Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gerda Teresa Meyerson

1866-02-011929-07-18

Filantrop, folkbildare, socialpolitisk debattör

Gerda Meyerson var filantrop och pionjär inom socialt arbete. Hon startade föreningar och bostads- och vilohem för arbetarkvinnor. Hon var även författare och opinionsbildare.

Gerda Meyerson och hennes tvillingsyster Agda Meyerson föddes 1866 i centrala Stockholm där de också levde och verkade. De kom från en välbärgad judisk affärsfamilj som var engagerad i filantropiska verksamheter, vilket gav systrarna erfarenhet och kunskap som var värdefull för det socialpolitiska engagemang som kom att prägla deras vuxna liv. Gerda Meyerson studerade socialt arbete i bland annat Tyskland och till yrkesinspektris i Danmark, och tillskansade sig på så sätt ytterligare kunskap om arbetarkvinnors arbetsmiljö och arbetsvillkor. Även genom familjens filantropiska verksamheter fick Gerda Meyerson kontakt med arbetarklassens kvinnor. År 1894 började hon arrangera så kallade samkväm och möten med arbetarkvinnor från Kungsholmens fabriker. Hon lärde känna dem och besökte dem i deras hem och fick därigenom en inblick i hur de bodde och levde. Hon såg hur de unga kvinnorna påverkades negativt av det rådande inneboendesystemet då många nödgades hyra in sig i små, överbefolkade lägenheter.

Gerda Meyerson insåg att trångboddhet och dryckenskap var tätt sammankopplade och att de unga arbetarkvinnorna var särskilt utsatta. År 1898 bildade hon därför Föreningen Hem för arbeterskor och öppnade ett boende för unga kvinnliga arbetare på Kungsholmen. Åren 1901 respektive 1909 öppnade hon ytterligare två bostadshem som hyste ett hundratal arbetande kvinnor. Där hyrde de ett möblerat rum till en låg avgift och det fanns bibliotek och samlingsrum där det hölls diskussionsaftnar, samhällsorienterande föredrag och praktisk kursverksamhet. Gerda Meyerson deltog själv i de boendes samkväm och hon umgicks och trivdes med sina hyresgäster.

För att skapa en gemensam arena för föreningar och socialt intresserade bildade hon och Gertrud af Klintberg 1903 Centralförbundet för Socialt Arbete, CSA. Gerda Meyerson var sekreterare i förbundet fram till 1905 och styrelsemedlem fram till 1921. Hon var även medlem i den kvinnliga, kristna nykterhetsföreningen Vita Bandet som bildades år 1900 och som blev en av Sveriges största kvinnoorganisationer med lokala föreningar i hela landet.

I kontakten med arbetarkvinnorna fann Gerda Meyerson snart att den gifta arbetarkvinnan sällan fick tid att vila ut. År 1911 öppnade hon därför Tallbacken, ett vilohem på Värmdö där Föreningen Hem för arbeterskor erbjöd arbetarkvinnor några veckors vila och semester för en oansenlig, eller ingen, avgift. Liksom vila var viktigt för arbete och hälsa ansåg hon att bildning och upplysning var betydelsefullt för personlig utveckling och för att lösa sociala problem. När hon 1912 blev ledare för Vita Bandets verksamhet för kvinnliga fabriksarbetare formulerade hon organisationens uppdrag till lokalföreningarna så att de skulle starta aktiviteter som gav arbetarkvinnor tillgång till gemenskap, bildning och rekreation vid sidan av vilan. Hon uppmanade och inspirerade de lokala Vita Bandsföreningarna att öppna vilohem och Tallbacken blev en förebild och modell för en omfattande och långvarig semesterhemsverksamhet inom Vita Bandet.

Gerda Meyerson var visserligen judinna men hon sympatiserade med kristna liberala livsåskådningsfrågor och i praktiken såg hon sig själv som kristen även om hon aldrig konverterade. I skriften Världens ljus. Tankar om Jesus och hans lära: brev till en judisk väninna, 1908, deklarerade hon öppet sin kristna tro. Hon anslöt sig till den kristna predikanten Natanael Beskows hemgårdsverksamhet Birkagården. Verksamheten startade 1912 med ett läsrum som sedan utvidgades till en rad barn- och ungdomsverksamheter. Gerda Meyerson satt i styrelsen för Birkagårdens Kindergarten.

Till yrket såg Gerda Meyerson sig som skriftställare och hon skrev barnböcker, berättelser och pjäser i barn- och ungdomstidningar samt en rad dramer för ungdomar. Hon författade även lyrik och annan skönlitteratur. År 1890 publicerades romanen Flickor emellan som riktade sig till yngre kvinnor, men annars präglades författarskapet av det socialpolitiska intresset för kvinnors arbets- och levnadsvillkor och hon skrev främst socialpolitiska fackböcker. Hennes sociala patos och engagemang för arbetarkvinnornas situation speglas i alster som Våra arbeterskors ställning och medlen att förbättra den, 1907, Kvinnor i industrin, 1909, och Arbeterskornas värld, 1917, vilka var betydelsefulla bidrag i det politiska opinionsskapandet. År 1907 genomförde hon på uppdrag av Stockholms Dagblad en utredning om kvinnors industriella hemarbete som publicerades i skriften Svenska hemarbetsförhållanden. I anslutning till utredningen arrangerade hon en utställning.

Framför allt var Gerda Meyerson en opinionsbildare med en mångfald av artiklar och reportage i tidskrifter som exempelvis Idun och Fredrika-Bremer-Förbundets tidning Dagny samt i Centralförbundet för Socialt Arbetes organ Social Tidskrift, 1909–1917. Hon var en central opinionsskapare i Vita Bandets tidskrift med samma namn. Hon skrev flitigt i tidskriften om bostadsbrist och alkoholproblem, om kvinnors dåliga arbetsmiljö och arbetsvillkor samt om behovet av vila och lagstadgad semester. Åren 1913–1916 var hon dessutom redaktör för tidningen tillsammans med Emilie Rathou.

År 1921 startade Gerda Meyerson ytterligare en förening, Svenska Föreningen för Dövas Väl. Hon hade själv en hörselskada och både egna erfarenheter och hennes kontaktnät inom filantropin spelade en betydande roll för verksamheten som hon drev i sitt eget hem. Hon var sekreterare i föreningen och engagerade både öronläkare och lärare i verksamheten. Föreningen erbjöd hörselskadade barn diverse hjälpmedel och specialundervisning. Hon startade även en syateljé för att ge döva kvinnor arbete.

Gerda Meyerson beskrevs i sin samtid som en liten späd kvinna med ett enormt patos och en lika stor viljekraft. Hon drev socialpolitiska frågor med en passion som gjorde henne till en erkänd och initiativrik filantrop, folkbildare, författare och opinionsbildare. År 1916 belönades hon för sina socialpolitiska insatser med regeringens medalj Illis quorum.

Gerda Meyerson dog i Stockholm 1929 och är begravd på den Judiska begravningsplatsen i Solna.


Åsa Bengtsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gerda Teresa Meyerson, www.skbl.se/sv/artikel/GerdaMeyerson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Åsa Bengtsson), hämtad 2018-11-19.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Betty Meyerson, född Hirsch
  • Far: Herman August Meyerson
  • Bror: Ludvig Harald Meyerson
fler...


Utbildning

  • Övrigt, : Studier i språk, konst och socialt arbete i Tyskland, Nederländerna och Schweiz
  • Yrkesutbildning, Danmark: Yrkesinspektris


Verksamhet

  • Yrke: Författare
  • Ideellt arbete: Redaktör för tidskriften Vita Bandet
  • Ideellt arbete: Socialt och filantropiskt arbete, bl a på Birkagården, hemgård, styrelseledamot i Birkagårdens Kindergarten


Kontakter

  • Kollega: Gertrud af Klintberg
  • Kollega: Ernst Beckman
  • Kollega: Kerstin Hesselgren
fler...


Organisationer

  • Föreningen Hem för arbeterskor
    Grundare
  • Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA)
    Medgrundare, medlem, sekreterare 1903-1905, styrelsemedlem 1903-1921
  • Vita Bandet
    Medlem
  • Svenska Föreningen för Dövas Väl (nuvarande Hörselskadades Riksförbund, HRF)


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur