Gerda Palm var bildkonstnär. Hon målade i olja och akvarell och tecknade med kol och blyerts, samt författade artiklar för hembygdsrörelsen i Dalsland.
Gerda Martina Palm föddes 1871 på Henriksholms herrgård i Ånimskog i Dalsland. Fadern, Ferdinand Palm, var major och hans hustru hette Amalia, född Fröding. I familjen fanns också Gerda Palms fem äldre syskon.
Gerda Palm började sin konstnärliga utbildning på Fruntimmersavdelningen på Kungliga Akademien för de fria konsterna, Konstakademien, i Stockholm 1895. Hon gick igenom de olika nivåerna, Principskolan med grundläggande teckningsundervisning och Antikskolan, där man fick teckna av avgjutningar av antika skulpturer. Nästa steg var Modellskolan där motiven var levande modeller. Skolan gav en fullständig konstnärlig utbildning men de kvinnliga eleverna fick gå i en särskild klass. De fick inte delta i krokiundervisningen där både de kvinnliga och manliga modellerna var helt nakna. Då kvinnliga elever tecknade av manliga modeller måste dessa vara iförda ett skylande tygstycke, vilket en av Gerda Palms kolteckningar från 1897 visar.
Efter studierna på Konstakademien gjorde Gerda Palm flera studieresor till München, Rom och Paris. Hon bosatte sig sedan i Göteborg och ingick där i Sällskapet Gnistan, som var och är ett forum för konsten i Göteborg. År 1903 anordnade sällskapet en utställning med i Göteborg bosatta konstnärer och Gerda Palm ställde ut porträttstudier.
Tillsammans med bland andra Hilda Heyman blev Gerda Palm uttagen till Lundautställningen 1907. När Föreningen Svenska Konstnärinnor (FSK) anordnade ett lotteri några år senare hade bland andra Gerda Palm, Fanny Brate och Hanna Pauli skänkt konst som vinster. År 1912 vidareutbildade sig Gerda Palm genom att gå den så kallade Tallbergska kursen, namngiven efter läraren vice professor Axel Tallberg som länge undervisat i grafik vid Konstakademien.
Gerda Palm målade landskap och stilleben i olja eller akvarell och signerade sina verk med hela sitt namn och oftast årtal. Hon tecknade porträtt och arkitektoniska motiv som exempelvis gouachen Sigtuna 1925 där solljuset bryter in genom den söndervittrade ruinens tak. Akvareller och skisser från bland annat resorna i Sydeuropa visades under 1920-talet på Lilla Utställningen i Stockholm.
År 1928 fick hon FSK:s stipendium och under de följande två decennierna deltog hon på flera av Dalslands Konstförenings utställningar. En var Hesselbomsutställningen 1938. Otto Hesselbom räknas som en av Dalslands främsta skildrare av natur och landskap och Gerda Palm medverkade med en artikel om honom i Dalslands fornminnes- och hembygdsförbunds tidskrift Hembygden. Hon bidrog också med och illustrerade en text som handlade om kronogården Myran i Ånimskog.
På en utställning på Gummesons Galleri i Stockholm slog recensenten fast att hon redan tidigare hade ”fått god kritik för sin flärdlösa, och samvetsgranna konst, som ej heller förnekar sig i de nu exponerade verken”. Hon visade hembygdsmotiv, en vacker utsikt från sjön Ånimmen, den gamla vågmästaregården och Vitalis Norströms födelsehus, båda i Åmål. Med fanns också motiv från Cap Martin och Sigtuna.
På den stora Madonnautställning i Florens 1934 deltog kvinnliga konstnärer från i stort sett hela Europa och Amerika. Gerda Palm, Tyra Kleen och Agnes de Frumerie deltog tillsammans med ett antal andra svenska konstnärer men ingen av dessa väckte särskilt stor uppmärksamhet. Året därpå ansågs Gerda Palm mest känd av utställarna på Dalsländskt konstliv i Bäckefors. Där visade hon teckningar, motiv från Rom och ”goda” porträtt. 1941 hade hon en separatutställning på Lilla Ateljén i Stockholm och några år senare på Galleri God konst i Göteborg.
Gerda Palm litograferade också exlibris och hon är representerad vid Göteborgs Konstmuseum, Alingsås, Uddevallas och Vänersborgs museer, på Uppsala Universitetsbibliotek och Dalslands hembygdsgård.
Gerda Palm avled i Göteborg 1949 i en ålder av 77 år. Hennes stoft vilar på Frändefors kyrkogård.
