Elisabeth Bastholm var textilkonstnär och drivande i utvecklingen av den liturgiska textilen under sent 1800-tal.

Elisabeth Bastholm föddes 1866 i Lyse församling i Bohuslän som andra barnet av sex i Ingeborg Lagerholms och kyrkoherden Johan Bastholms barnaskara. Familjen flyttade 1869 till Slättåkra församling i Halland. Vid faderns död 1889 flyttade familjen vidare till Halmstad.

Elisabeth Bastholms första dokumenterade textila utbildning var en kurs i konstsömnad hos Handarbetets Vänner (HV) i Stockholm. Där väcktes intresset för den liturgiska textilkonsten, som gav hennes arbete större mening än lyxartiklar avsedda för privatkonsumtion, även om de senare var på lika hög konstnärlig nivå. De liturgiska textilierna skulle följa henne genom yrkeslivet.

Troligen arbetade Elisabeth Bastholm på Göteborgs paramentverkstad (ateljé för liturgisk textil) under en period av ateljéns 16 år långa aktiva tid. Klart är att hon erhöll finansiellt stöd från ateljén vid dess nedläggning 1897 som hon använde för att finansiera en halvårslång studieresa till Tyskland. Tiden i Tyskland tillbringades huvudsakligen vid den etablerade paramentverkstaden i Neuendettelsau utanför Nürnberg, där Elisabeth Bastholm fördjupade sina kunskaper i det textila konsthantverket.

Efter studieresan var hon tillräckligt rustad för att på egen hand starta upp en ny liturgisk textilateljé, denna kallade hon Paramentverkstaden i Göteborg. Beställningar från flera kyrkor runt om i landet gjorde att verkstaden snart stod på stadiga fötter. Andra ateljéer med liknande verksamhet hade i allmänhet flera anställda, och på varje enskilt textilt verk kunde ibland så många som ett tiotal brodöser arbeta parallellt eller efter varandra, men allt tyder på att Elisabeth Bastholm var ensam brodös under de 15 år hennes ateljé var verksam. Det är därmed enklare att knyta enskilda verk till henne än vad som är möjligt med brodöser och textilier från andra ateljéer. Majoriteten av beställningarna för Paramentverkstaden i Göteborgs gällde antependier och mässhakar till Göteborgs kyrkor, men arbeten gjordes också för kyrkor på andra orter. Biskopsskruden för det nyinrättade Luleå stift 1907 var förmodligen Elisabeth Bastholms mest prestigefyllda uppdrag.

År 1906 erhöll Elisabeth Bastholm stipendium från Kommerskollegium och Göteborgs hantverks- och industriförening, som gav henne möjlighet att företa ytterligare en lång studieresa. Denna gång till Köln, Nürnberg, München och Wien.

År 1913 avvecklade Elisabeth Bastholm Paramentverkstaden i Göteborg och flyttade till Stockholm. Från 1916 står hon upptecknad som anställd brodös på den liturgiska textilateljén Licium. Hon arbetade hos Licium åtminstone fram till 1926.

Elisabeth Bastholm avled i Lund 1951 vid 85 års ålder.