Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Frida Fredrika Josefina Pallin

1860-02-231931-07-18

Lärare, skolföreståndare

Frida Pallin var lärare, föreståndare och ägare till Mathilda Halls skola för flickor i Göteborg.

Frida Pallin föddes 1860 i Filipstad som femte och yngsta barn till provinsialläkaren Victor Pallin och hans hustru Fredrique, född Kamph. Endast lite är känt om hennes barndom, men sannolikt fick hon sin första skolutbildning i hemmet. Fadern avled när Frida var endast elva år gammal och 1874 flyttade modern med tre av barnen till Uppsala där sönerna studerade. Frida Pallin bodde dock mestadels hos sin moster Therese Kamph, som var föreståndare för Kjellbergska flickskolan i Göteborg. Denna privatägda skola hade som mål att ge högre utbildning till mindre bemedlade flickor ur den bildade klassen och förbereda dem för ett liv där de kunde försörja sig själva. Frida Pallin blev 1873 elev vid Kjellbergska skolan och avslutade den högsta klassen 1878.

Frida Pallin började därefter arbeta som guvernant och var under en period anställd hos riksdagsmannen, sedermera riksmarskalken och finansministern, Fredrik von Essen på Kavlås slott i Västergötland. Hon arbetade också hos den kände finansmannen och filantropen Fredrik Dickson. Under en period arbetade hon även som lärare vid Borås elementarläroverk för flickor.

År 1884 fick Frida Pallin tjänst som lärare vid Mathilda Halls skola för flickor i Göteborg. Detta var en privat skola grundad 1857 i en starkt kristen anda av lärarinnan Mathilda Hall, som själv drev verksamheten. Under drygt ett decennium arbetade Frida Pallin som lärare både bland de yngsta eleverna i de tre förberedande klasserna och i de åtta högre klasserna. År 1894 avled emellertid Mathilda Hall och två år senare blev det klart att Frida Pallin fick ta över som ny föreståndare. Samtidigt köpte hon skolans fastighet av dödsboet för 115 000 kronor och betalade till Mathilda Halls kvarlevande syster 200 kronor per år under tio år, för rätten att driva skolan vidare under oförändrat namn. Frida Pallin hade med andra ord också köpt skolan. Som studierektor lyckades hon engagera Göteborgs latinläroverks rektor, docenten i grekiska Rudolf Röding. Han förblev sedan under alla år ett centralt stöd i driften av skolan och var efter 1906 även ordförande i styrelsen.

Som föreståndare undervisade Frida Pallin enbart i de högre klasserna, framförallt i kristendom och i historia, där antikens historia och konsthistoria var hennes paradområden. Hon beskrevs av före detta elever som en mycket engagerad lärare och en omtänksam person som samtidigt utstrålade stor respekt. Hon rekryterade lärare med stor omsorg men gav dem stor frihet och även ansvar. Bland dem hon anställde fanns Jeanna Oterdahl som kom att stanna vid skolan under flera decennier.

Frida Pallin tog redan före sin tid som föreståndare initiativ till fortsättningskurser vissa år, för elever som slutat högsta klassen men som ville fördjupa sin allmänbildning eller sina praktiska färdigheter ytterligare. Hon var också mycket intresserad av utbildningen för de allra yngsta barnen i de förberedande klasserna. Bland annat inspirerades hon här av de nya undervisningsmetoder som infördes i Göteborgs högre samskola. Hon skickade en av skolans lärarinnor på en studieresa till USA för att lära sig mera om de nya metoderna. År 1904 öppnade man de förberedande klasserna även för pojkar i Mathilda Halls skola.

När Frida Pallin övertog Mathilda Halls skola 1896 fanns cirka 225 elever och verksamheten byggde helt på elevavgifter. Från 1897 fick man dock anslag från stat och kommun, och 1909 beslöt Kungl. Maj:t att godkänd examen från Mathilda Halls skola skulle vara likvärdig med examen från Statens normalskola för flickor. År 1906 ombildades skolan formellt till Aktiebolaget Mathilda Halls skola, med Frida Pallin som majoritetsägare. Sannolikt var förändringen en konsekvens av det ökande elevantalet som innebar att skolan nu behövde investera i bättre och rymligare lokaler. Genom den nya ägandeformen förenklades förutsättningarna för de ombyggnationer och förvärv av grannfastigheter som skedde under åren som följde. Då Frida Pallin slutade som föreståndare 1923 hade elevantalet ökat till cirka 500.

Uppenbarligen hade Frida Pallin redan som mycket ung lyckats skaffa sig ett gott rykte och goda kontakter inom det lokala etablissemanget i Göteborg, vilket inte minst hennes anställningar som guvernant i ekonomiskt och socialt framstående familjer understryker. Hon hade dessutom en omvittnad förmåga att vinna människors förtroende. Vid Robert Dicksons död 1903 framgick av bouppteckningen som publicerades i pressen att Frida Pallin hade en skuld till dödsboet på 19 000 kronor. Det är inget orimligt antagande att Robert Dickson bistått med lån och stöd vid köpet av skolan 1896. Testamentet föreskrev samtidigt att åt Frida Pallin skulle inköpas en livränta om 5 000 kronor eftersom hon varit döttrarnas guvernant. Andra framträdande personer som hjälpte henne i ekonomiska frågor var grosshandlaren och riksdagsmannen Gustaf Boman samt industrimannen och bankmannen Axel Carlander, vilka även satt i skolans styrelse.

Frida Pallin blev efterhand ekonomiskt tämligen välmående och en känd och välrespekterad person med en god social position inom Göteborgs borgerskap. Hon företog från 1890-talet och framåt ett flertal längre resor i bildningssyfte, flera gånger till Berlin men även till Dresden, Paris och till Italien. Hon idkade badliv i Marstrand och skaffade så småningom en stuga nära Leksand där hon tillbringade somrarna. Frida Pallin hade också en rad ideella engagemang. Hon deltog i bildandet av Sällskapet för ungdomens friluftslekar i Göteborg 1898. Hon satt från slutet av 1880-talet ett tiotal år i styrelsen för Göteborgs och Bohusläns stipendiefond för unga kvinnor, knuten till Fredrika-Bremer-Förbundet. Hon tillhörde under mer än ett decennium ledningen för Stiftelsen Göteborgs lärarinnehem som skapades 1900 genom en privat fastighetsdonation. Hon var längre fram också styrelseledamot i Understödsfonden för lärarinnor i Göteborg. Strax före första världskrigets utbrott år 1914 var hon en av dem som i Göteborg deltog i uppropet för samverkansorganisationen Kvinnornas Uppbåd, vars uppgift var att arbeta med konkreta krisåtgärder i samhället.

Mellan 1902 och 1912 var Frida Pallin ledamot i Göteborgs allmänna folkskolestyrelse, där hon valts in för sitt engagemang inom undervisningen bland de yngsta barnen. Här satt även den äldre kollegan Eva Rodhe, välkänd reformpedagog, grundare och föreståndare för Praktiska arbetsskolan (senare Palmgrenska samskolan) i Göteborg och sannolikt en av de viktiga kontakterna för Frida Pallin i hennes pedagogiska utvecklingsarbete vid Mathilda Halls skola.

Frida Pallin gifte sig aldrig och fick inga egna barn. I mitten av 1890-talet flyttade den tio år äldre och ogifta systern Hulda Pallin, tidigare lärare vid Magdeburska flickskolan i Uppsala, till Göteborg och de delade sedan bostad fram till systerns död 1923. Hulda Pallin var även verksam som lärare vid Mathilda Halls skola under 15 år. På samma sätt som Frida Pallin som flicka fått hjälp av sin moster för att kunna gå i skolan i Göteborg, hjälpte hon själv två brorsbarn som därför kom att stå henne nära.

Både Frida Pallin och hennes syster Hulda var hela livet djupt engagerade i Svenska kyrkans mission och diakoni. Framförallt systern brann för missionen, och kyrkliga resetalare och missionärer passerade ofta deras hem. Frida Pallin deltog 1910 i världsmissionkonferensen i Edinburgh och 1913—1929 hade hon en central roll i organiseringen av de så kallade ”Porlamötena”, en serie kristliga möten som hölls på Porla brunn i Närke där många ledande personer i samtidens kyrkoliv deltog.

Frida Pallin slutade som föreståndare för Mathilda Halls skola 1923. Hon kvarstod dock som majoritetsägare i aktiebolaget som ägde skolan och satt i styrelsen fram till sin död 1931. Hon testamenterade då sina tillgångar till de två brorsbarnen, som alltså blev nya majoritetsägare och även tog hennes plats i styrelsen. I samband med kommunaliseringen av de privata flickskolorna i Göteborg senare under 1930-talet såldes skolans fastighet till kommunen. Skolan avvecklades formellt 1938.

Frida Pallin avled 71 år gammal i Göteborg 1931. Hon är gravsatt på Östra kyrkogården i Göteborg.


Kerstin Rydbeck


Publicerat 2020-06-22



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Frida Fredrika Josefina Pallin, www.skbl.se/sv/artikel/FridaPallin, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kerstin Rydbeck), hämtad 2020-08-15.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Frida Fredrique Josephíne


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Fredrika (Fredrique) Lovisa, kallad Louise, Pallin, född Kamph
  • Far: Per Gustaf Victor Pallin
  • Syster: Märta Lovisa Hulda Pallin
fler ...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Guvernant hos Robert Dickson, i Sverige och England
  • Yrke: Guvernant hos Fredrik von Essen
  • Yrke: Lärare, Borås elementarskola för flickor
fler ...


Kontakter

  • Släkting: Therese Kamph, moster
  • Släkting: Regina Pallin, faster
  • Släkting: Per Gustaf Rudolf Pallin, brorsson
fler ...


Organisationer

  • Göteborgs och Bohusläns stipendiefond för unga kvinnor
    Styrelseledamot
  • Sällskapet för ungdomens friluftslekar i Göteborg
    Medgrundare, medlem
  • Stiftelsen Göteborgs lärarinnehem
    Vice ordförande, senare ordförande
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Filipstad
  • Filipstad
  • Göteborg
  • Dödsort: Göteborg


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur


Vidare referenser



Frida Pallin. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0)
Frida Pallin. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Lärare Skolledare