Gisela Trapp var barnboksillustratör och konstnär. Hon var en nyckelperson i kretsen av svenska katolska konvertiter under 1900-talet och en av Helsingborgs stora mecenater.

Gisela Trapp föddes 1873 och växte upp i en borgerlig familj i Helsingborg som yngst av tre systrar. En yngre bror dog i späd ålder. Hennes far, Carl Joachim Henckel, var handelsman, hade många kommunala uppdrag och var grundare av Helsingborgs Varfs AB 1866. Modern Ida Henckel var betydligt yngre än sin make, och liksom han kom hon från en familj som var väl etablerad i Helsingborg sedan flera generationer. Familjen bodde i centrala staden och tillbringade, likt många andra ur stadens borgerliga skikt, somrarna i fiskeläget Arild.

Gisela Trapps konstnärliga talang visade sig tidigt. På 1890-talet illustrerade hon flera verk åt författaren och folklivsforskaren Eva Wigström som också var bosatt i Helsingborg. Genom Eva Wigström knöt hon kontakter med Svensk Läraretidnings förlag, som stod bakom publikationerna i serien Barnbiblioteket Saga. Från slutet av 1890-talet och fram till 1940- talet var Gisela Trapp återkommande som illustratör åt flera olika förlag, främst av litteratur för barn, men med tiden också i olika katolska publikationer, liksom i nykterhetsrörelsens tidskrift Sol och dess barntidning Snöbollen, och vid något tillfälle i Ord & Bild. Hennes barnboksillustrationer präglas av humor och detaljrikedom och en följsamhet till den text hennes bilder skulle beledsaga.

Samtidigt som Gisela Trapp på 1890-talet var verksam som illustratör målade hon i både olja och akvarell. Familjens sommarvistelser i Arild inspirerade till friluftsmåleri, och betande djur och pastorala landskap kom ofta att bli hennes motiv. I Arild fanns ett antal både danska och svenska konstnärer som återkommande sommargäster, och umgänget med dessa stimulerade henne som konstnär. Hon kom i kontakt med bland andra Mina Carlsson Bredberg och Elisabeth Keyser, som hon också fick undervisning av. Gisela Trapp fick lektioner i Köpenhamn av konstnären Niels Pedersen Mols, som gjorde sig känd som skildrare av landskap och djur, centrala motiv också för Gisela Trapp. Den skånske konstkritikern Yngve von Schmidten lovordade hennes bidrag Får på bete till Skånska konstnärslagets utställning i Malmö år 1900, en av de första utställningar hon medverkade i.

År 1902 gifte hon sig med Oscar Trapp. Makarna hade gemensamma intressen i Helsingborgs och Kullabygdens historia och medeltidens minnesmärken, ämnen som ofta fick genomslag i Gisela Trapps konstnärliga verksamhet. Makarna bosatte sig på egendomen Fredriksdal i Helsingborg, som Oscar Trapp köpt 1898, och de hade också en tomt i Arild där de lät bygga ett hus. Giftermålet hindrade inte Gisela Trapp i hennes konstnärliga verksamhet. Hon var med om att starta Föreningen Svenska konstnärinnor och deltog våren 1911 i en utställning som föreningen arrangerade i Stockholm, liksom i föreningens utställning i Wien 1913. En annan sammanslutning där hon var medlem var Skånska konstnärslaget, vars utställningar i Malmö 1903 och 1913 och i Helsingborg 1915 hon medverkade i.

Bland sommargästerna i Arild fanns författaren Helena Nyblom från Uppsala. Hon tillhörde den lilla skaran nordiska katoliker och hade kontakter med jesuiterna i Ordrup norr om Köpenhamn. Möjligen var det hon som inspirerade Gisela Trapp till att ta kontakt för att få undervisning där. År 1913 genomförde Gisela Trapp sin konversion i Ordrup, men hon gav inte offentlighet åt detta förrän efter sin makes död.

Makarna Trapp hade bland annat besökt Rom tillsammans, och före sitt giftermål hade Gisela Trapp rest till flera städer på kontinenten tillsammans med sin syster Carola, där de uppsökt olika medeltida helgedomar. Intresset för både religiösa ritualer och traditioner liksom medeltida konst och arkitektur kom att påverka hennes bildvärld allt mer. I november 1903 medverkade hon med flera verk på den utställning som Skånska konstnärslaget arrangerade på Malmö Museer. En målning föreställde helgonet S:t Dunstan, och helgon som motiv kom att dominera efter hennes konversion tio år senare. Då inledde hon ett mångårigt konstnärskap i katolska kyrkans tjänst, där hon ofta utförde målningar av olika lokala helgon till de kyrkobyggnader som uppfördes under första halvan av 1900-talet.

Oscar Trapp avled 1916, och två år senare donerade Gisela Trapp större delen av egendomen Fredriksdal till Helsingborgs stad. Ändamålet var att ett friluftsmuseum och en botanisk trädgård skulle etableras på platsen. Ett stycke söder om Fredriksdal låg den så kallade Henckelska trädgården, ett markområde som också benämndes Munkavången, eftersom det under medeltiden hört till det dominikanerkonvent som då fanns i Helsingborg. Genom ekonomiskt bistånd från Gisela Trapps mor Ida Henckel kunde en katolsk kyrka börja byggas där 1926, på mark som Gisela Trapp donerat till den nybildade församlingen. Drivande i församlingsetableringen var den svenske prästen Berndt David Assarsson, som kom att bli en nära vän till Gisela Trapp och 1927 blev kyrkoherde i den nygrundade katolska församlingen i Helsingborg. Kyrkobyggnaden invigdes 1928 av biskopen Johannes Erik Müller, som även han kom att bli hennes nära vän.

På sin fastighet i Arild lät Gisela Trapp 1920–1921 bygga ett kapell, som är en förminskad kopia av det medeltida kapell som finns i byn. Invändigt smyckade hon väggarna med bilder som illustrerar den medeltida Arildslegenden. I S:t Clemens kyrka i Helsingborg gjorde hon väggmålningar föreställande bland annat det himmelska Jerusalem, målningar som dock försvann i samband med kyrkans om- och tillbyggnad på 1960-talet. I Oskarström i Halland uppfördes en katolsk kyrka 1925 där Gisela Trapp utförde både altartavla och interiörmålningar. Mycket av detta har målats över i samband med olika renoveringar.

År 1921 arrangerade Helsingborgs museum en utställning med Gisela Trapps konst där så gott som samtliga verk bar religiös prägel. Detta kom att bli hennes sista stora utställning. Hon fortsatte att måla, men lämnade de konstnärsorganisationer hon varit medlem i tidigare. Hon fortsatte också som illustratör, bland annat i böcker av Augustin Kock och Berndt David Assarsson liksom åt tidskrifter som Credo och Hemmet och helgedomen, utgivna av katolska kyrkan i Sverige. Även om hennes motivkrets var förändrad, fortsatte kärleken till djur att ha genomslag i hennes konst, och den humoristiska ådran som präglat hennes tidiga illustrationer syns ofta också i hennes senare verk.

Gisela Trapp fortsatte att periodvis bo på Fredriksdal i Helsingborg fram till andra världskriget då hon bosatte sig permanent i Arild. Hon hade också tillgång till en bostad hos katolska församlingen i Helsingborg. År 1952 uppmärksammades Gisela Trapp av sin hemstad när hon fick den så kallade Helsingborgsmedaljen, en hedersutmärkelse som börjat delas ut 1949. Hon var en av de första kvinnorna som erhöll denna utmärkelse.

Gisela Trapp var verksam som konstnär ända fram till sin död 1958. Hon är begravd på Gamla kyrkogården i Helsingborg. Gisela Trapps donationer fortsatte livet ut. Hon testamenterade hela egendomen i Arild, med två bostadshus och kapell på en vidsträckt tomt, till katolska kyrkan i Sverige.