Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)
Under utveckling

Eva Moberg

1932-02-142011-05-22

Författare, dramatiker, samhällsdebattör

Eva Moberg var författare, dramatiker och debattör. Med essän ”Kvinnans villkorliga frigivning” initierade hon 1960-talets jämställdhetsdebatt.

Eva Mobergs föddes 1932. Hon var dotter till författaren Vilhelm Moberg och hans hustru Margareta. Hon växte upp i Stockholm, där hon tog studentexamen 1952. Efter studentexamen studerade hon litteraturhistoria, religionshistoria och praktisk filosofi vid universitetet. År 1963 tog hon en filosofie licentiatexamen i litteraturhistoria med avhandlingen Kärlek och kön: en studie i Colettes diktning. Då hade hon redan varit redaktör för Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift Hertha i två år och skrivit den essä som skulle göra henne vittberömd och omdebatterad i Sverige och ge henne en historisk position i den svenska kvinnorörelsen.

Med essän ”Kvinnans villkorliga frigivning”, som publicerades i antologin Unga liberaler 1961 väckte Eva Moberg den under efterkrigstiden tynande diskussionen om kvinnans position och villkor i det svenska samhället till liv. Den skrevs delvis i polemik mot Alva Myrdals och Viola Kleins bok Kvinnans två roller, som utkommit året innan. Enligt dessa båda hade kvinnan två roller, dels som maka och mor, dels som yrkeskvinna, medan mannen bara hade en. Detta opponerade sig Eva Moberg mot. Både män och kvinnor hade två roller, framhöll hon, eller omvänt, båda hade de en enda roll, rollen som människa, och i den ingick som en moralisk förpliktelse att se till att avkomman blev väl omhändertagen. I sin essä beskriver Eva Moberg den balansgång kvinnor förväntas hantera. Å ena sidan är synen på kvinnan som yrkesarbetande positiv, å andra sidan vurmas fortsatt för att kvinnor ska behålla sina så kallat kvinnliga egenskaper och ständigt förväntas göra sig attraktiva för män.

”Kvinnans villkorliga frigivning” publicerades strax efter hemmafruarnas stora epok, 1950-talet, då 1960-talets feministiska revolution stod för dörren och arbetsmarknaden skrek efter arbetskraft till den utbyggda välfärden. Det var inte längre självklart att kvinnan skulle vara hemma, arbetsmarknaden behövde henne. Men det var just en villkorlig frigivning. Kvinnan hade nu fått dubbla roller – en som arbetande familjeförsörjare och en som barnproducent, hushållsarbetare och skönhetsobjekt.

Eva Mobergs essä ledde till en intensiv och långvarig debatt, en debatt som delvis pågår än idag, om kvinnans ställning och förhållandet mellan män och kvinnor i och utanför familjen. Liksom Ingrid Segerstedt Wiberg såg hon sina föregångare bland de radikala feministiska fritänkarna på Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Som ung journalist gjorde hon också den allra sista intervjun med den stridbara läkaren och kvinnosakspionjären Ada Nilsson.

Vid mitten av 1960-talet var Eva Moberg medlem i Grupp 222, en löst sammansatt påtryckningsgrupp i jämställdhetsfrågor med medlemmar som Annika Baude, Edmund Dahlström, Anita Gradin, Barbro Backberger och Rita Liljeström. Grupp 222:s och Eva Mobergs idéer kring ett jämställt samhälle innehöll även en kritik av den traditionella mansrollen. De förespråkade inte bara kvinnornas utan även männens emancipation. "Män är bättre än manssamhället" var Eva Mobergs utgångspunkt. Det var också titeln på ett föredrag hon återkommande höll utomlands under 1990-talet.

Eva Moberg gjorde en innehållsrik karriär som journalist, TV-filmare, dramatiker och barnboksförfattare. Hon var förutom redaktör för Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift Hertha kulturredaktör i den kooperativa veckotidningen Vi 1967-1976. Åren 1968-1970 var hon anställd som manusförfattare på SVT, där hon bland annat skrev en rad uppmärksammade TV-revyer och senare flera scenkomedier. Under 1970-talet engagerade hon sig även i kampen mot kärnkraft liksom i andra miljöfrågor och kampen för djurens rättigheter.

Under åren 1976 till 1992 var Eva Moberg kolumnist i Dagens Nyheter. Hennes krönikor handlade om samhällsproblem, politik och etiska frågor. De väckte ofta stor uppmärksamhet och mycket debatt. Hon fick många fina både nationella och internationella utmärkelser som Hiroshima Peace Prize 1990, Årets väckarklocka 1994 och Torgny Segerstedts frihetspenna 2003, men hon fick också motta den negativa utmärkelsen som Årets förvillare 1999 av Föreningen Vetenskap och Folkbildning. I prismotiveringen påstås hon ha varit vetenskapsfientlig och skrivit förstående om bland annat healing och new age.

Åren 1964–1976 var Eva Moberg gift med TV-producenten Hans Hederberg med vilken hon fick en dotter 1966. Senare och fram till sin död levde hon tillsammans med författaren Gottfrid Grafström.

Eva Moberg avled 2011 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.


Lisbeth Larsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Eva Moberg, www.skbl.se/sv/artikel/EvaMoberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lisbeth Larsson), hämtad 2018-12-18.




Övriga namn

    Gift: Hederberg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Margareta Sofia (Greta) Moberg, född Törnqvist
  • Far: Vilhelm Moberg
  • Syster: Margareta Ahlberg, född Moberg
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Stockholm: Studentexamen
  • Universitet, Stockholm: Fil.lic.examen, Stockholms universitet


Verksamhet

  • Yrke: Tidskriftsredaktör, *Hertha*
  • Yrke: Journalist *Idun*, *Vecko-Journalen*
  • Yrke: Tidskriftsredaktör *Vi*
fler...


Organisationer

  • Grupp 222
    Påtryckargrupp för jämställdhet mellan könen


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Zadig, Cecilia (red.), Gränslöst knivskarp: en bok om Eva Moberg, Stockholm, 2017

Uppslagsverk


Vidare referenser