Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Eva Charlotta Brag

1829-04-261913-03-31

Journalist, författare

Eva Brag var Sveriges första kvinnliga journalist med fast anställning.

Eva Brag föddes 1829 i Lund. Fadern, Johan Brag, var professor i astronomi och fysik. Genom egen undervisning av sina barn i hemmet vinnlade han sig om att Eva Brag skulle få en lika god utbildning som sina bröder. Hon studerade bland annat franska, engelska och latin och gjorde bildningsresor till Frankrike och Storbritannien. Medan bröderna senare kunde gå vidare till universitetsstudier – en av dem blev med tiden docent i arabiska språk och en annan lektor i historia – var dörren till högre studier dock stängd för deras syster.

Eva Brag kom i stället att verka som journalist och författare. Åren 1864–1865 var hon anställd på Göteborgs-Posten och under åren 1865–1889 tjänstgjorde hon vid Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Kontakten med tidningsredaktionen i Göteborg sköttes mestadels via post. Eva Brag bodde kvar i Lund under hela sitt liv, med undantag för en period under 1860-talet, då hon vikarierade som chefredaktör vid Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Hon verkade som politisk reporter men till hennes arbetsuppgifter hörde även att skriva litteraturrecensioner. Hon behärskade ett brett spektrum och skrev om skönlitteratur, biografier och faktaböcker. Förutom svensk litteratur recenserade hon även norska och danska nyutgivna böcker, vilka hon även läste på originalspråk för att därigenom kunna bedöma översättningens kvalitet. Under hela sin yrkesgärning förblev hon djupt engagerad i samtidens sociala och politiska frågor. Hon tog stark ställning mot slaveriet av svarta människor i USA och var en progressiv röst i den svenska debatten när det gällde kvinnors ställning i samhället. Förutom i de större dagstidningarna med redaktioner i Göteborg medverkade hon även i de radikala kvinnotidskrifterna Några Blad och Framåt.

Det hände att Eva Brags engagemang tog sig aktivistiska uttryck, som när hon (utan framgång) försökte förmå Lunds universitetsbibliotek att öppna upp sin läsesalong för kvinnor, så att även de kunde få tillgång till de vetenskapliga skrifter som förvarades där.

I sin roman Sjelfviskhetens offer, utgiven 1868 och dessförinnan publicerad som tidningsföljetong, belyser Eva Brag kvinnors juridiska utsatthet och underordning ur en rad perspektiv. Romanen existerar numera endast i ett enda exemplar, förvarat på Göteborgs universitetsbibliotek. Huvudpersonen i romanen, den unga, mycket förmögna arvtagerskan Alma Edelhjelm, vars båda föräldrar är döda, kidnappas och bortförs av den svekfulle kammarherren Lindenstråle, vilken genom påtvingat äktenskap med Alma önskar lösa sina egna ekonomiska bekymmer och tillfredsställa sitt begär efter ett liv i lyx. Alma sviks dessutom av sin giftoman, som i den döde faderns ställe har myndighet att råda över hennes ingående av äktenskap. Utan Almas medgivande, och i Almas namn, tar hennes giftoman ut lysning mellan Alma och kammarherren. Alma inser dessutom att hennes rykte under alla omständigheter vore skandaliserat om hon vägrade att gifta sig med kammarherre Lindenstråle, eftersom omgivningen skulle fästa liten tilltro till att hon blivit bortförd mot sin vilja. Väl sammanvigd med kammarherren övergår kontrollen över Almas stora förmögenhet – helt enligt lagen – till maken. Förutom att i romanens form på detta sätt försöka väcka debatt kring frågorna om hur dåtida kvinnors egendom och förmögenhet hamnade under makens kontroll när kvinnorna gifte sig, och att kvinnor inte var myndiga att fatta egna beslut kring ingående av äktenskap, behandlar Eva Brag i Sjelfviskhetens offer även frågor som kvinnors obefintliga rätt till högre utbildning. Hon räddes inte heller att belysa samhällsproblemet med mäns våld mot kvinnor.

Förutom samhällsdebatterande litteratur såsom Sjelfviskhetens offer skrev Eva Brag även reseskildringar och poesi. År 1857 förärades hon ett litterärt pris av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS) för sin lyrik.

Medan Eva Brag var reformvänlig och liberal i de flesta av samtidens frågor intog hon en mer konservativ ståndpunkt när det gällde frågan om förenklade möjligheter till skilsmässa, då hon menade att en skilsmässa innebar att mannen behandlade kvinnan på ett ”muhammedanskt vis”. Kvinnan blir märkt av skilsmässan, medan mannen undgår social stigmatisering, hävdade hon. För egen del förblev Eva Brag ogift under hela sitt liv. Hon avled 1913 och är begravd på Östra kyrkogården i Lund.


Lars Gårdfelt



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Eva Charlotta Brag, www.skbl.se/sv/artikel/EvaBrag, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lars Gårdfelt), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Pseudonym: Spectator


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Eva Charlotta Brag, född Rodhe
  • Far: Jonas Brag
  • Syster: Eva Severina Brag, gift Bruhn
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Lund: Hemundervisning av fadern, bl a i franska, engelska och latin


Verksamhet

  • Yrke: Politisk journalist, litteraturkritiker, 1864–1865 Göteborgs-Posten, 1865–1889 Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, även Några Blad och Framåt
  • Yrke: Författare, poet


Kontakter

  • Kollega: Sven Adolf, kallad S A, Hedlund


Bostadsorter

  • Födelseort: Lund
  • Lund
  • Dödsort: Lund


Priser/utmärkelser



Källor



Vidare referenser