Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gerda Maria Erbertina Brütte

1886-03-161984-07-24

Hemslöjdspionjär

Gerda Brütte ägnade sig åt hemslöjden i södra Kalmar län under ett halvt sekel. Med utställningar inom och utom länet i stort sett årligen, införandet av anställda formgivare och uppbyggnaden av ett arkiv med fotografier och vävnader har Kalmar läns hemslöjd varit bland de förnämsta i Sverige.

Gerda Brütte föddes 1886 i Tumbo i Södermanland där fadern var rättare på en gård. Föräldrarna flyttade snart åter till hembygden Arby, söder om Kalmar. Gerda Brütte gick i folkskolan vid Arbylund 1895–1899, och visade redan då prov på ”mycket god flit och mycket godt uppförande”. Vid sekelskiftet flyttade familjen till Kalmar där fadern arrenderade jordbruket Skanslyckan nära slottet. Gerda Brütte genomgick olika kurser i både hemslöjdstekniker och bokföring.

På sommaren 1908 började Gerda Brütte en sex veckors kurs i vävning vid Kalmar Södra läns praktiska Väfskola för Anna Stenros. Efter kursen rekommenderade lärarinnan Gerda Brütte till Oda Berg, föreståndare för Hushållningssällskapets Slöjdmagasin. Gerda Brütte fick anställning som biträde där och som första uppgift fick hon ta hand om det nystartade hemslöjdslotteriet. Det skulle ge pengar till den ideella verksamheten i den nybildade Södra Kalmar Läns Hemslöjdsförening.

Under hela sommaren 1909 var Gerda Brütte värdinna i Småbrukarhemmet på Stockholmsutställningen på Djurgården. AB Hem på landet hade erbjudit Slöjdmagasinet i Kalmar att inreda en liten gård över hur en enkel småbrukare med familj levde och bodde. Under fyra månader fick Gerda Brütte då tillfälle att träffa hemslöjdsrörelsens pionjärer. Sedan sekelskiftet hade hemslöjdsföreningar bildats i flera län. Intresset för att försöka rädda och föra hemslöjdsarvet vidare var brinnande och det födde tankar om ett riksförbund. Sannolikt bidrog detta till att Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR, nuvarande Hemslöjden) bildades 1912.

Hemslöjden i Kalmar öppnade en provvävningsanstalt 1910 ledd av vävläraren Anna Stenros. Där kopierades gamla mönster och skapades nya utifrån den gamla textiltraditionen. På anstalten bedrevs även undervisning för vävintresserade elever. Samma år ordnade föreningen en hemslöjdsutställning i Nybro, för vilken Gerda Brütte hade en ledande roll. För att ytterligare förkovra sina hemslöjdskunskaper fick Gerda Brütte 1911 ett stipendium för att gå en kurs på Skansen och Nordiska museet i Stockholm. Där studerade hon den gamla småländska slöjden, och gjorde jämförelser med slöjd i andra landskap. Detta material bearbetades i provvävnadsanstalten tillsammans med material som slöjdombuden samlat i bygderna och Hemslöjdsföreningen anordnade en utställning på Nisbethska skolan under Lantbruksmötet 1913 i Kalmar. Där visades vackra möbler, korgar och benslöjd, vävnader, ull- och linspånad.

En uppskattad händelse i Kalmar hemslöjds historia var Ölandsstugan på Baltiska utställningen i Malmö år 1914. Den skilde sig från det vanliga sättet att exponera hemslöjden genom att den visade en bit levande kultur. Gerda Brütte ordnade och förestod stugan med fisknätsdekoration, sälskinn, vettar och hemgjord bössa för att spegla männens liv och linet, dubbelspinnrocken och vävnaderna för att visa kvinnornas sysslor.

I maj 1917 gifte sig Gerda Brütte med ungdomsvännen Eric C:son Brütte. I början på 1920-talet ritade stadsarkitekten J Fred Olson i samarbete med Eric och Gerda Brütte på ett hus, som stod färdigt 1922. Huset var mycket personligt präglat med inspiration från bland annat slottet i Kalmar, blyinfattade fönster längs ena långsidan, tjocka väggar med nischer och valv samt taken i matsalen och herrummet markerar historiska förlagor. I källaren finns en del av ringmuren kring gamla staden i Kalmar och därför döptes huset till Wallgården. Wallgårdens trädgård som var föremål för Gerda Brüttes outtröttliga omsorg, var känd för sin skönhet.

Hushållningssällskapets Slöjdmagasin, som sedan 1877 låg på Larmgatan 26 i eget hus, slogs samman med den ideella hemslöjdsföreningen år 1921. Därefter sköttes både den ekonomiska och ideella verksamheten av Södra Kalmar Läns Hemslöjdsförening. Som föreståndare för den framstående Hemslöjden i Kalmar och med de goda kvalifikationer som Gerda Brütte besatt blev hon snart invald i styrelsen för både SHR, Kalmar läns fornminnesförening och Hemslöjdsförbundet för Sverige.

En stor och för slöjdens dokumentation viktig utställning var Kulturmässan i Kalmar 1926. En grundlig inventering av slöjd i länets 86 socknar hade utförts av slöjdombuden. Slöjden visades i Tullskolans gymnastiksal. Den inom hemslöjden legendariska Lilli Zickerman ledde fotografering och kopiering av textilierna så att cirka 400 mönster tillvaratogs för att tillföras hemslöjdsföreningens arkiv och till Nordiska museet. Insamlingen till hemslöjdsföreningens arkiv tog fart med detta stora tillskott.

Gerda Brütte var en insiktsfull person med ett gott och stabilt humör vilket gjorde henne till en utmärkt föreståndare. Då det både fanns väverskor, biträden och textilkonstnärer var det mellan 20 och 30 personer i arbete, och ute på landsbygden var upp till ett 90-tal väverskor sysselsatta i hemmen. Inför utställningar och jular kunde det vara mycket hektiskt, men Gerda Brütte hade alltid tid och en vänlig ton mot alla. Personalen trivdes och stannade länge

Kalmar Hemslöjd var genom Gerda Brüttes idéer och visioner den första hemslöjdsföreningen i Sverige som samarbetade med konstnärer för att rita mönster. Sedan 1920-talet vävdes röllakansmattor, vilkas mönster alltid komponerades av textilkonstnärer. Inför Stockholmsutställningen 1930 hade mattor vävts upp med konstnärliga variationer av äldre motiv. På 1930-talet anställde föreningen sin första heltidsanställda textilkonstnär, Ebba Swedenborg. Till världsutställningen i Paris 1937 hade Ebba Swedenborg komponerat Isbjörnsmattan, som hade valts ut att i bild i utställningskatalogen representera Sverige.

Material till vävarna var huvudsakligen ull och lin från gårdarna i bygden. Gerda Brüttes goda kontakter med materialproducenterna i länet gjorde att hemslöjden inte var så illa drabbad av materialbrist under andra världskriget. För att i någon mån avhjälpa lingarnsbristen tillhandahöll hemslöjden lämpligt linfrö gratis för att uppmuntra till odling. Maskiner för skäktning och bråkning köptes in och konsulenten hjälpte till vid beredningen.

Gerda Brütte var inte bara aktiv i Hemslöjden utan även i både Lottakåren och Röda Kors-kretsen. När en sammandragning av kvinnor 1939 grundade Kalmar Husmodersförening var Gerda Brütte med från första stund. Att hon var samhällsengagerad och förde fram kvinnornas sak framgår på många sätt. På högerpartiets lokala valpropaganda år 1946 med rubriken ”Kvinnorna skall fram” finns fru Gerda Brütte som ett av åtta ansikten.

När Gerda Brütte skulle se sig om efter en efterträdare fann hon textilkonstnärinnan Anna Maria Hoke som tillträdde posten 1956 och arbetade parallellt med Gerda Brütte en period. Gerda Brütte blev änka redan 1964 men bodde kvar på Wallgården fram till 1970-talet. I oktober 1978 såldes Wallgården och Gerda Brütte flyttade till äldreboende, där hon bodde till sin död. Lika uppskattad och värderad som Gerda Brütte var för sitt arbete och sin insats inom sitt speciella kall, lika omtyckt och värderad var hon personligen som människa.

Gerda Brütte avled 1984 och är begravd tillsammans med sin make på Södra kyrkogården i Kalmar.


Agneta Gefors


Publicerat 2020-11-24



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gerda Maria Erbertina Brütte, www.skbl.se/sv/artikel/GerdaBrutte, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Agneta Gefors), hämtad 2021-06-17.




Övriga namn

    Flicknamn: Larsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Maria Kristina Larsson, född Johansdotter
  • Far: Erik Larsson
  • Bror: Johan Einar Thorvald Larsson
fler ...


Utbildning

  • Folkskola, , Arbylunds folkskola
  • Yrkesutbildning, Kalmar: Kurs i bokföring
  • Yrkesutbildning, Kalmar: Vävutbildning, Kalmar Södra läns praktiska Väfskola
fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Textilkonstnär, monterare, Kalmar Tapisserimagasin
  • Yrke: Värdinna, Konstindustriutställningen 1909
  • Yrke: Lotteriföreståndare, biträde, Södra Kalmar Läns Hemslöjdsförening
fler ...


Kontakter

  • Mentor: Anna Stenros
  • Kollega: Oda Berg
  • Vän: Victoria, drottning
fler ...


Organisationer

  • Södra Kalmar Läns Hemslöjdsförening
    Suppleant, sekreterare
  • Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR)
    Styrelseledamot
  • Hemslöjdsförbundet för Sverige
    Styrelseledamot
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Eskilstuna
  • Eskilstuna
  • Kalmar
  • Dödsort: Kalmar


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Nyttoslöjd och konsthantverk kring Kalmarsund: en historik över Södra Kalmar läns hemslöjdsförening*, Fören., Kalmar, 1970

Opublicerad källa
  • Privata brev och handlingar

  • Uppgifter från dottersonen Claes Ågren, Kalmar



Vidare referenser

Litteratur
  • Gefors, Agneta, ’Gerda Brütte: en märkeskvinna inom hemslöjden’, Jag ger dig mitt liv / redaktör: Kiki Lundh., S. 47-59, 1997

  • Svenson-Graner, Carl, Södra Kalmar läns hemslöjdsförening: Verksamheten 1921-1931, Barometern, Kalmar, 1931



Gerda Brütte, år okänt. Foto: John Nilsson (Kalmar läns hemslöjdsförening)
Gerda Brütte, år okänt. Foto: John Nilsson (Kalmar läns hemslöjdsförening)

Nyckelord

1900-talet Hemslöjd Kulturhistoria Pionjärer Vävare