Emilie Uggla var pianist och sångerska, yrkesverksam under 1800-talets första hälft. Hon var en av de första svenska pianisterna som turnerade runt i landet.
Emilie Uggla föddes i Karlstad 1819 med namnet Emilia Maria Sofia Uggla. Hon var det äldsta barnet i en skara om sju syskon. Fadern, Carl Wilhelm Uggla, var kapten vid Värmlands fältjägarregemente och mångsysslare. Modern Sara Johanna, född Frykman, var dotter till en rådman och handlare i Karlstad.
Det finns få uppgifter om Emilie Ugglas uppväxt och musikaliska utbildning. Sannolikt fick hon den musikaliska skolning i hemmet som var vanlig för flickor i högreståndsmiljöer, och som ibland i sin omfattning gränsade till det professionella. En kort tid innan sin offentliga debut hade Emilie Uggla studerat för Olof Willman, violinist vid hovkapellet, som drev en musikalisk undervisningsanstalt i Stockholm. Sångteknik lärde hon sig enligt pariskonservatoriets sånglära. Hon tog också danslektioner för balettmästare Anders Selinder.
År 1831 framträdde Emilie Uggla för första gången som pianist under eget namn vid en offentlig konsert i Stora börssalen i Stockholm, biträdd av musiker ur hovkapellet samt två sångare från Kungliga teatern (nuvarande Kungliga Operan). Hon var då elva år gammal, men hennes virtuosa pianospel hade dessförinnan väckt stor uppståndelse och ryktbarhet, efter att hon vid flera privata konserter medverkat som anonymt underbarn. Olof Willman som var med vid debutkonserten, följde henne till pianot och vände hennes notblad. Konserten var ovanligt välbesökt och tidningsrecensionerna översvallande. Efter hennes andra konsert skänkte musikvänner i Stockholm henne en flygel för att uppmuntra till fortsatt utbildning.
Som elvaåring hade hon även komponerat några småstycken för pianoforte, ”tre anglaiser” som trycktes upp och annonserades ut till försäljning. Hon debuterade året efter, tolv år gammal, som sångare vid en konsert i Djurgårdskyrkan. Hennes röst beskrevs som klar, ren och ganska liten men med ett stort omfång. Sångrepertoaren i hennes program utmärks av virtuosa koloraturarior.
Under åren som följde levde Emilie Uggla ett intensivt musikerliv. Från elva till 23 års ålder turnerade hon runt i Sverige och därutöver i Norge, Finland och Ryssland. Hon skördade stora ekonomiska framgångar såväl som anseende, både som sångerska och pianist. I början av karriären använde hon sig av artistnamnet Emelie i offentliga sammanhang, senare uppträdde hon mer frekvent under namnet Emilie. Endast i privata sammanhang användes Emilia. Hon reste alltid tillsammans med sin far och ofta med sin yngre syster Aspasia som även medverkade som sångerska vid många konserter.
Emilie Ugglas konsertprogram var på europeiskt manér en blandning av populära och virtuosa sång- och pianostycken. Programmen var ovanliga såtillvida att hon många gånger spelade kammarmusikstycken tillsammans med andra musiker, något som annars var förbehållet män. Mellan 1831 och 1834 arrangerade Emilie Uggla soiréer och konserter runtom i södra Sverige, bland annat i Linköping, Kalmar, Malmö och Göteborg. Hon uppträdde tillsammans med såväl amatörer som professionella musiker i landsortens olika musikaliska sällskap.
Åren 1834 och 1836 vistades Emilie Uggla vid två längre tillfällen i Norge där hon vid sidan av turnélivet även drev en dansskola för unga damer i Kristiania (nuvarande Oslo). Liknande musik- och dansundervisning erbjöd hon 1835 under en period i Uppsala mellan resorna till Norge.
Sommaren 1838 reste Emilie Uggla tillsammans med sin far och syster Aspasia till Finland där hon höll flera konserter i bland annat Åbo och Helsingfors. Därifrån for de vidare till Sankt Petersburg och stannade till våren 1840. Emilie Uggla gjorde minst ett tiotal framträdanden i den dåvarande ryska huvudstaden och uppträdde även vid det ryska kejserliga hovet.
Efter hemkomsten till Sverige fortsatte den offentliga karriären ytterligare ett par år. Planer fanns på att återvända till Ryssland, men faderns sjuklighet satte stopp för detta. År 1843 tog hon i stället anställning som guvernant hos familjen Saint Cyr på Upperuds bruk i Dalsland och gifte sig där 1847 med brukets förvaltare, Theodor Uggla, en avlägsen släkting. Hon födde sex barn och avled 1855 efter en svår förlossning.
Emilie Uggla ligger begravd på Skålleruds kyrkogård i Dalsland.
