27 december 1939 gifte de sig. Herje Granberg var 15 år äldre än Jane Horney med många kontakter i Stockholms kulturella innekrets. Paret umgicks med skådespelare, författare och konstnärer på populära etablissemang som Konstnärsbaren (KB) på Smålandsgatan.

Andra världskrigets utbrott innebar att Jane Horney ville göra en insats. Som bilkårist lärde hon sig att köra ambulans. Hon påbörjade också en utbildning till sjuksköterska men tröttnade fort och slutade efter två månader.

År 1940 åkte Jane Horney till det ockuperade Danmark och gjorde intervjuer för sin mans räkning. Hon hjälpte honom också att skaffa fram bilder till olika reportage. År 1941 erbjöds Herje Granberg att bli korrespondent för Aftonbladet i Berlin och Jane Horney flyttade med. I umgänget fanns regimkritiska såväl som nazister och flera journalister från olika länder. De träffades på utrikesministeriets pressklubb på Fasanenstraße. De danska journalisterna var många och det har senare framkommit att Jane Horney sågs med misstänksamhet av de anti-nazistiska danska journalisterna i Berlin.

I februari 1943 separerade Jane Horney och Herje Granberg. Jane Horney reste då till Köpenhamn på turistvisum och när hon bestämde sig för att stanna fick hon kontakt med den tyske majoren i Abwehr, SS-Standartenführer Horst Gilbert som var chef för Skandinavisk Telegrambureau, en tyskfinansierad nyhetsagentur i staden. De blev vänner och senare under 1943, när Jane Horney anmält sitt intresse för att vara agent för svenska säkerhetspolisen, fick hon en anställning där som hon utnyttjade för att kunna rapportera till Sverige om tyskarnas aktiviteter i Danmark. I rapporterna använde hon kodnamnet ”Eskimå”.

I Danmark hade hon flera kontakter i motståndsrörelsen. I november 1943 träffade hon en man ur gruppen De frie Danske, textilfabrikanten Jörgen Winkel, som kom att bli hennes stora kärlek. När han fängslades av Gestapo i december 1943 försökte hon få honom frigiven med hjälp av Horst Gilbert. Under sina ansträngningar att få honom fri besökte hon flera gånger Dagmarshus, Gestapos högkvarter i Köpenhamn. Det noterades med misstänksamhet av motståndsrörelsen och lades till på listan över hennes påstådda svek mot det danska folket. Fler och fler i motståndsrörelsen blev övertygade om att hon var "en stikker" (angivare) som arbetade för tyskarna.

Misstankarna mot Jane Horney växte sig allt starkare under 1944 och motståndsrörelsen tryckte upp flygblad som varnade för henne. De publicerade också tidningsartiklar där hon pekades ut som spion. Jane Horney, som befann sig i Tyskland för att försöka få danska fångar släppta ur koncentrationslägret Theresienstadt, blev upprörd och reste hem för att försvara sig i svensk press. En lista över danska beskyllningar mot Jane Horney fanns hos den svenska säkerhetspolisen som tog in henne på förhör den 28 september 1944. Förhören pågick till den 14 oktober och då var svensk säkerhetspolis övertygad om hennes oskuld. Kaptenen i dansk underrättelsetjänst i exil i Stockholm, Nils Bjarke Schou, fick en kopia av den 140 sidor långa rapporten som friade Jane Horney på alla punkter. Saken tycktes vara utredd. Dansk motståndsrörelse var dock av annan mening och förberedde likvidering av Jane Horney. I augusti skickades rörelsens effektivaste likviderare "Flamman", Bent Faurschou-Hviid, för att avrätta henne, men operationen ställdes in i sista stund.

I januari 1945 genomfördes en annan plan. Två i motståndsrörelsen, Sven Aage Geisler, "Store Bjørn", och lngolv Asbjørn Lyhne, "Lille Bjørn", åkte tillsammans med Bodil Frederiksen till Stockholm för att få med Jane Horney till Köpenhamn för ett möte med motståndsrörelsen där hon skulle få möjlighet att rentvå sitt namn. Jane Horney litade på de tre och tog nattåget till Malmö tillsammans med dem den 17 januari. Där tog Bodil Frederiksen och Jane Horney in på Grand hotell på Norra Vallgatan. De stannade i Malmö till kvällen den 19 januari då en bil körde dem till Höganäs. Där gick de ombord på en svenskregistrerad fiskebåt, Tärnan, och förutom Bodil Frederiksen fanns skepparen Edvard Lyse, två studenter - Erik Pedersen och Hjalmar Ravnbo - på båten. Vad som egentligen hände natten mellan den 19 och 20 januari 1945 har det under åren spekulerats om. Sedan de danska arkiven släppt på sekretessen 2015 framgår ett troligt händelseförlopp: att Hjalmar Ravnbo var den som sköt Jane Horney med två skott när båten kommit ut på internationellt vatten.

Jane Horney slutade med all säkerhet sina dagar i Öresunds vatten, 26 år gammal. Hon är fortfarande inte dödförklarad utan registrerad som försvunnen.


Petra Nyberg


Publicerat 2020-10-03



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ebba Charlotta (Jane) Horney, www.skbl.se/sv/artikel/EbbaCharlottaJaneHorney, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Petra Nyberg), hämtad 2024-12-18.




Övriga namn

    Gift: Granberg
    Pseudonym: Eskimå


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Nina Horney, född Schröder
  • Far: Fredrik Horney
  • Bror: Johan Albert Horney
fler ...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Hästskötare, även bartender
  • Yrke: Hyttstäderska, Svenska Amerika Liniens fartyg Drottningholm
  • Yrke: Journalist, skribent


Kontakter

  • Kärleksrelation: Jörgen Winkel
  • Vän: Horst Gilbert


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Köpenhamn, Danmark
fler ...


Källor

Litteratur
  • Axelsson, Bo, Mordet på Jane Horney, Textab, Arboga, 1983

  • Nørgaard, Erik, Jane Horney: en dokumentarisk redegørelse for den svenske kvindes liv og død, Zac, København, 1987

  • Peyron, Ulf, Fallet Horney: drama utan slut, Norstedt, Stockholm, 1986

  • Pryser, Tore, ’Jane Horney, skönhet eller odjur’, Kvinnliga spioner, S. 162-167, 2009

  • Rasmusson, Lennart, Livlinan: de danska judarnas flykt i oktober 1943, de illegala vapentransporterna över Öresund samt mordet på Jane Horney, Höganäs bokhandel & förlag, Höganäs, 2019



Vidare referenser



Jane Horney, 1940, fotograf okänd. Bildkälla: Wikimedia Commons
Jane Horney, 1940, fotograf okänd. Bildkälla: Wikimedia Commons

Nyckelord

1900-talet Andra världskriget Underrättelseverksamhet