Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Augusta Eleonora (Elin) Engström

1860-01-011957-09-01

Politiker, kvinnosakskvinna

Elin Engström var pionjär inom arbetarrörelsen och socialdemokratin samt en av grundarna till Stockholms allmänna kvinnoklubb.

Elin Engström föddes i Stockholm 1860 som Augusta Eleonora Carlsson. Fadern Fredrik Carlsson var först kusk hos dåvarande förste stadsläkaren. Senare fick han anställning som eldare vid det så kallade ”hälsohuset” vid Brunkebergstorg. Där arbetade också modern, Christina Carlsson, som baderska.

Elin Engström drömde om att bli lärare men då fadern dog 1874 fick familjen flytta till Kungsholmen. Där behövdes hennes hjälp i hushållet och med att ta hand om sina yngre syskon, sysslor som hon inte var så road av. För att muntra upp sig sjöng hon ofta under arbetet och detta hörde en ung tunnbindare på gården, han blev förtjust och tog kontakt. 18 år gammal gifte sig Elin Engström med JM Engström, kallad John.

John Engström hade vuxit upp under knappa förhållanden, blev tidigt föräldralös men hade en stor läslust och ett gott intellekt. I början av 1880-talet var han med i den lilla kärna som blev början på arbetarrörelsen i Sverige. Vid mötena var kvinnor ofta närvarande men bara som sällskap till de manliga deltagarna. Elin Engström var ett undantag. Hon hade blivit djupt engagerad genom sin man och deltog i egen rätt.

Äktenskapet blev lyckligt. Elin Engström kallade John ”den mest utomordentlige man någon kunde få”. Paret fick sju barn tillsammans mellan åren 1880 och 1889 men två av dem dog i späd ålder. Makarna Engström var båda medlemmar i Socialdemokratiska föreningen innan denna omvandlades till ett regelrätt parti. Elin Engström var en av få kvinnliga medlemmar och hon sydde de första röda fanorna liksom de första röda banden och rosetterna som användes i demonstrationerna den första maj.

År 1886 började Elin Engström som städerska på expeditionen vid tidningen Social-Demokraten. Tre år senare konstituerades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (nuvarande Socialdemokraterna) med sju förtroendemän i stället för styrelse. John Engström var en av dessa och när han talade på ett utomhusmöte i Uppsala ådrog han sig en kraftig förkylning. En tidigare lungkatarr och talrika blodstörtningar hade försvagat honom och i juni avled han i lungtuberkulos.

Elin Engström blev änka med fem barn och förutom arbetet på Social-Demokraten fick hon ta på sig olika skrivarbeten samt barnpassning och tvätt för andra. Detta till trots tvingades hon att lämna bort två av barnen till barnhem. Hon arbetade oförtrutet på med det hon brann för och 1890 satt hon som ledamot i Kommittén för den kvinnliga agitationen.

År 1892 var hon med och grundade Stockholms allmänna kvinnoklubb, blev sekreterare och satt kvar i styrelsen ända till 1929, då som dess första hedersmedlem. Vid bildandet blev Amanda Horney ordförande, Anna Söderberg kassör och bland andra ingick också Anna Sterky, Signe Vessman och Agda Östlund i styrelsen. Elin Engström sydde kvinnoklubbens första fana.

Tidigare samma år hade Ellen Key och Amalia Fahlstedt formulerat riktlinjerna för en organisation med ett 70-tal välutbildade och radikala kvinnor som delades upp i sex grupper med tolv i varje. Det här experimentet blev Tolfterna, som arbetade för att sammanföra kvinnor ur olika yrken och klasser. Arbetarkvinnor bjöds in till de samkväm som arrangerades. Elin Engström och hennes kamrater blev stadiga gäster hos Tolfterna. Där blev hon god vän med Ellen Key och så småningom styrelseledamot i Stiftelsen Strand, dit hon då och då inbjöds av husets ägarinna. Hon kvarstod som passiv medlem i denna stiftelse ända till sin död.

Elin Engström medverkade 1902 vid bildandet av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, tillsammans med Erika Lindqvist, Anna Johansson-Visborg, Amanda Horney och Anna Branting. Tillsammans med några av dessa ingick Elin Engström 1906 i det arbetsutskott som förberedde den första Kvinnokonferensen för socialdemokratiska kvinnor. Hon stödde förslaget om försörjningsstöd för ogifta mödrar och änkor.

Social-Demokraten hade hon 1904 avancerat till chef för prenumerationsavdelningen, ett arbete hon fick mycket beröm för. Genom sin status som änka och myndig i kombination med ökade inkomster tillhörde hon med tiden de kvinnor som kunde rösta kommunalt. Vid den tredje Kvinnokongressen 1911 invaldes Elin Engström tillsammans med Anna Sterky och Kata Dalström i redaktionskommittén. Nästa år utnämndes hon som en av fyra kvinnor till sakkunnig i lagberedningskommittén som skulle utreda en ny äktenskapsbalk. De andra kvinnorna var De frisinnades Emilia Broomé och Agda Montelius från Fredrika-Bremer-Förbundet, samt Anna Söderblom som var aktiv i kampanjen mot kvinnlig rösträtt.

Som socialdemokrat var Elin Engström aktiv i namninsamlingen för kvinnlig rösträtt, hon arrangerade fester och basarer för olika behjärtansvärda ändamål. Så småningom blev hon ledamot av pensionsnämnden i sitt valdistrikt och sedan av den kommunala hyresnämnden. Hon var ordförande på fredsmöten, suppleant i Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Minnesfond och aktiv i andra mindre kvinnoorganisationer.

Då Elin Engström 1934 gick i pension efter 48 år på Social-Demokraten anordnades det en fest där bland andra Arthur Engberg och Gustav Möller deltog. Elin Engström fick guldplakett och dansade sitt livs sista dans med Per Albin Hansson. Hon skulle dagen efter fylla 75 år. Fem år senare firade Socialdemokraterna 50 år och på första parkett satt Elin Engström tillsammans med Anna Branting, Per Albin Hansson och fler dignitärer. I december 1949 delade de till åldern komna kvinnorna Elin Engström, Matti af Geijerstam och Olga Björkegren med sig av sina minnen av Ellen Key i en artikel skriven av Barbro Alving i Dagens Nyheter.

Inför sin nittioårsdag tog Elin Engström själv emot Dagens Nyheters utsända i sin lägenhet på Falugatan i Stockholm och berättade om sina minnen från socialismens födelse. Hon uppmärksammades också vid 95-årsdagen och var även då lika minnesgod. Under rubriken Svenska arbetare marscherar berättade hon också minnen i radion för journalisten och författaren Ture Nerman.

Elin Engström avled 1957 i en ålder av 97 år. Hennes stoft vilar på Norra begravningsplatsen i Solna.


Ulla Åshede


Publicerat 2020-11-11



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Augusta Eleonora (Elin) Engström, www.skbl.se/sv/artikel/ElinEngstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulla Åshede), hämtad 2021-05-18.




Övriga namn

    Flicknamn: Carlsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Christina Carlsson, född Blomkvist
  • Far: Fredrik Carlsson
  • Syster: Matilda Henrika Carlsson, gift Sterky
fler ...


Utbildning

  • Folkskola,


Verksamhet

  • Yrke: Städare, senare kontorist, fr o m 1904 chef för prenumerationsavdelningen, Social-Demokraten
  • Ideellt arbete: Ledamot, Kommunala pensionsnämnden 1917–1935, Kommunala hyresnämnden 1917–1923


Kontakter

  • Vän: Ellen Key
  • Kollega: Anna Branting
  • Kollega: Amanda Horney
fler ...


Organisationer

  • Socialdemokratiska föreningen
    Medlem
  • Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, nuvarande Socialdemokraterna)
    Medlem
  • Stockholms allmänna kvinnoklubb
    Medgrundare, sekreterare, styrelseledamot
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Dagens Nyheter, 1911-04-18, 1912-06-04, 1915-06-23, 1939-04-24, 1942-05-10, 1949-12-01, 1949-12-28, 1954-05-03, 1954-12-31, 1957-09-03

  • Engman, Kerstin, Kvinnor i bildningens tjänst, Brevskolan, Stockholm, 1995



Vidare referenser

Litteratur
  • Lindgren, Anne-Marie & Lindgren Åsbrink, Marika, Systrar, kamrater!: arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, Idé och tendens, Stockholm, 2007



Elin Engström i Morgonbris nr 1, 1920. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborg universitetsbibliotek)
Elin Engström i Morgonbris nr 1, 1920. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborg universitetsbibliotek)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Arbetarrörelsen Kvinnorörelsen Pionjärer Rösträtt Socialdemokrati