Gärda Svensson var en av kvinnopionjärerna inom Bondeförbundet och dess första kvinnliga riksdagsledamot. Hon var med och bildade Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF) 1932, och fungerade som förbundets sekreterare 1933–1966.
Gärda Svensson föddes i Sibbarp i närheten av Varberg i Halland 1895. Hon växte upp som dotter till lantbrukare Sven Andersson, som också var politiker inom Bondeförbundet. Vid 20 års ålder utbildade hon sig på Hallands läns kvinnliga folkhögskola i Katrineberg. Några år senare gifte hon sig med Daniel Svensson och flyttade till gården Björnås i Ljungby. Hennes man var också lantbrukare och de fick under 1920-talet tre söner i snabb följd. Maken engagerade sig i jordbrukets organisationsarbete och i slutet av 1920-talet började även Gärda Svensson att arbeta inom folkrörelsen.
Det var i Halland organiseringen av svenska landsbygdens kvinnor inleddes med Gärda Svensson som en av centralgestalterna tillsammans med författaren Märta Leijon. På våren 1932 bildades en kvinnlig avdelning inom Bondeförbundet i Falkenberg och året efter konstituerades Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund i Halmstad. Deri Höglund valdes då till förbundets första ordförande och Gärda Svensson valdes till förbundets sekreterare.
Gärda Svensson var med och bildade SLKF för att kunna påverka landsbygdsbefolkningens levnadsstandard. Jordbruket hade i Sverige stora svårigheter under denna period på grund av den internationella jordbrukskrisen med ökade omkostnader och fallande matpriser. Gärda Svensson ville också skapa drägliga förhållanden för lantbrukarhustrurna som hon menade måste få göra något annat än att vara i köket och i ladugården. Som förbundssekreterare för SLKF höll hon ihop verksamheten under många år från sitt hem och med mycket knappa resurser. Hennes förtroendeingivande person ska ha värvat många lantbrukarhustrur till Hallandsdistriktet.
Innan Gärda Svensson valdes in i riksdagen satt hon i Ljungby kommunalfullmäktige 1938–1952. I socialnämnden representerade hon Bondeförbundet och hon var ledamot av Hallands läns hemhjälpsstyrelse och mödrahjälpsnämnd. Hon hade också uppdrag inom Bondeförbundets huvudorganisation. Hon var ledamot i Bondeförbundets förtroenderåd åren 1937–1959 och kom under sin period i riksdagen att väljas in i arbetsutskottet från 1958. Trots det tvekade hon inför riksdagsuppdraget. När hon sattes upp på valsedlarna och sedan fick veta att hon skulle ersätta en annan ledamot i första kammaren undrade hon om hon var mogen för uppdraget. Hon drog sig också för att vara på resande fot under längre perioder. Trots det tog hon plats i första kammaren 1945 och representerade Bondeförbundet och senare Centerpartiet fram till 1963. I början av sin tid i riksdagen var hon suppleant i flera särskilda utskott samt i andra tillfälliga utskott där sociala frågor behandlades. Hon var också suppleant i första lagutskottet och statsutskottet. Hon blev suppleant i andra lagutskottet, som behandlade sociallagstiftning, 1949 och ordinarie ledamot 1952. Där satt hon tills hon avslutade riksdagsuppdraget.
Gärda Svensson var också suppleant i Bondeförbundets riksdagsgrupps förtroenderåd och blev 1952 ordinarie ledamot i rådet. Hon var en av få kvinnor som tog plats i de för partierna så viktiga förtroenderåden under tvåkammarriksdagens tid. I sitt arbete i förtroenderådet lyfte hon in kvinnoförbundets politiska frågor.
Gärda Svensson skrev under sin riksdagstid hela 122 motioner. Två av de första motioner hon lade fram i riksdagen gällde en ökning av antalet provinsialläkare respektive en utredning med syftet att underlätta vården av barnen då kvinnorna arbetade. Hennes motioner var främst inriktade mot socialpolitiska frågor rörande kvinnor och barn och då framför allt landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden. Hon ställde också 17 interpellationer inom samma politikområden.
Utanför riksdagsarbetet var Gärda Svensson bland annat ledamot i 1945 års civilförsvarsnämndutredning och Statens folkbadsutredning. Utanför partipolitiken var hon ledamot av livsmedelskommissionens konsumtionsråd och tillhörde Hemmens forskningsinstitut och Husmödrarnas samarbetskommitté.
Gärda Svensson var en centralgestalt inom Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund både som grundare och organisatör av förbundet. Hon hade också stor betydelse för Bondeförbundets och senare Centerpartiets breddning inom det socialpolitiska området.
Gärda Svensson dog 1985.
