Ebba Lindqvist var en författare som med sin naturlyriska poesi fångade det bohuslänska landskapet på ett unikt sätt.
Ebba Lindqvist var det fjärde och yngsta barnet till folkskolläraren Johan Anton Lindqvist och Selma Lindqvist, född Larsson. Hon föddes i Göteborg och återvände sedermera dit, men växte upp i Grebbestad. Samma år som hon föddes pensionerades hennes far och modern återupptog sin tjänst som småskollärare och arbetade därefter som folkskollärare i Naverstad socken fram till sin pension 1935.
Ebba Lindqvist tog realexamen i Strömstad och studentexamen vid Sigrid Rudebecks gymnasium för flickor i Göteborg 1926, en skola som hon skulle komma att återvända till som lärare. Åren efter studentexamen ”läste hon upp” elever som ville söka till läroverken i Strömstad eller Uddevalla. År 1931-1940 tjänstgjorde hon vid Sigrid Rudebecks gymnasium samtidigt som hon bedrev akademiska studier. År 1933 tog hon filosofisk ämbetsexamen med ämnena tyska, franska, litteraturvetenskap, nordiska språk och psykologi.
Ebba Lindqvist gifte sig 1934 med direktör Ivar Galéen. De fick tre barn, Anne- Marie, Monica och Ivar Henrik Andreas. År 1939 flyttade Ebba Lindqvist och familjen tillsammans med makens tyske far, skådespelaren och filmmanusförfattaren Henrik Galéen, till New York på grund av de senares judiska börd. Under den tid de var bosatta i New York arbetade Ebba Lindqvist vid Office of War Information. Hon studerade också vid Columbia University. Efter kriget återvände familjen till Göteborg, men på grund av mannens utlandsplaceringar levde de under en lång period i Främre Orienten. Under 1950-talet arbetade Ebba Lindqvist som lyrikkritiker i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Åren 1954-1967 var hon en av programledarna för ”Lyriskt forum” i Sveriges Radio.
Ebba Lindqvist debuterade som poet 1931 med den djupt religiösa diktsamlingen Jord och rymd. Hon återkom därefter med en diktsamling så gott som varje år. Det var dock först med den femte samlingen, den naturlyriska Fiskläge, där den kristna problematiken blandades med starka visuella landskapsbilder, som hon 1939 fick sitt stora genombrott. Sina intryck av New York omsatte Ebba Lindkvist i diktsamlingen Manhattan, 1943, och i novellsamlingen Vägen till Jeriko, 1946. Diktsamlingen Karavan, 1958, arbetar med motiv från Främre Orienten. I 1950- och1960-talets diktsamlingar finns ofta de klassiska, mytiska och litterära, kvinnofigurerna i blickpunkten: Fedra, Klytaimnestra, Karyatiderna och Jobs hustru. I sin sista diktsamling, Mässa för måsar, 1966, återkom Ebba Lindqvist till det bohuslänska landskapet och de stora existentiella frågorna.
Många av Ebba Lindqvists dikter har tonsatts av kända musiker som Torsten Sörenson, Åke Hermansson, Alfred Janson, Lars Edlund, Martin Bagge och Henrik Mossberg. Gösta Nystroems orkesterverk "Sinfonia del mare" är uppbyggt kring hans tonsättning av Ebba Lindqvists dikt ”Den enda”.
Ebba Lindqvist är begravd i Grebbestad, där hon fått en plats uppkallad efter sig. På samma plats finns några av hennes mest kända dikter ingraverade i stora stenblock.
