Elsa Björk-Liselius var konstnär, känd framför allt för sina akvarellmålningar och offentliga arbeten.

Elsa Björk-Liselius föddes i Tyringe 1915. Hennes far, Karl-Erik Björk, var direktör vid verktygsfabriken på orten. Hon studerade vid Signe Barths målarskola under perioden 1940—1959. Hon var även intresserad av skulptur och studerade därför också vid Lena Börjesons skulpturskola — en utbildning som bedrevs i Lena Börjesons lägenhet. År 1938 gifte hon sig med civilingenjör Erik Liselius, ett äktenskap som avslutades 1965 då makarna skildes.

Elsa Björk-Liselius var en framstående akvarellmålare som fick goda recensioner. Då hon deltog i en utställning i Göteborg 1966 betecknades hennes akvareller som ”flimrande färgmelodier byggda av egenartat sammansatta ackord och luftiga fördrivningar”. Hon hävdade själv att det inte fanns någon anledning att använda akvarellfärger försiktigt, som på 1700-talet. I stället bredde hon på vattenfärgerna i tjocka ”respektlösa” lager. Hon arbetade också i olja, främst med motiv hämtade från naturen. Vid en utställning i Kungsbacka 1975 betecknade hon sina verk som ”känslans bilder” och använde dikter istället för att ge dem namn.

Än mer känd är Elsa Björk-Liselius för sina offentliga arbeten. Tillsammans med Willy Lindeberg uppförde hon en 30 kvadratmeter stor väggdekoration, Utomhussymfonin, i Malmö år 1964 på uppdrag av arkitekt Fritz Jaenecke. Materialet bestod av glasplattor från Kosta som kombinerades med natursten. Elsa Björk-Liselius var aktiv i Konstnärernas Samarbetsorganisation, KSO. Hennes konst finns idag bland annat på Ystads konstmuseum.

Elsa Björk-Liselius avled år 2007 i Malmö. Hon ligger begravd på Limhamns kyrkogård.