Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ane Gurli Linder

1865-10-011947-02-03

Dräktreformator, kvinnosakskvinna, litteraturkritiker

Gurli Linder var en viktig gestalt i den svenska dräktreformrörelsen vid sekelskiftet 1900. Hon gjorde också en pionjärinsats som barn- och ungdomsbokskritiker i svensk press under det tidiga 1900-talet.

Gurli Linder föddes 1865 och var dotter till godsägaren Carl Gustaf Peterson och hans hustru Marie Christine Kavli. Hon bodde sina första levnadsår på herrgården Irvingsholm utanför Örebro. Som femåring flyttade hon med föräldrarna till Stockholm där hon sattes i privatskola och senare flickpension. Särskilt betydelsefulla förefaller åren på Hammarstedtska flickpensionen ha varit. Av hennes minnesskildring På den tiden, 1924, framgår att Fredrique Hammarstedt utgjorde en fast punkt i hennes tillvaro under en bitvis svår uppväxttid. Gurli Linder var bara nio år gammal när fadern dog och hennes relation till modern var komplicerad och förmörkades av moderns svårmod.

Mellan åren 1882 och 1885 studerade Gurli Linder vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Där lärde hon känna Selma Lagerlöf som i en sonett beskrev den stilfulla Gurli Linder som ”ett ideal av grace och elegans”. De två förblev nära vänner livet ut. En annan av hennes förtrogna var Ellen Key. Under åren som seminarist fick hon också kontakt med Sophie Adlersparre, Fredrika-Bremer-Förbundets grundare, som hon beundrade mycket och senare tillägnade skriften Kvinnofrågan i Sverige 1845–1905, 1905.

Sedan Gurli Linder avslutat sina studier arbetade hon ett par år som flickskollärare innan hon 1887 gifte sig med Nils Linder, lektor i svenska språket och litteraturen, som varit hennes lärare vid lärarinneseminariet. I äktenskapet föddes döttrarna Greta, Estrid och Tyra och till varje dotter påbörjade Gurli Linder en dagbok i vilken hon nedtecknade sina tankar runt viktiga händelser i barnens liv. Dagböckerna finns bevarade bland hennes papper på Kungliga biblioteket i Stockholm och ger en god inblick i familjens vardag under 1890-talet.

Gurli Linder tillhörde kultureliten i Stockholm och var som många andra borgerliga kvinnor vid förra sekelskiftet engagerad i olika litterära sällskap och reformföreningar. Hon var mycket uppskattad för sin begåvning och sina sällskapstalanger och umgicks och brevväxlade med tidens stora diktare, konstnärer och vetenskapsmän. Hon valdes in i Sällskapet Nya Idun, gick med i Handarbetets Vänner och deltog i Tolfterna. Sitt engagemang i Stockholms kulturliv och sina möten med kända kulturpersonligheter skildrar hon på ett underhållande sätt i boken Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen, 1918.

År 1887 blev Gurli Linder medlem i den nybildade Svenska dräktreformföreningen som arbetade för en hälsosammare kvinnodräkt utan trånga snörliv, tunga turnyrer och långa släp. När föreningen blev en del av Fredrika-Bremer-Förbundet 1890 valdes Gurli Linder in i styrelsen som en av förbundets tre representanter. Med tiden blev hon en ledande dräktreformator. Som föreningens ordförande 1892–1897 och vice ordförande 1897–1903 höll hon ett stort antal föredrag och förevisningar av hygieniska plagg och modeller runtom i landet. Hon lät särskilt tala om sig under den så kallade kjortelstriden i Stockholm 1897, då Dräktreformföreningen tillsammans med flera av huvudstadens läkare försökte få stockholmsdamerna att klippa av de långa släpen på sina promenadkjolar.

Gurli Linders äktenskap tycks först ha varit harmoniskt och lyckligt men spänningar uppstod när hon 1893 förälskade sig i patentingenjören och ballongfararen Salomon August Andrée. De båda växlade kärleksbrev med varandra och han gav henne viktiga råd när hon 1895 förberedde sitt första offentliga föredrag om behovet av en kvinnlig dräktreform. Av Gurli Linders opublicerade memoarer framgår hur betydelsefull Salomon August Andrée var för henne. Sedan han omkommit vid en polarexpedition 1897 tog hon det som sin uppgift att hålla hans minne vid liv genom artiklar och skrifter om hans insatser.

Mot 1800-talets slut blev relationen mellan Gurli Linder och hennes man alltmer ansträngd och några år in på 1900-talet slutade deras äktenskap i en uppslitande skilsmässa. Som frånskild försörjde sig Gurli Linder som barn- och ungdomsbokskritiker och hennes många recensioner gjorde henne med åren till en erkänd auktoritet på området. I mer än 30 år granskade hon den svenska barn- och ungdomsboksutgivningen för Dagens Nyheters räkning.

Gurli Linders intresse för barns och ungdomars läsning visade sig även i två debattböcker, Våra barns nöjesläsning, 1902, och Våra barns fria läsning, 1916. Här vände hon sig framför allt mot att en genre av särskilda barn- och ungdomsböcker uppstått och påverkade de ungas läsvanor. Hon såg det som förödande för deras utveckling och bildning och ville i stället ge barn och ungdomar så stor frihet som möjligt att själva välja sin litteratur, även bland böcker som skrivits för vuxna.

Gurli Linders engagemang i samhällsfrågor var brett och för eftervärlden framstår hon som en typisk åttitalist med en stark vilja att reformera samhället på alla dess områden. Med tiden kom hon också att betraktas som en av de främsta kännarna av 1880-talets intellektuella kretsar. I minnesartiklar och tillbakablickar återvände hon gärna till dåtidens kultur- och föreningsliv och betonade då ofta den framtidstro som präglade henne och hennes generationskamrater.

Gurli Linder dog 1947 och hennes grav finns på Norra begravningsplatsen i Solna.


Henric Bagerius



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ane Gurli Linder, www.skbl.se/sv/artikel/GurliLinder, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Henric Bagerius), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Smeknamn: Schander, Den vita elefanten
    Flicknamn: Peterson
    Pseudonym: Gullin, Ingrid


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Marie Christine Kavli
  • Far: Carl Gustaf Peterson
  • Make: Nicolaus, kallad Nils, Linder
fler...


Utbildning

fler...


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, flickskola
  • Yrke: Föreståndare, Fredrika-Bremer-Förbundets hemstudiekurs i svenska språket och litteraturhistorien
  • Yrke: Litteraturkritiker, barn- och ungdomslitteratur, bl a Dagens Nyheter


Kontakter

  • Mentor: Fredrique Hammarstedt
  • Vän: Selma Lagerlöf
  • Vän: Ellen Key
fler...


Organisationer

  • Svenska dräktreformföreningen (Drägtreformföreningen, fr o m 1890 Fredrika-Bremer-Förbundets dräktreformförening)
    Medlem, sekreterare 1890–1892, ordförande 1892–1897, vice ordförande 1897–1903, ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundets dräktsektion t o m ca 1907
  • Föreningen för Stockholms internationella lärarinnehem
    Styrelseledamot
  • Sällskapet Nya Idun
    Medlem
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Irvingsholm
  • Irvingsholm
  • Stockholm
fler...


Källor

Litteratur
  • Bagerius, Henric, 'Ett ideal av grace och elegans: Gurli Linder och den svenska dräktreformrörelsen vid förra sekelskiftet', Personhistorisk tidskrift., 2016(112):1, s. 11-43, 2016

  • Nordling, J., 'Gurli Linder', Idun., 1897(10):6, s. 41-42, 1897

  • Kåreland, Lena, '"Att låta sig gripas af barnet": Ellen Key och Gurli Linder i sekelskiftets barnkulturdebatt', Ny syn på Ellen Key / redaktör: Siv Hackzell., S. 116-134, 2000

  • Kåreland, Lena, Ett sällsamt dubbelliv: Gurli Linders memoarer om åren med S. A. Andrée, Carlsson, Stockholm, 2011

  • Kåreland, Lena, Gurli Linders barnbokskritik: med en inledning om den svenska barnbokskritikens framväxt = Gurli Linders Kinderbuchkritik : mit einer Einleitung über die frühe Entwicklung der schwedischen Kinderbuchkritik, Bonnier, Diss. Uppsala : Univ., Stockholm, 1977

  • Leijonhufvud, Sigrid, 'Gurli Linder', Ord & bild (Print)., 1935(44):9, s. 487-490, 1935

  • Linder, Gurli, På den tiden: några bilder från 1870-talets Stockholm, Bonnier, Stockholm, 1924

  • Linder, Gurli, Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen: några minnesbilder, Norstedt, Stockholm, 1918

  • Rydén, Per, 'I centrum: Gurli Linder', Från Eden till Damavdelningen : studier omkvinnan i litteraturen : en vänbok till Christina Sjöblad., S. 109-118, 2004

  • Wägner, Elin, 'Ett besök hos Gurli Linder', Idun., 1915(28):40, s. 631-632, 1915



Vidare referenser