Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gertrud Karolina Amalia Bergström

1869-03-251954-09-24

Hushållslärare, skolköksinspektör, skolgrundare

Gertrud Bergström var en förgrundsgestalt på hushållskunskapens område. Särskilt betydelsefull var hennes gärning som organisatör i föreningslivet och som skribent och läromedelsförfattare på det husliga området.

Gertrud Bergström föddes 1869 i Nässjö som dotter till kaptenen Leopold Bergström och friherrinnan Ingeborg Fägersköld. Makarna fick åtta barn, sju döttrar och en son som växte upp i en privilegierad och borgerlig miljö. Familjen Bergström hade såväl motiv som medel för att bekosta sina barns utbildning. Gertrud Bergström kom, liksom sin syster Endis Bergström, att studera både utomlands och i Stockholm. Båda systrarna gavs i första hand konstnärlig utbildning. Endis Bergström studerade målning i Köpenhamn medan Gertrud Bergström utbildade sig till musiklärare i Stockholm under 1880-talet. Vid samma tid etablerades de första skolorna för att förmedla kunskaper i huslig ekonomi i huvudstaden. Detta kom att påverka Gertrud Bergströms bana. År 1897 avlade hon examen som skolkökslärarinna vid den då relativt nyetablerade hushållsskolan vid det Högre lärarinneseminariet (HLS) i Stockholm, sedermera känd som Statens Skolköksseminarium.

Gertrud Bergström ingick i den första generationen av hushållspedagoger i Sverige. Liksom sina kolleger Ingeborg Schager, Ingeborg Walin och Kerstin Hesselgren med flera var hon aktiv som lärare, läromedelsförfattare och skribent, samt organisatör och medlem i flera intressegrupper som verkade för att sprida hushållskunskap. Gertrud Bergströms första anställning på det husliga området var som skolkökslärare vid Johannes folkskola i Stockholm. Denna tjänst blev hon trogen i 13 år, från 1899 till 1912. Redan under sin tid i folkskolan hade hon beviljats stipendier för att fortbilda sig utomlands. Hon hämtade intryck från den husliga undervisningen i de skandinaviska länderna samt i Storbritannien. År 1912 företog hon en längre resa i syfte att studera yrkesskolor i husligt arbete i Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike. Samma år fick hon en lärartjänst vid sin moderinstitution, Statens Skolköksseminarium. Hennes tid där blev dock kortvarig. År 1913 övertog hon Kerstin Hesselgrens tjänst som inspektör av Stockholms folkskolekök.

Tiden kring första världskriget var Gertrud Bergström synnerligen aktiv. Utöver sitt inspektörsarbete agerade hon under krigsårens livsmedelskris som sakkunnig i hushållsfrågor för flera statliga verk, samtidigt som hon ledde arbetet med Kooperativa Förbundets veckotidning, Konsumentbladet. År 1926 lämnade hon sitt arbete vid Stockholms folkskolor för att helhjärtat ägna sig åt en ny skolsatsning. På Holländaregatan startade hon en skola för utbildning av ekonomiföreståndare och kökspersonal vid större anstalter. Hushållsskolan på Holländaregatan drev hon tillsammans med kollegerna och vännerna Ingeborg Walin och Ingeborg Schager.

Under sitt yrkesverksamma liv skrev och publicerade Gertrud Bergström en stor mängd hushållslitteratur – läromedel såväl som upplysande och rådgivande artiklar. Hennes publikationer reflekterar hennes tankar om hushållskunskapens roll och funktion i samhället. Hon blev en stark förkämpe för taylorismen efter att ha besökt den fjärde internationella kongressen för hushållskunskap i Rom år 1927 och besjälades av tanken att organisera vardagliga arbeten efter vetenskapliga och rationella principer. Ett exempel på detta är läroboken Födoämneslära som upplyser läsaren om de vetenskapliga grunder som matlagningen borde baseras på. Hennes intresse för industriellt organiserade centralkök, som hon pläderade starkt för under mellankrigstiden, är ett annat exempel. Hon förespråkade också att maskiner skulle överta traditionella kvinnoarbeten. På så sätt var hon en modernt orienterad hushållspedagog, till skillnad från exempelvis Ida Norrby, som hade en mer konservativ syn på hushållskunskapens samhälleliga syfte. Gertrud Bergström hade framtiden, snarare än det förflutna, för ögonen i sitt arbete.

Gertrud Bergströms moderna hållning gick även igen i hennes idoga föreningsarbete. Under mellankrigstiden grundade hon Föreningen för rationell hushållning samt Föreningen för ekonomiföreståndarinnor vid större anstalter. Ekonomiföreståndare, som hon år 1926 grundade en skola för att utbilda, var den kår som skulle arbeta i de storskaliga centralköken som utgjorde kärnan i hennes framtidsvision om matlagningens organisation. Som föreningsmänniska var Gertrud Bergström även aktiv i styrelserna för Konsumentförening Stockholm, Svenska Kvinnors Medborgarförbund och flera kårsammanslutningar, däribland Svenska Skolkökslärarinnornas förening. I flera av dessa intresseorganisationer flankerades Gertrud Bergström av Ingeborg Schager och Ingeborg Walin. De tre kvinnorna arbetade inte bara tillsammans utan bodde också ihop. I detta sällskap kan dock Gertrud Bergström karaktäriseras som den mest publikt orienterade och visionära. Hennes arbete var inte i lika hög utsträckning som Ingeborg Walins och Ingeborg Schagers knutet till skolans värld utan riktat mot en krets av intresserade husmödrar som läste och tog del av de publikationer hon skrev och var redaktör för. Särskilt arbetet för konsumentkooperationen förde ut hennes tankar till en bredare publik.

Vid 70 års ålder pensionerades Gertrud Bergström från sin rektorstjänst vid ekonomiföreståndarskolan på Holländaregatan. Hon avled år 1954 vid 85 års ålder.


Gustav Berry



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gertrud Karolina Amalia Bergström, www.skbl.se/sv/artikel/GertrudBergstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gustav Berry), hämtad 2018-12-18.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Ingeborg Karolina Fägersköld
  • Far: Leopold Bergström
  • Syster: Eva Agnes Bergström, gift Lindblad
fler...


Utbildning

  • Lärarseminarium, Stockholm: Utbildning till musiklärare
  • Lärarseminarium, Stockholm: Skolkökslärarutbildning, Högre lärarinneseminariets hushållsskola (senare Statens Skolköksseminarium)
  • Studieresa, : Studier av hushållsskolor i Norge och Danmark 1908, England och Skottland 1909
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Skolkökslärare, Johannes folkskola
  • Yrke: Läromedelsförfattare
  • Yrke: Skolkökslärare, Statens Skolköksseminarium
fler...


Kontakter

  • Vän: Ingeborg Walin
  • Vän: Ingeborg Schager
  • Kollega: Kerstin Hesselgren
  • Kollega: Tilda Hansson


Organisationer

  • Svenska Skolkökslärarinnornas förening
    Medlem
  • Föreningen för rationell hushållning
    Initiativtagare, ordförande
  • Föreningen för ekonomiföreståndarinnor vid större anstalter
    Grundare, ordförande
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Nässjö
  • Nässjö
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Aléx, Peder, Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare 1899-1939, B. Östlings bokförl. Symposion, Diss. Umeå : Univ., Stockholm, 1994

  • Aléx, Peder, 'De osynliga intellektuella: exemplet Gertrud Bergström', Obemärkta / Ronny Ambjörnsson och Sverker Sörlin (red.)., S. 199-224, 1995

  • Aléx, Peder, 'Skolkökslärarinnorna och kunskapen om hemmet', Sekelskiftets utmaningar., S. 127-156, 2002



Vidare referenser