Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gerda Hellberg

1870-06-221937-08-06

Rösträttskvinna

Gerda Hellberg var medgrundare till Uppsala kvinnliga studentförening och en av ledargestalterna i kampen för införandet av kvinnlig rösträtt i Sverige.

Gerda Hellberg föddes 1870 i Stockholm. Där växte hon upp tillsammans med sina föräldrar och äldre halvsyskon från moderns tidigare äktenskap. Gerda Hellbergs far Olof Lundberg var grosshandlare från Trosa och delägare i kautschukfabriken Kuntze & Co. Mamma Ida Josefina Lundberg var född i Södertälje, men uppvuxen i Stockholm. Somrarna spenderade familjen hos barnens faster på herrgården Sjövik i Sorunda, Sörmland. Gerda Hellberg var moderns sjätte barn och faderns första och enda.

När det var dags för Gerda Hellberg att börja skolan skrevs hon in vid Franska skolan på Drottninggatan 108 i Stockholm. I maj 1886 konfirmerades Gerda Hellberg i S:ta Clara kyrka. Samma år läste hon tyska och naturalhistoria vid Högre latinläroverket å Norrmalm (Norra latinläroverket). Studierna fortsatte sedan vid Wallinska skolan och i september 1888 skrev Gerda Hellberg in sig vid Uppsala universitet med målet att ta en filosofie kandidatexamen i språk. Hon var då den enda kvinnliga studenten bland 1 000 manliga. I brev från hennes far kan man utläsa att han var både glad och stolt över att dottern studerade vid Uppsala universitet.

I Uppsala var Gerda Hellberg tidvis inackorderad i Fritiof och Ann Margret Holmgrens hem Villa Åsen. I den liberala och radikala miljön som Villa Åsen utgjorde, fördes diskussioner om samhällets orättvisor som klasskillnader och kvinnans underordnande. Där träffade Gerda Hellberg studenterna Gulli Petrini och Lydia Wahlström. De blev goda vänner och grundade tillsammans under sin studietid Sveriges första kvinnliga studentförening, Uppsala kvinnliga studentförening. Föreningen fungerade som en tidig plantskola för feminister och den främsta frågan som drevs var kvinnlig rösträtt.

Medlemmarna i en annan studentförening, Verdandi, fanns också i kretsarna kring Gerda Hellberg och hennes studiekamrater. Föreningen ansågs modern och radikal då den lyfte frågor som parlamentarism och religionsfrihet. En av dess tidigare ordföranden hette Mauritz Hellberg. Genom den gemensamma umgängeskretsen lärde Gerda och Mauritz Hellberg känna varandra. Han var då redaktör på Karlstads-Tidningen och starkt engagerad i Sveriges allmänna rösträttsförbund.

År 1892 tog Gerda Hellberg sin universitetsexamen i moderna språk. Fem år senare trolovades Gerda och Mauritz Hellberg. Ceremonin skedde på Gerda Hellbergs 27-årsdag vid värdshuset Lidingöbro i Stockholm. Advokat Karl Staaff hade sett till att trolovningsdokumentet var legalt och det bevittnades och undertecknades av parets vänner Gulli Petrini, Ann Margret Holmgren, Otto von Zweigbergk samt David Bergström. När Ellen Key välsignat trolovningen offentliggjordes den. Orsakerna till att paret valde att ingå trolovning med varandra istället för en traditionell kyrklig vigsel var flera, men främst att de båda var ateister samt måna om Gerda Hellbergs fortsatta myndighet. Strax därefter flyttade paret till i Karlstad. Två år senare föddes deras första son Helvin.

När sekelskiftet 1900 närmade sig, blev rösträtten en allt hetare fråga i Sverige. När Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildades i Stockholm spred sig bildandet av de lokala kretsarna som en löpeld i landet. Den 16 mars 1903 bildades Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) i Karlstad vid ett välbesökt möte. Gerda Hellberg valdes till ordförande. Karlstads FKPR blev tillsammans med FKPR i Göteborg, de mest aktiva avdelningarna i Västsverige.

År 1903 var ett händelserikt år för Gerda Hellberg. Förutom arbetet med Karlstads FKPR, föddes parets andra son Love Strand och familjen Hellberg flyttade också in i den nybyggda Villa Skogsbrynet strax utanför Karlstad stad. En trettonrumsvilla i nationalromantisk stil som kom att bli något av Karlstads motsvarighet till Villa Åsen i Uppsala. I slutet av november 1904 blev Love Strand sjuk. Han fick hög feber och andningssvårigheter och avled den fjärde december, inte ens två år gammal. Sonens död blev ett mycket svårt slag för familjen. Samtidigt var äldste sonen Helvin sjuklig i perioder och vistades på sanatorium och kurorter.

Gerda Hellberg fortsatte både med rösträttsarbetet men även sitt arbete inom de frisinnade. Med Karlstads-Tidningen som språkrör nådde Karlstads FKPR ut till en stor krets av människor med sitt budskap. Gerda Hellberg var även en återkommande skribent i de renodlade rösträttstidningarna. Villa Skogsbrynet med sin strida ström av gäster krävde också sin tid. Det var Gerda Hellberg som organiserade både hushållet och familjens sociala liv. Av utomstående beskrevs Gerda Hellberg som en sammanhållande kraft.

I november 1912 lyfte Karlstads FKPR fram Gerda Hellberg som kandidat till Karlstads stadsfullmäktige. I januari 1913 blev hon invald och kom sedan att vara en av ledamöterna i Karlstads stadsfullmäktige fram till 1923. I sin roll som ledamot var Gerda Hellberg särskilt drivande i frågor om rusdrycksförbud och åtgärder för att avhjälpa arbetslöshet. År 1922 deltog hon också i den så kallade Urkursen på Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad i sin roll som ordförande i Frisinnade kvinnors riksförbund (FKR, nuvarande Svenska Kvinnors Vänsterförbund, SKV) i Värmlands län.

Efter att LKPR upplöstes i samband med att kvinnlig rösträtt var införd började Gerda Hellberg att engagera sig i Fredrika-Bremer-Förbundet. År 1923 bildades Fredrika-Bremer-Förbundets Karlstadkrets och Gerda Hellberg blev kretsens första ordförande. Engagemanget i Fredrika-Bremer-Förbundet innebar en fortsatt kamp för kvinnors rätt till utbildning och jämställdhet. Ordförandeskapet innehade Gerda Hellberg till april 1935 då hon istället utnämndes till kretsens hedersordförande.

Gerda Hellberg var också aktiv i Lasarettsdirektionen, styrelsen för Föreningen Värmlands Hemslöjd, Barnavårdsnämnden, Eldbegängelseföreningens Karlstadsavdelning och Föreningen Mjölkdroppen som var en tidig motsvarighet till barnavårdscentralerna. I mitten på 1930-talet drog sig Gerda Hellberg alltmer tillbaka från sina offentliga uppdrag, men fortsatte ändå att vara engagerad i Fredrika-Bremer-Förbundets Karlstadskrets.

Gerda Hellberg avled 6 augusti 1937, 67 år gammal. Begravningen skedde i Stockholm och urnan med stoftet efter Gerda Hellberg gravsattes på Långseruds kyrkogård utanför Säffle, alldeles intill sönerna Love och Helvin, som hade gått bort föregående sommar.


Jenny Moström


Publicerat 2020-12-15



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gerda Hellberg, www.skbl.se/sv/artikel/GerdaHellberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Jenny Moström), hämtad 2021-07-26.




Övriga namn

    Flicknamn: Lundberg
    Smeknamn: Bass, Mam


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Ida Josefina Lundberg, född Lundgren
  • Far: Olof Henrik Lundberg
  • Bror: Alfred Lorentz Lundgren
fler ...


Utbildning

fler ...


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Ledamot, Karlstads stadsfullmäktige
  • Ideellt arbete: Ledamot, Karlstads barnavårdsnämnd, folkskolestyrelse m fl
  • Ideellt arbete: Ledamot, Lasarettsdirektionen


Kontakter

  • Släkting: Charlotta, kallad Lotten, Lundberg, faster
  • Mentor: Ann Margret Holmgren
  • Mentor: Ellen Key
fler ...


Organisationer

  • Uppsala kvinnliga studentförening
    Medgrundare
  • Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av LKPR)
    Medgrundare, ordförande, Karlstadskretsen
  • Frisinnade Kvinnors Riksförbund (FKR)
    Ordförande, Värmlands län
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Uppsala
fler ...


Källor



Vidare referenser

Litteratur
  • ’Gerda Hellberg död’, Dagens Nyheter, 1937-08-13



Gerda Hellberg. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Gerda Hellberg. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Kvinnorörelsen Rösträtt