Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gertrud Zetterholm

1918-04-012020-10-09

Författare, översättare, kåsör

Gertrud Zetterholm var författare, översättare och kåsör. Hon fick Stora journalistpriset 1966 och förekom ofta i radions samtalsprogram.

Gertrud Zetterholm föddes 1918 som första barn till tandläkare Emil Villius och hans maka Anna, född Madelung. Hon hade två yngre bröder och familjen bodde i Ronneby.

Gertrud Zetterholm gick i flickskola i Kalmar och tog realexamen 1936. Hon hade ingen lust att läsa vidare. Föräldrarna tyckte att Gertrud Zetterholm skulle bli barnsköterska och hon reste till Tyskland för att arbeta där som barnflicka. I samband med den så kallade kristallnatten blev det en snabb återfärd till Sverige.

Tillbaka i Kalmar fick hon arbete som volontär på lokaltidningen Barometern. Senare flyttade hon till Stockholm och Dagens Nyheter, men där träffade hon Tore Zetterholm, och inom ett halvår sade hon upp sig och gifte sig med honom 1941. Paret fick sitt första barn, en dotter, som dock avled efter bara ett par timmar. På den tiden skulle man inte visa sin sorg utan bita ihop och gå vidare. Nästan på dagen ett år senare föddes Björn, som följdes av Finn 1945, Åsa 1950 och Dag fyra år senare. Äktenskapet med Tore Zetterholm varade till 1969.

Gertrud Zetterholm skötte de fyra barnen och hemmet medan maken ofta var på resande fot. Han var journalist, och debuterade 1940 som författare. Gertrud Zetterholm skrev också, men det var bara Tore som uppmärksammades medialt. Det skulle dröja till 1946 innan hennes skönlitterära debut kom. Romanen Obemärkt handlar om sjuttonåriga Marit som kommer som elev till ett privat förlossningshem med de ”obemärkta” mödrarna. Boken fick fina recensioner.

Parallellt med skrivandet översatte Gertrud Zetterholm en lång rad barn- och ungdomsböcker, ibland tillsammans med maken. Exempel på översättningar är en bearbetning baserad på Defoes Robinson Kruse, H. C. Andersens Bara en speleman och Keld Belerts Systrarna Harhjärta. Hon översatte från flera språk, engelska, tyska, danska och norska. Gertrud Zetterholm författade egna sagor som då och då lästes upp i radions sagoprogram och 1956 medverkade hon i riksprogrammets Vad ska man säga barn om Gud? som leddes av Kerstin Anér. De båda kvinnorna samtalade senare i ett annat radioinslag om svärmorsproblem, och Gertrud Zetterholm var under slutet av 1950-talet en ofta förekommande radioröst i debatt- och samtalsprogram.

År 1957 utkom hennes bok som vände sig till flickor, Älsklingsdockan. Gertrud Zetterholm ansågs skriva realistiskt men ändå rörande om vardagslivet. Hon medverkade i Studio 5 tillsammans med bland andra Lars Gyllensten, Vic Suneson och Anna Riwkin-Brick, berättade reseminnen från Italien och framförde sina tankar kring psalmboken.

Sorgen över ett förlorat barn drabbade Gertrud Zetterholm ytterligare en gång då den femtonårige sonen Björn vådasköt sig i hemmet 1959. Några år senare började hon skriva kåserier i veckotidningen Femina, ett uppdrag som varade från 1964 till 1979. De kärleksfulla och roliga kåserierna beskrev ofta vardagslivet med tonårsbarn och var för många läsare oförglömliga. Kåserierna renderade henne Stora Journalistpriset 1966. Hon delade det med Gunnar A Olin. Det året var hon också Sommarpratare i radion och deltog senare i ett frågeprogram i TV tillsammans med författarkollegorna Kerstin Thorvall och Marianne Höök.

Gertrud Zetterholms kåserier gavs i efterhand ut i bokform med titlar som Tusen och en dag till, 1967, Barnbidrag, som skulle stödja alla föräldrar, 1968, och Med människor året efter. Under nästkommande årtionde kom exempelvis Tämja elefanter, Himlastegen, Enrisfolket samt Kära lilla stad. 1971, när förlaget Wahlström & Widstrand lät trycka en anslående annons där de presenterade ”sju berömda böcker”, ingick Gertrud Zetterholms Människan Svensson som enda roman med kvinnlig författare. Hon var med som gästfrågare tillsammans med Rune Pär Olofson och Per Erik Wahlund i Sveriges Televisions (SVT) Fråga Lund och medverkade 1973 vid Kyrkans Dag på Skansen. Mellan 1982 och 1986 var Gertrud Zetterholm kåsör i Kyrkans Tidning.

De sista åren av sitt liv bodde Gertrud Zetterholm i Växjö. Hon avled 2020, 102 år gammal.


Ulla Åshede


Publicerat 2020-12-22



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gertrud Zetterholm, www.skbl.se/sv/artikel/GertrudZetterholm0, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulla Åshede), hämtad 2021-06-25.




Övriga namn

    Flicknamn: Villius


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Anna Sofie Villius, född Madelung
  • Far: Johan Emil Villius, tidigare Andersson
  • Bror: Lars Henrik Villius
fler ...


Utbildning

  • Flickskola, Kalmar: Realexamen


Verksamhet

  • Yrke: Barnflicka
  • Ideellt arbete: Volontär, Barometern
  • Yrke: Journalist, Dagens Nyheter
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Ronneby
  • Ronneby
  • Kalmar
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Olsson, Lotta, 'Till minne: Gertrud Villius Zetterholm', Dagens Nyheter, 2020-10-23



Vidare referenser

Litteratur
  • Carlsson, Åsa, 'Gertrud prisades för sina underfundiga kåserier', Blekinge Läns Tidning, 2018-03-29

  • Zetterholm, Gertrud, 'Lilla Karin som blev Katarina', Vår kyrka, 1981:37, s. 8-9