Göta Trägårdh var en av Sveriges främsta textilformgivare och modetecknare.
Göta Trägårdh föddes 1904 i Stockholm och bodde sina första år på Kungsholmen innan familjen 1915 flyttade till Bromma. Fadern livnärde sig på olika yrken, som järnarbetare, arbetskarl och mejeriförman. Göta Trägårdh föddes som andra barnet i en syskonskara om sex, varav fyra överlevde till vuxen ålder. Hon intresserade sig tidigt för konst och mode och började redan som 16-åring på textillinjen på Tekniska skolan, nuvarande Konstfack. Därefter fortsatte hon till Konsthögskolan och började även arbeta som modetecknare för olika tidningar. Hon blev en av tidens ledande modetecknare med en elegant och reducerad stil och tecknade under många år för bland annat Svenska Dagbladet och Bonniers Veckotidning. Ett för sin karriär betydelsefullt uppdrag fick hon av arkitekten Gunnar Asplund, som bad henne komponera personalens dräkter till Stockholmsutställningen 1930.
Under några år på 1930-talet var hon gift med konstnären Björn Trägårdh. De fick tillsammans två barn, Jan Christer Trägårdh och Lena Trägårdh Eklund, vilka båda utbildade sig på den av reklamtecknaren Anders Beckman och Göta Trägårdh 1939 grundade Beckmans Skola för Reklam Illustration Mode. Skolans grundinställning var att det skulle finnas täta kontakter och samarbeten med arbetslivet och att lärarna samtidigt skulle vara yrkesverksamma. Skolan hade tre linjer, reklam, illustration och mode och Göta Trägårdh blev huvudlärare på modelinjen från starten fram till sin död 1984. Hon undervisade i mönsterkonstruktion och modeteckning. Skolan blev framför allt under efterkrigstiden ett viktigt centrum för den nya mönsterkonsten, varifrån Göta Trägårdh senare också rekryterade elever till textilindustrin.
De svenska textilföretagen hade svårt att importera såväl mönster som tyger under kriget och det innebar att de i stället vände sig till de inhemska formgivarna. Göta Trägårdh blev redan 1944 konsult och konstnärlig rådgivare vid Gefle Ångväveri Aktiebolag, som löntryckte hos Jobs Handtryck i Leksand. Tio år senare blev hon konstnärlig ledare för Stockholms Bomullsspinneri och Väfveri AB, senare STOBO. Företaget hade olika delar av sin verksamhet förlagd på olika platser i landet. År 1948 hade företaget inköpt en helautomatisk filmtrycksmaskin. När fabriken med bomullsspinneriet vid Barnängen i Stockholm lades ner 1952 tog företagets VD Sven Ericsson ett nytt djärvt grepp och satsade stort på en konstnärligt framtagen mönsterproduktion. Göta Trägårdh anlitade sin tidigare elev på Beckmans Inez Svensson som assistent och kollega. De ritade själva flera mönster men bjöd även in andra textilformgivare, konstnärer och arkitekter. STOBO blev snabbt en ledande producent av exklusiva, konstnärligt utformade, tryckta inredningstextilier. Även om kollektionerna med nya mönster blev stora kritikerframgångar så föreföll marknaden dock inte riktigt ha varit mogen och STOBO lades ner redan 1964.
Göta Trägårdh blev därefter konstnärlig ledare för Norrköpings Bomullsväveri AB Tuppen. Även där knöt hon andra formgivare till verksamheten, däribland Inez Svensson. På 1960-talet skedde omfattande sammanslagningar av textilindustrierna. Göta Trägårdh blev då konstnärlig ledare för både Gamlestadens Fabriker AB och Strömma Bomullsspinneri AB. Hon var verksam där fram till 1975. Därefter frilansade hon för Borås Wäfveri, där hon formgav sitt sista mönster 1983. Vid sidan av yrket har hon även tecknat och målat fritt och deltagit i ett flertal utställningar.
Göta Trägårdh har haft en avgörande betydelse för den svenska mönsterproduktionens framgångar både nationellt och internationellt. Med ett ben inom utbildningsväsendet och det andra inom textilindustrin har hon bidragit till att höja kvaliteten och förnya den tryckta mönsterproduktionen. Genom sin roll som lärare på Anders Beckmans skola fick hon kontakter med såväl konstnärligt begåvade elever som yrkesverksamma konstnärer och formgivare och kunde knyta dem till de textilindustrier där hon var konstnärlig ledare. Hennes egen produktion var oerhört omfattande och hon formgav ett hundratal mönster från 1950-talet till början av 1980-talet. De har i stort sett haft två inriktningar, mönster med en enkel men raffinerad grafisk utformning och stiliserade växtmotiv i djärva färgkombinationer. Flera av hennes egna tygtryck har med tiden blivit moderna klassiker.
Göta Trägårdh dog 1984 och är begravd på Bromma kyrkogård.
