Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Emilia Charlotta Matilda Jungstedt

1864-10-131923-11-21

Operasångare

Matilda Jungstedt var en opera- och konsertsångare som under sina tjugofem aktiva år var sin tids ledande mezzosopran.

Matilda Jungstedt föddes 1864 i Norrköping. Hon var sjunde och yngsta barnet i en konstnärligt begåvad familj där hennes bror Axel blev en uppmärksammad porträtt- och landskapsmålare. Hennes far, tullkontrollören Johan Nikolaus Jungstedt från Stockholm, och moder, Mathilda Sundius från Göteborg, lät henne genomgå flickskola och från 20 års ålder utbilda sin sångröst vid Kungliga Musikkonservatoriet (nuvarande Kungliga Musikhögskolan) i Stockholm. Hennes lärare under fyra studieår var tenoren Julius Günther, som redan under flera decennier undervisat strikt efter sin lärare Manuel Garcías lärosatser och påverkade sättet av sjunga hos flera generationers operasångare.

Efter att 1888 ha utmärkt sig i en mindre roll i Boitos opera Mefistofeles insåg Matilda Jungstedt att det hon fått lära sig av Günther inte räckte till varför hon uppsökte sångpedagogen och wagnerianen Fritz Arlberg, som lärde henne att sjunga legato. För att kunna agera och göra sig synlig vände hon sig till Signe Hebbe, vars lärdomar Matilda Jungstedt förvaltade så väl att hon även kunde medverka i rena talpjäser.

På kung Oscar II:s 60-årsdag 1889 sjöng Matilda Jungstedt sin första stora roll, Bergadrottningen i Ivar Hallströms nationalromantiska opera Den bergtagna. Innan Kungliga Teatern (nuvarande Kungliga Operan) kunde anställa henne måste hon göra tre obligatoriska debuter. Eftersom hennes begåvning ansågs passa för det käcka och komiska tilldelades hon tre pojkroller: den unge Benjamin i Méhuls Joseph i Egypten, den narraktige sprätten Fredrik i Thomas Mignon och den ohängde slyngeln Nicklaus i Offenbachs Hoffmans äventyr. 1889 blev hon anställd som solist och av de tio roller som hon sjöng säsongen 1889/1890 ansågs Cherubin i Figaros bröllop och Nancy i Flotows Martha vara hennes bästa. Ändå ansåg hon sig inte fullärd utan beslöt att studera vidare i Paris.

Operasångaren och teaterdirektören Emil Alexander Linden, som under tre säsonger hade varit solist vid Kungliga Teatern, hade samtidigt beslutat att låta vidareutbilda sin röst hos den spanske barytonsångaren Mariano Padilla y Ram i Paris. Hans sånglärare var gift med Mathilda Jungsteds lärare i Paris, mezzosopranen Désirée Artôt. De båda svenska eleverna träffades regelbundet och det ledde till att de gifte sig på våren 1891. Efter hemkomsten sökte de en gemensam arbetsplats. Operachefen Conrad Nordquist vid Stockholmsoperan var kallsinnig men skådespelaren August Lindberg hälsade dem hjärtligt välkomna till sitt nygrundade opera- och operettsällskap som hade hyrt in sig på Stora Teatern i Göteborg. På hösten 1891 presenterade Matilda Jungstedt sin första Carmen efter att ha sjungit Azucena i Trubaduren och Leonora i Donizettis La Favorite.

Matilda Jungstedt skänkte sin Carmen-tolkning en personlig men ambivalent framtoning som kanske återspeglade något av henne själv och som av den ene kritikern uppfattades som ”väl kylig och lite förförisk” medan kollegan beskrev den som ”demoniskt skön och sydländskt glödande”. Ett par utdrag på skiva finns bevarade; en duett och ett solonummer. Det intressanta är att hon istället för habaneran eller séguedillan valde den ”tungt nordiska” spåvisan (air de cartes).

Under fyra kvällar i Stockholm med början 1892 sjöng Matilda Jungstedt sin Carmen på Kungliga Teatern, vars arbetsklimat visade sig vara värre än någonsin. Nordquist hade nyligen tvingats avgå och hans efterträdare, ämbets- och hovmannen Axel Burén, vågade ännu inte teckna kontrakt med henne. Men följande höst var Matilda Jungstedt tillbaka på Kungliga Teatern som solist efter att ha sjungit på konserter och deltagit i den av hennes make ledda Svenska operaturnén.

Under Matilda Jungstedts längsta, tretton säsonger omfattande period, med början hösten 1893, födde hon 1894 sitt enda barn, artisten Kurt Jungstedt. Samma år fick hon på scenen motta Litteris et Artibus ur kung Oscar II:s hand efter ett framförande av Orfeus. 1896 friskade hon upp sina kunskaper hos Désirée Artôt i Paris och 1900 upplöste hon sitt äktenskap. År 1905 gifte hon om sig med landskapsmålaren och direktören Fritz Emanuel Reutersvärd.

Som Matilda Jungstedt-Linden kreerade hon fyra roller i svenska operor: Rebecka i Andreas Halléns Häxfällan , Hervor i Wilhelm Stenhammars Tirfing , Margit i Stenhammars Gillet på Solhaug och titelrollen i Wilhelm Peterson-Bergers Ran. Förutom att medverka i tre talpjäser på Dramatiska teatern tvekade hon inte inför Wagnerroller som Ortrud i Lohengrin, Magdalena i Mästersångarna i Nürnberg och Fricka i Rhenguldet samt Fricka i Valkyrian vid deras respektive svenska premiärer. Brünnhilde i Valkyrian hägrade dock som det djärvaste målet att med sin Arlberg-skolade röst pröva hållbarheten i sopranfacket. Det uppnåddes 1904. Men hennes sätt att framföra Orfeus 1894 var ändå den rollprestation som lade grunden för hennes slutgiltiga upphöjande till ikon med ett skimmer av legend omkring sig. Den hyllades som en av ”de mest helgjutna skapelser, som någonsin framställts på svensk operascen”, vilket medförde att den sedan länge totalt negligerade Gluckoperan återkom på spelplanen. Lyckligtvis har hon bjudit eftervärlden på tre smakbitar på grammofon: två korta arior från andra aktens Hades-vandring samt tredje aktens klagoaria.

Efter vårterminen 1906 sade hon upp sig som protest för att inte ha fått fler roller än de garanterade eller erbjudits nya och intressantare uppgifter. På hösten samma år begav hon sig till Tyskland för att försöka skapa sig en internationell karriär. Hon var vidtalad att göra Carmen tre gånger på Komische Oper i Berlin. Hennes prestation fick ett vänligt men knappast varmt mottagande. Redan efter sin andra Carmen var hon tillbaka i Stockholm med en allvarlig halskatarr och hon tillbringade tiden fram till sommaren 1907 i Stockholm för att vara i form inför höstens tre veckor långa gästspel som Orfeus på Nationaltheatret i Kristiania.

År 1907 hade hon förhandlat med Albert Ranft om att göra titelrollen i Franz von Suppés operett Boccaccio på Oscarsteatern. Efter premiären sjöng hon rollen arton gånger i följd tills hon anmälde indisposition. Sedan Kungliga Teatern 1908 överlåtits på tre års entreprenad på Albert Ranft tog han med sig sina främsta artister från Oscarstetern, däribland Matilda Jungstedt, som nu hördes i några av sina gamla roller men också fick nya karaktärsroller som grevinnan i Tjajkovskijs Spader dam och den gamla Madelon i André Chénier av Giordano. På sin femtioårsdag 1914, avslutade hon helt oväntat karriären med att sjunga sin sista Carmen i ett berg av blommor på scenen. Året efter, 1915, invaldes hon som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Sina sista levnadsår tillbringade Matilda Jungstedt i Villa Solhaug i Stocksund där hon avled 1923 efter en hjärnblödning ett par dagar tidigare. Hon ligger begraven på Norra begravningsplatsen i Solna.


Carl-Gunnar Åhlen


Publicerat 2020-12-04



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Emilia Charlotta Matilda Jungstedt, www.skbl.se/sv/artikel/EmiliaCharlottaMatildaJungstedt, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Carl-Gunnar Åhlen), hämtad 2021-10-17.




Övriga namn

    Gift: Linden, Reuterswärd


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Mathilda Jungstedt, född Sundius
  • Far: Johan Nikolaus Jungstedt
  • Bror: Carl August Torgny Jungstedt
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Privata sångstudier för Fritz Arlberg, Désirée Artôt m fl
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Scenframställning för Signe Hebbe


Verksamhet

  • Yrke: Sångsolist, Kungliga Teatern (nuvarande Kungliga Operan)
  • Yrke: Operasångare, Stora Teatern
  • Yrke: Operasångare, Oscarsteatern


Kontakter

  • Mentor: Signe Hebbe
  • Mentor: Julius Günther
  • Mentor: Désirée Artôt
  • Mentor: Fritz Arlberg


Organisationer

  • Kungliga Musikaliska Akademien
    Ledamot nr 544


Bostadsorter

  • Födelseort: Norrköping
  • Norrköping
  • Göteborg
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Svensk musiktidning, 1908:3



Vidare referenser



Matilda Jungstedt, cirka 1910. Foto: Atelier Jaeger (Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm, GJ043)
Matilda Jungstedt, cirka 1910. Foto: Atelier Jaeger (Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm, GJ043)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Operor Sångare