Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gurli Johanna Carolina Åberg

1843-09-141922-07-02

Skådespelare

Gurli Åberg var skådespelare på 1800-talet. Hon ansågs bäst i komedi, men fick till en början mer seriösa roller.

Gurli (Gulli) Åberg föddes 1843 i Stockholm med belastningen av att vara utomäktenskaplig dotter till en obemärkt kvinna, Johanna Christina Berg, och löjtnanten Carl Wilhelm Bergnéhr, som var gift med skådespelaren Zelma Hedins mor, Charlotta Philp.

Fadern sköt modern och sig själv till döds 1847, men Gurli Åberg placerades redan innan dess som fosterbarn i murarfamiljen Åberg, vars namn hon tog. När fosterfadern avlidit sattes hon i balettskola, vid sju års ålder. Som fjortonåring kom hon in på Kungliga teaterns elevskola, först som balettelev, sedan som skådespelarelev, och sedan åter som balettelev.

Under åren 1862–1863 var hon inackorderad i en köpmansfamilj. Det var en extra omsorg för en särskilt talangfull elev. Då var hon också anställd på Dramaten, 1862–1868. Dit återkom hon 1871–1884. Hon hann med en lång karriär innan hon 1883 gifte sig med bergsingenjören Carl Gustaf Ulff. Äktenskapet hindrade henne dock inte att fortsätta spela teater, vilket var relativt ovanligt.

Sin scendebut gjorde hon via ett inhopp, med kort varsel, som Berthe i Berlioz opera Benvenuto Cellini, under sin tid som elev på Dramaten. Det sågs som ett genombrott och hon fick också mycket uppskattning för sin roll i Schillers drama Jungfrun av Orleans.

Även efter debuten fortsatte hon att utbilda sig inom yrket, kanske eftersom hon var missnöjd med sin situation på de kungliga scenerna. Hon gjorde en studieresa till Paris 1870, avbruten av kriget, och var elev till Signe Hebbe under åren 1877–1883.

Karriären lyfte på allvar då Gurli Åberg på Nya teatern fick utlopp för sin komiska talang, som då hon spelade Shakespearerollerna Beatrice i Mycket väsen för ingenting, Rosalind i Som ni vill ha det och Katarina i Så tuktas en argbigga. Sina största framgångar hade hon vid gästspel i Kristiania 1871–1872 och 1883 samt i Helsingfors 1876.

Sitt sista framträdande på scenen gjorde hon på Stora teatern i Göteborg 1890 som Hertiginnan Pandovani i Alphonse Daudets Kampen för tillvaron.

Gurli Åberg levde många år efter sin pensionering och avled i Stockholm 1922.


Sara Granath


Publicerat 2020-11-26



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gurli Johanna Carolina Åberg, www.skbl.se/sv/artikel/GurliJohannaCarolinaAberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Sara Granath), hämtad 2021-10-23.




Övriga namn

    Flicknamn: Berg
    Gift: Ulff
    Smeknamn: Gulli


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Johanna Christina Berg
  • Far: Carl Wilhelm Bergnéhr
  • Bror: Johan Robert Bergnéhr
fler ...


Utbildning

  • Studieresa, Paris, Frankrike
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Privatlektioner i skådespeleri för Signe Hebbe


Verksamhet

  • Yrke: Skådespelare, bl a Dramaten 1862–1868, 1871–1884


Kontakter

  • Mentor: Signe Hebbe
  • Kollega: Ludvig Josephson


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Göteborg
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Aftonbladet, 1847-07-23

  • Nordin Hennel, Ingeborg, Mod och försakelse: livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863, Gidlund, Stockholm, 1997

  • Svanberg, Johannes, Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910: personalhistoriska anteckningar, Nordisk familjebok, Stockholm, 1917-1918



Vidare referenser

Litteratur


Gurli Åberg som Beatrice i Mycket väsen för ingenting, given vid Kungliga Dramatiska Teatern 1883. Foto: Waldemar Dahllöf & Co (Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm, H8_183)
Gurli Åberg som Beatrice i Mycket väsen för ingenting, given vid Kungliga Dramatiska Teatern 1883. Foto: Waldemar Dahllöf & Co (Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm, H8_183)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Skådespelare