Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Edla Jenny Constantia Roos

1835-05-101901-03-15

Skådespelare, fotograf

Jenny Roos var skådespelare, fotograf och pappershandlare i Stockholm. Hon var framför allt känd som en av svensk landsortsteaters mest framstående skådespelare, och mot slutet av sitt mer än 40 år långa arbetsliv drev hon pappershandel.

Edla Jenny Constantia Roos föddes i Sundsvall 1835. Föräldrarna Johan Petter Roos och Johanna Carolina Malmgren, som båda var skådespelare, gifte sig fem år efter dotterns födsel. 1842 bildade fadern ett eget teatersällskap, där Jenny Roos vid 15 års ålder gjorde sin debut som Fanny i Johan Jolins skådespel Barnhusbarnen. Även brodern Johan Axel Ferdinand Roos, född i Gävle 1842, kom att tillhöra truppens skådespelare. J.P. Roos teatersällskap hade gott rykte och Jenny Roos gjorde flera stora roller på scenen, bland annat som torpardottern Anna i Värmlänningarna. En roll som särskilt nämns i Iduns minnesord är den som ”pojkslyngeln” i Onni Wetterhoffs Amor i barnkammaren, som spelades på Djurgårdsteatern under 1860-talet. Under 1850- och 1860-talet drabbades teatersällskapet dock av både ekonomiska motgångar och olyckor. Efter en brand 1869 som förstörde värdefulla tillgångar som kostymer, dekor och teaterbibliotek, lade J.P. Roos ned verksamheten och drog sig tillbaka från teatern.

Nedläggningen av faderns teater lämnade den ogifta Jenny Roos utan försörjning i en tid av stark ekonomisk recession. Vad som fick Jenny Roos att vid 35 års ålder satsa just på fotografiyrket är inte känt. Kanske framstod det som en säkrare inkomstkälla än teatern. Under 1860-talet hade många fotografer gjort goda förtjänster på den framväxande ”cartomanin” – den stora efterfrågan på fotografiska visitkort. Det var framför allt den växande, välbeställda medelklassen som lät fotografera sig. Det fanns även en stor marknad för försäljning av bilder på kända människor, framför allt kungligheter och scenkonstnärer. Skådespelarna avbildades ofta i scenkostymer från kända rollgestaltningar.

Vid sådana fotograferingar hade säkert Jenny Roos studerat ateljéfotograferna i arbete, samt fått tillfälle att knyta kontakter. Fotografen Caroline von Knorring hade etablerat sin studio på Regeringsgatan 59 i Stockholm år 1864. Under sina yrkesverksamma år gav hon bland annat ut två mappar med stockholmsvyer, Stockholm och dess omgivningar, som presenterades och såldes vid den stora konst- och industriutställningen i Kungsträdgården 1866. När Caroline von Knorring år 1871 gifte sig och flyttade från staden, tog Jenny Roos över ateljén. Den 9 oktober samma år annonserade hon i Dagens Nyheter:

Fotografi. Undertecknad, som öfvertagit Fröken Caroline von Knorrings Fotografiska Atalier, Regeringsgatan 59, rekommenderar sig härmed hos den ärade publiken. Alla goda porträttplåtar, tagna af Fröken von Knorring finnas qvar hos undertecknad till efterbeställning. Vuer och Stereoskoper af Stockholm och Upsala m.m. kunna fortfarande erhållas. Jenny Roos.

Liknande annonser infördes i Stockholms Dagblad och Aftonbladet de närmaste veckorna. Men den lågkonjunktur som rådde efter de svåra svältåren 1867–1869 drabbade även stadens fotografiateljéer. Det nya yrket led dessutom av viss överetablering. Mellan år 1860–1865 ökade antalet ateljéer i Stockholm från 10 till 65. Den visitkortsfeber som rått under 1860-talet mattades efterhand av, och år 1874 finns endast 39 fotografer listade i Stockholms adresskalender. Som nyetablerad fotograf utan yrkeserfarenhet hade Jenny Roos sannolikt svårt att hävda sig i den hårda konkurrensen om det minskade kundunderlaget.

Jenny Roos är representerad i Stockholms stadsmuseums samlingar med både porträttfotografier och vyer. En mindre antal porträtt i visitkortsformat kan också ses i den webbaserade databasen Porträttfynd. Det är dock svårt att med säkerhet säga vilka fotograferingar Jenny Roos själv utfört, och vilka som är kopierade efter Caroline von Knorrings negativ, men sannolikheten är stor för att i alla fall landskaps- och stadsvyerna är utförda av Caroline von Knorring. I en annons från Västerviks veckoblad 21 november 1871 saluförde Jenny Roos bland annat ”Stockholmsvyer” för 50 öre styck. Att fotografera utomhus vid denna tid fordrade stor skicklighet och ett mobilt mörkrum, då våtkollodiumnegativen krävde att både exponeringen och framkallningen gjordes när glasskivans emulsion ännu var fuktig. Det skulle ha varit nära nog omöjligt för Jenny Roos att ha utfört fotograferingen själv under den korta tid som förflutit efter övertagandet, och dessutom under den mörka årstiden.

Efter bara två år återgick Jenny Roos till scenen, nu på Nya teatern (senare Svenska Teatern) på Blasieholmen som var dåtidens största teaterhus med över tusen platser. Jenny Roos var verksam där mellan åren 1874–1877, men fick inga större roller. Hon verkar ha haft täta band med föräldrarna och brodern Johan Axel Ferdinand, och delade bostad med dem på Södra Teatern på Mosebacke fram till faderns död 1882. Därefter flyttade hon till Herkulesgatan 5 och började driva verksamhet som pappershandlare. Brodern flyttade in på samma adress 1885. Den 6 april 1886 försattes ”den ogifta handelsidkerskan” Jenny Roos i konkurs vid Stockholms rådhusrätt. Hennes tillgångar värderades vid tillfället till 3 341:80 kronor, och hennes skulder till 6 772:91.

Jenny Roos gifte sig aldrig och hade inga kända barn. Även brodern Johan Axel Ferdinand förblev ogift. Efter konkursen 1886 bosatte sig syskonen på Dramatiska teatern i Stockholm, där Johan Axel Ferdinand fått tjänst som teaterns andreregissör. Under sina sista tre år i livet bodde Jenny Roos på Blasieholmstorg 9, även där med brodern. Hon avled den 15 mars 1901 vid 65 års ålder. I Jakob församlings dödbok är dödsorsaken angiven som hjärnblödning. Hvar 8 dag skrev i sitt minnesord att Jenny Roos ”utförde bortåt ett halfvt tusental roller”, och att hon var ”mycket värderad både i landsorten och i hufvudstaden”. Idun hyllade både hennes insats på scenen och karaktär: ”Liflig och behaglig i sitt umgängessätt, hade hon bekanta hvart hon kom; att bli hennes vän, var kanske ej alltid så lätt, men de hon en gång valt därtill, deras vän förblef hon och.”

I minnesorden omnämns varken hennes fotografiska verksamhet eller handelsidkande. Jenny Roos gravsattes på Norra begravningsplatsen i Solna den 21 mars 1901.


Ann-Sofi Forsmark


Publicerat 2021-01-26



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Edla Jenny Constantia Roos, www.skbl.se/sv/artikel/EdlaJennyConstantiaRoos, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann-Sofi Forsmark), hämtad 2021-10-18.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Johanna Karolina Roos, född Malmgren
  • Far: Johan Petter Roos
  • Bror: Johan Axel Ferdinand Roos
  • Bror: Pierre Oscar Roos


Verksamhet

  • Yrke: Skådespelare, J.P. Roos teatersällskap
  • Yrke: Fotograf
  • Yrke: Skådespelare, Nya Teatern (senare Svenska teatern)
  • Yrke: Handelsidkare, pappershandel


Kontakter

  • Kollega: Carolina von Knorring


Bostadsorter

  • Födelseort: Sundsvall
  • Sundsvall
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
Museum
  • Jenny Roos finns representerad i Stockholms stadsmuseums samlingar med porträttfotografier och vyer. Stockholms stadsmuseum



Vidare referenser

LIBRIS
Litteratur
  • ’Fotografi’ [Annons], Dagens Nyheter, 1871-10-06

  • ’Jenny Roos’ [Nekrolog], Göteborgs-Posten, 1901-03-18

  • ’Jenny Roos jordfästning…’, Dagens Nyheter, 1901-03-22



Jenny Hermansson (stående) och Jenny Roos i okända roller, 1863. Foto: W.A. Eurenius & P.L. Quist (Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm)
Jenny Hermansson (stående) och Jenny Roos i okända roller, 1863. Foto: W.A. Eurenius & P.L. Quist (Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm)

Nyckelord

1800-talet Fotografer Företagare Skådespelare