Greta Naterberg var en svensk traditionsbärare och vissångerska, uppmärksammad för sin repertoar av folkliga visor, huvudsakligen från 1700-talet.

Greta Petersdotter Naterberg var född i Nykils socken i Östergötland 1772. Hon var dotter till ryttaren Peter Kallerman och hans hustru Kerstin Lagesdotter och växte upp på ett soldattorp. I unga år tjänade hon piga på flera ställen i Östergötland innan hon år 1800 gifte sig med drängen Peter Hansson. Han blev något år därefter livgrenadjär för nr 46 Naterstad i Slaka och antog då namnet Naterberg. Paret bodde i ett soldattorp vid Slaka backe. De fick flera barn tillsammans.

Greta Naterberg uppmärksammades när det blev på modet bland akademiker att intressera sig för den svenska folkvisan. Bröderna Daniel och Johan Haqvin Wallman från Östergötland lämnade många visuppteckningar efter sig och stod också i kontakt med en annan östgötsk storsamlare, Leonard Fredrik Rääf. Både bröderna Wallman och Rääf besökte Greta Naterberg vid flera tillfällen, troligen med början 1813 och tecknade upp hennes vistexter. För melodiuppteckningarna engagerades fabrikören och pianisten Carl Peter Grevilli från Linköping och organisten i Landeryd, Anders Magnus Weselius.

L. F. Rääf har i sina anteckningar ”Till uplysande af Sångerskans Lefnadsomständigheter” beskrivit hennes bakgrund och miljöerna där hon lärt sig visorna. ”Hon hade det lyckligaste minne”, påpekade Rääf, och hon kunde fragment av ganska många visor som hon kom ihåg så snart de nämndes. Hon hade även ett stort förråd av lekar, men också av sagor som hon gärna berättade. Rääf skrev: ”Af lekar har hon stort förråd – också samla sig efter hennes egen berättelse ungdomen på Slaka backen och negden omkring (som är starkt befolkad och bebygd) hos henne om Söndagarne då hon sjunger sina lekar för dem att de dansa och leka långt på quällarne.”

Greta Naterberg hade en synnerligen stor och intressant balladrepertoar. Av särskilt intresse för balladforskningen är att åtminstone sex av hennes ballader kan följas tillbaka till hennes moder Kerstin Lagesdotter som uppges vara född 1728.

De bevarade uppteckningarna omfattar drygt 40 visor fördelade på 25 ballader, 2 lyriska visor, ett 10-tal danslekar, 5 vagg- och vallvisor. Dåtidens upptecknare var främst intresserade av de medeltida balladerna, men man kan säkerligen räkna med att Greta Naterbergs repertoar omfattade åtskilliga hundra visor och sånger som i huvudsak stammade från 1700-talet. Åtskilliga av visorna som upptecknats efter henne trycktes och gavs ut av Erik Gustav Geijer och Arvid August Afzelius i volymen Svenska folk-visor från forntiden 1814–1816.

Greta Naterberg avled 1818 och efterlämnade make och flera barn.