Emy Ek var rektor, föreläsare, författare och pedagog. Det var främst som folkbildare inom litteraturens och diktens område som Emy Ek gjorde avtryck.

Emy Ek föddes i Malmö 1888. Hon växte upp i det fattiga och expanderande arbetarområdet Lugnet i Malmö där föräldrarna från 1890-talet drev en handelsbod. Hon minns och återkommer ofta till sina barndoms- och ungdomsår med bitterhet eftersom hennes två bröder, trots de knappa omständigheterna, fick studera på läroverk och universitet medan hon själv och hennes syster Gerda Kristina fick nöja sig med enbart folkskola. Emy Ek bekostade själv sina studier med arbete vid sidan om. Hon tog på detta sätt studenten, i hemlighet utan faderns vetskap, som privatist 1908. Hon avlade sedan folkskollärarinneexamen, en filosofie kandidatexamen i nordiska språk i Uppsala och till sist en filosofie licentiatexamen vid Stockholms högskola med professor Karl Warburg som handledare. Hon beskriver sig själv som ”dödligt uttröttad”, en trötthet som tycks ha följt med under hennes intensiva yrkesliv. Efter moderns bortgång 1914 fick fadern svårt att driva handelsboden och Emy Ek försörjde därefter fadern till hans död 1935.

År 1909, 21 år gammal, sökte Emy Ek arbete på Grevesmühlska samskolan i Stockholm och erbjöds befattningen som biträdande föreståndare. Skolan hade 1905–1908 ombildats till realskola. Skolans rektor var då Per Fischier, en profil i dåtidens Stockholm, kulturellt engagerad och även Stockholms borgarskolas föreståndare. Emy Eks kunskap i litteratur blev därmed välkomnad inom Grevesmühlska samskolans ambitioner att bilda också arbetarklassens barn.

Att Emy Ek kunde arbeta på en realskola trots att hon saknade de akademiska meriter som krävdes berodde på att det under 1800-talets sista hälft hade skapats en privat skolmarknad för högre utbildning där kvinnor kunde verka trots att de saknade formella meriter. Hon skaffade sig dock den akademiska kompetensen efter hand, till sist med sin licentiatexamen i litteratur.

Samtidigt som Emy Ek mellan 1909 och 1940 arbetade som föreståndare, rektor och lärare vid Grevesmühlska samskolan gav hon cirka 700 föreläsningar om litteratur och författare för Stockholms Arbetareförening, Stockholms borgarskola och Södermalms Arbetareinstitut. Hon skrev också ett hundratal artiklar om litteratur i tidskrifter som Studiekamraten, Tidevarvet och Hertha och understreckare i Svenska Dagbladet.

Emy Ek var en omvittnat lysande föreläsare. Ett tema i lovorden från före detta elever samt i recensioner i tidningar är att hon kraftfullt berörde både intellekt och känsla. I tidskriften Tidevarvet berömde man ”hennes klara, oväldiga och skarpa litterära analyser”. En översikt över de författare och verk Emy Ek tog upp i föreläsningarna visar hennes bredd och djupa kunskap inom många litterära genrer. Hon introducerade både äldre och moderna författare och gav alltid sitt eget perspektiv. Från att hon i början ägnat många föredrag åt 1880– och 1890-talslitteraturen, Strindberg, Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler övergick hon till Hamsuns senare verk, Ola Hansson, Per Hallström, Bo Bergman, Elin Wägner, Ludvig Nordström och senare fyrtiotalisterna Harry Martinson, Josef Kjellgren, Karin Boye, Hjalmar Gullberg med flera.

Emy Ek bildade aldrig familj och bodde från hösten 1909 i eller nära Grevesmühlska samskolans hus vid Brunnsgatan 13 i Stockholm, tillsammans med sin syster tills denna avled 1930. Därefter bodde hon på olika adresser i Stockholm och ägnade sitt engagemang och sin kraft främst åt skolan, föreläsningarna och skrivandet under en allt mer invalidiserande sjuklighet. Under sina sista 17 år kom hon att vara fängslad vid sängen, plågad av bland annat reumatism och blindhet – något som hon i ett brev kallade ”madrassgraven” och ”livstidscellen”. Hennes forna elever gjorde flera insamlingar åt henne och skapade under 1960-talet en fond som 1965 uppgick till cirka 43 000 kronor och som gav henne månatligt understöd.

Emy Ek hyllades av sin samtid, i pressen, vid festligheter och belönades med tre medaljer för sina insatser. Att hon blev bortglömd av eftervärlden beror kanske på att föreläsningar och undervisning är något som förflyktigas medan artiklar och andra dokument kan ge spår i framtiden.

Emy Ek avled 1967 och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.