Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ellen-Sylvia Blind

1925-07-122009-05-05

Författare, delaktig i skapandet av det moderna samiska skriftspråket

Ellen-Sylvia Blind var en samisk författare som skrev i flera olika genrer. Genom att skriva på nordsamiska bidrog hon till skapandet av ett modernt samiskt skriftspråk.

Ellen-Sylvia Blind växte upp i en renskötarfamilj. Hennes första språk var nordsamiska. År 1946 gifte hon sig med renägaren Lars-Johan Blind. Parallellt med sitt författarskap skötte hon de traditionella sysslor som kvinnor förväntades ta hand om. I dem ingick skötsel av hemmet, slöjdarbete och sömnad. Paret bodde hela sitt liv i Lappland. De fick sex barn. Ellen-Sylvia Blind tillhör den äldre generationen kvinnliga samiska författare som började skriva ner sina minnen av traditionellt samiskt liv för att de skulle bevaras åt kommande generationer. I vuxen ålder gick hon kurser på den samiska folkhögskolan i Jokkmokk där hon lärde sig skriva på samiska.

Emellertid månade Ellen-Sylvia Blind inte om alla traditioner. Hon var kritisk mot att jojktraditionen återupplivades på 1970-talet eftersom hon såg jojken som ett uttryck för en hednisk, förkristen kultur. Muitot ja jur’dagat (Minnen och tankar) från 1976 tillhör den samiska memoarlitteraturen. Bland annat skriver Ellen-Sylvia Blind om sin skolgång. Teman som återkommer är diskrimineringen av de samiska barnen som förbjöds att tala samiska. Mest känd är hon som religiös författare, vilket framgår av titeln på hennes andra bok, Mu osku ja eallin: Min tro och mitt liv, 1981. Boken Sogas sohkii (Från släkt till släkt) från 1984 vittnar om Ellen-Sylvia Blinds intresse för att bevara och förmedla de samiska kulturtraditionerna till yngre generationer.

Ellen-Sylvia Blinds litterära produktion består framför allt av dikter. Flera av dem har tonsatts. Med sitt författarskap önskade hon dels verka för att bevara den kristna tron bland samer, dels bevara de samiska språken, samisk kultur och traditioner.

Ellen-Sylvia Blind dog 2009 och är begravd på Arjeplogs Kyrkogård.


Anne Heith



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ellen-Sylvia Blind, www.skbl.se/sv/artikel/EllenSylviaBlind, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anne Heith), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Flicknamn: Svonni


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Margareta Svonni, född Vasara
  • Far: Lars Johan Olsson Svonni
  • Bror: Olof Tomas Svonni
fler...


Utbildning

  • Övrigt, : Sex årskurser i skola för samiska barn
  • Folkhögskola, Jokkmokk: Kurser bl a i att skriva på samiska, Samiska Folkhögskolan


Verksamhet

  • Yrke: Renägare
  • Yrke: Författare, poet


Källor

Opublicerad källa
  • Artikelförfattarens intervju med Ellen-Sylvia Blinds döttrar Laila Blind-Hedlund och Ellen Margareta Hedlund-Blind

Litteratur
  • Gaski, Harald, Skriftbilder: samisk litteraturhistorie, Davvi girji, Kárášjohka [Karasjok], 1998

  • Hirvonen, Vuokko, Voices from Sápmi: Sámi women's path to authorship, DAT, Guovdageaidnu [Kautokeino], 2008



Vidare referenser



Ellen-Sylvia Blind
Ellen-Sylvia Blind

Nyckelord

1900-talet Författare Kristendom Samer Självbiografier