Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)
Under utveckling

Estrid Eva Sophia Rodhe

1877-03-161911-08-25

Sjuksköterska, utbildare av sjuksköterskor

Estrid Rodhe var sjuksköterska, författare och redaktör. Hennes skrift Ur sjukvårdens etik fick internationell spridning och har använts vid sjuksköterskeutbildningen i många länder.

Estrid Rodhe föddes i Lund. Hon var dotter till biskopen och riksdagspolitikern Edvard Herman Rodhe och hans maka Elisabeth Charlotta Bruhn. Familjen flyttade till Göteborg när fadern tillträdde biskopsämbetet i Göteborgs stift.

Estrid Rodhe utbildades vid Wilhelmina Löfholms flickskola i Norrköping och Mathilda Halls flickskola i Göteborg. Därefter påbörjade hon sin sjuksköterskeutbildning vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1897. Hon tog sjuksköterskeexamen vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm år 1900. Efter att ha vikarierat vid sjukstugan i Falkenberg och lasarettet i Halmstad anställdes hon som avdelningssköterska vid kvinnliga kirurgiska avdelningen på Sahlgrenska sjukhuset 1901 och verkade där till 1908.

Estrid Rodhe hade lätt för att skriva och hon publicerade sig på både vers och prosa, bland annat i Idun och Stockholms veckoblad. När Svensk sjukskötersketidning startade 1909 ombads hon att bli tidningens redaktör. Hon medverkade vid bildandet av Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) 1910 och var organisationens första sekreterare 1910-1911. Föreningen var från början en ideell yrkesorganisation med sträng, etisk målsättning och höga inträdeskrav.

Estrid Rodhe var mycket språkkunnig och företog flera studieresor i Europa. Hon var svensk representant vid den internationella sjuksköterskekonferensen i London 1909. År 1910 fick hon ett stipendium från Fredrika-Bremer-Förbundet för att studera sjukvården på landsbygden i Sverige. Hon samlade material under resor i skärgården och Norrland men hann inte sammanställa materialet före sin död.

Varmt religiös hade Estrid Rodhe en ideellt färgad syn på sjuksköterskans yrkesroll och för dem som efter hennes död förde organisationssträvandena vidare kom hon att framstå som den ideala sjuksköterskan. Ett vältaligt uttryck för Estrid Rodhes personlighet och synsätt utgör den av henne författade men postumt utgivna skriften Ur sjukvårdens etik, 1912, som var en sammanställning av artiklar som hon skrivit i Svensk sjukskötersketidning. Skriften kom att användas under många år vid svenska och utländska sjuksköterskeutbildningar. Den kom ut i en tionde upplaga 1950.

Estrid Rodhe tar i boken bland annat upp frågan om sjuksköterskans plats i patientens tillvaro och hon ställer höga krav på sjuksköterskorna när det gällde deras liv och yrkesroll. Hon gjorde en tydlig distinktion mellan yrke och kall, där det senare kräver personliga kvalifikationer. Sjuksköterskekallet hade länge förknippats med självuppoffring och fick inte drivas av egoistiska och ekonomiska motiv. Kärleken till nästan skulle vara verksamhetens grund.

Estrid Rodhe avled oväntat i sömnen endast 34 år gammal. I en minnesruna i tidskriften Dagny kopplades hennes för tidiga död samman med hennes arbetsbelastning. Estrid Rodhe har fått en gata uppkallad efter sig: Syster Estrids gata på Guldheden i Göteborg 1949. Hon är begravd tillsammans med sina föräldrar på Östra kyrkogården i Göteborg.


Inger Eriksson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Estrid Eva Sophia Rodhe, www.skbl.se/sv/artikel/EstridRodhe, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Inger Eriksson), hämtad 2018-12-11.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Elisabeth Charlotta Rodhe, född Bruhn
  • Far: Edvard Herman Rodhe
  • Bror: Einar Rodhe
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Göteborg: Sjuksköterskeutbildning, Sahlgrenska sjukhuset
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Sjuksköterskeexamen, Sabbatsbergs sjukhus


Verksamhet

  • Yrke: Sjuksköterska
  • Yrke: Sjuksköterska
  • Yrke: Sjuksköterska


Organisationer

  • Svensk Sjuksköterskeförening (SSF)
    Ledamot i interimsstyrelsen 1908, sekreterare 1910-1911
  • Röda Korsets kvinnoförening
  • Sjuksköterskans sjukkassa


Bostadsorter

  • Födelseort: Lund
  • Lund
  • Göteborg
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur


Vidare referenser