Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Fanny Johanna Maria Falkner

1890-06-091963-10-06

Skådespelare, miniatyrmålare

Fanny Falkner var miniatyrmålare och skådespelare i ensemblen på August Strindbergs och August Falcks Intima teatern (nuvarande Strindbergs Intima Teater) i Stockholm.

Fanny Falkner föddes 1890 i Karlshamn, men växte upp i Stockholm. Hon var fjärde barnet i en syskonskara på sju till Frans Nilsson Falkner och hans danskfödda hustru Meta, född Hansen. Yngst bland syskonen var konstnären, illustratören och skribenten Stella Falkner-Söderberg. Fanny Falkner studerade vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack). År 1907 reste hon till Köpenhamn för att studera målning och därefter återvände hon till Stockholm för att avsluta sin konstindustriella utbildning.

I Stockholm träffade Fanny Falkner skådespelaren Manda Björling som gestaltade ett flertal av Strindbergs stora roller – exempelvis Fröken Julie, Alice i Dödsdansen, Laura i Fadren– och som ordnade statist- och småroller åt Fanny Falkner vid Strindbergs och skådespelaren August Falcks Intima teatern vid Norra Bantorget i Stockholm. På denna experimentscen, inspirerad av Max Reinhardts Kleines Theater och Kammerspiele i Berlin – som båda öppnades år 1906 – spelades under de tre åren fram till stängningen år 1910 över 1 000 föreställningar av 24 Strindbergspjäser varav fem skrevs direkt för Intima teatern. I den lilla teatern med plats för 161 åskådare utgjorde Fanny Falkner, Anna Flygare, Manda Björling och hennes man, August Falck, ensemblen och Fanny Falkner spelade bland annat huvudrollen i Svanehvit, som egentligen skrevs för Harriet Bosse. I sitt bidrag i Ny svensk teaterhistoria, andra bandet, skriver Margareta Sörenson att Fanny Falkner av Strindberg fick i uppdrag att, och tillsammans med Anna Flygare, koreografera ett eget dansavsnitt i Isadora Duncan-stil i en uppsättning av Ett drömspel på Intima teatern.

I tredje bandet av Ny svensk teaterhistoria beskriver Sverker Ek den kraftiga, negativa opinion som väckts av nyckelromanen Svarta fanor våren 1907, mot Strindberg men i förlängningen också mot projektet Intima teatern, som också blev kortlivat och avvecklades när ekonomin blev sämre och när det skar sig mellan Strindberg och Falck.

Från 1908 till sin död 1912 hyrde Strindberg en del av Fanny Falkners föräldrars våning på Drottninggatan 85, i jugendhuset som Strindberg kallade för ”Blå tornet”, som sedan 1973 inrymmer Strindbergsmuseet. Fanny Falkner var under en kort tid förlovad med Strindberg – hon var då enbart 18 år och omtalas ibland som ”Strindbergs sista kärlek” – men hon bröt förlovningen och flyttade till Köpenhamn där hon utvecklade sitt måleri.

Som illustratör gjorde hon omslagen till Strindbergs sagospel Abu Casems tofflor från 1908, vilken Olof Lagercrantz 1979 läste som ett ”maskerat frieri” till Fanny Falkner, och slutvinjetten till Stora landsvägen, 1909. Som konstnär skapade Fanny Falkner ett stort antal miniatyrporträtt på elfenben, bland annat av danska kungligheter som Christian X och drottning Alexandrine av Danmark. År 1929 medverkade hon i en utställning på Galleri Gummeson, grundat av bokhandlaren Carl Gummeson. Galleriet ställde tidigt ut modernistisk konst för den svenska konstpubliken, exempelvis Paul Klee, Max Ernst och Edvard Munch under 1920-talet. Fanny Falkner är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.

Fanny Falkner avled 1963 och är gravsatt i familjegraven på Skogskyrkogården i Stockholm.


Rikard Loman


Publicerat 2020-10-03



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Fanny Johanna Maria Falkner, www.skbl.se/sv/artikel/FannyJohannaMariaFalkner, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Rikard Loman), hämtad 2021-05-18.




Övriga namn

    Gift: Lund


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Anna Meta Falkner, född Hansen
  • Far: Frans Nilsson Falkner
  • Syster: Dana Christine Falkner, gift Heineman
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Köpenhamn, Danmark: Konststudier


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär, illustratör
  • Yrke: Skådespelare, Intima teatern


Kontakter

  • Kärleksrelation: August Strindberg
  • Släkting: Tage Falkner, kusin
  • Kollega: August Falck
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Karlshamn
  • Karlshamn
  • Stockholm
fler ...


Källor

Litteratur
  • Bergman, Gösta M., Den moderna teaterns genombrott 1890-1925, Bonnier, Stockholm, 1966

  • Forser, Tomas, Lagerroth, Ulla-Britta & Nordin Hennel, Ingeborg (red.), Ny svensk teaterhistoria 2 1800-talets teater, Gidlund, Hedemora, 2007

  • Forser, Tomas & Heed, Sven Åke (red.), Ny svensk teaterhistoria 3 1900-talets teater, Gidlund, Hedemora, 2007

  • Lagercrantz, Olof, August Strindberg, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1979



Vidare referenser

Litteratur
  • Bing, Erik Henriques, Fanny Falkner: en opslagsbog, Tågaliden, København, 2000

  • Bing, Erik Henriques, ”Min kunst passer ikke for vor tid”: Fanny Falkners miniaturer, Tågaliden, København, 1994

  • Falkner, Fanny, August Strindberg i Blå tornet, Norstedt, Stockholm, 1921

  • Falkner-Söderberg, Stella, Fanny Falkner och August Strindberg, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1970

  • ’Fanny Falkner’ [Nekrolog], Dagens Nyheter, 1963-10-06

  • Martinus, Eivor, Lite djävul, lite ängel: Strindberg och hans kvinnor, Carlsson, Stockholm, 2007



Fanny Falkner i titelrollen i Svanevit, Intima Teatern, 1909. Foto: Atelier Jaeger (skannat glasnegativ). Musik- och teaterbiblioteket, Statens musikverk (GF024)
Fanny Falkner i titelrollen i Svanevit, Intima Teatern, 1909. Foto: Atelier Jaeger (skannat glasnegativ). Musik- och teaterbiblioteket, Statens musikverk (GF024)

Nyckelord

1900-talet Illustratörer Konstnärer Skådespelare