Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hilda Eleonora Henriette Dorotée Amelie Coyet

1859-03-161941-08-28

Filantrop, kulturpersonlighet

Henriette Coyet, friherrinna på Torup, kallades för ”Skånes drottning” och den skånska aristokratins ”leading lady” under förra delen av 1900-talet. Förklaringen var dels hennes stiliga utseende, dels hennes umgänge med kungligheter. Henriette Coyet skrev lokalhistoriska verk, var engagerad i många föreningar och var känd som en eldsjäl inom skånsk allmogeslöjd.

Hilda Eleonora Henriette (Ette) Dorotée Amelie Coyet, född Cederström, föddes den 16 mars 1859 i Helsingborg. Hon var dotter till generallöjtnant och friherre Claes Arvid Bror Cederström och grevinnan Amelie Virginie Tomasine Eleonore Ehrensvärd, och den äldsta av nio barn. Hon växte upp i Helsingborg. Den 20 september 1884 gifte hon sig med kammarjunkare och sedermera hovmarskalk Gustav Johan Coyet (1853-1924), ägare till slottet Torup i Bara härad i sydvästra Skåne. Paret fick en dotter, Amelie Augusta Henriette Ebba Thomasine Julie.

Henriette Coyet var intresserad av historia och har skrivit en bok om Torups slott, Torups krönika, som byggde på 14 års insamlingsarbete av källmaterial. Hon har gett ut böcker om skånsk textilslöjd, Skånsk hembygdsslöjd, 1922, och Textil allmogeslöjd, 1923. Coyet gav även ut Burlövs örtagård, 1926, ett resultat av intresset för den egna anlagda kryddträdgården. Tillsammans med Ebba Billing var hon redaktör för praktverket Gammal allmogeslöjd från Malmöhus län som kom ut i nio band 1916-1923. Hon var en ledande kraft i Malmöhus läns hemslöjdsförening från 1905. För sina insatser för bevarandet av den skånska textilslöjden fick Henriette Coyet Malmöhus läns hemslöjdsförenings guldmedalj 1916 och Sophie Adlersparres medalj för främjandet av kvinnlig handaslöjd 1921. Henriette Coyet ingick i styrelsen för 1930 års konstslöjdutställning i Stockholm. Förutom sina insatser för slöjden var Coyet även ledamot i styrelsen för Södra Sveriges sjuksköterskehem, ordförande i styrelsen för Bara härads vandrande skolkök och för Fredrika-Bremer-Förbundets stipendienämnd för Malmöhus län från 1911. Hon tog även initiativ till Bara-Hyby-Mölleberga krets av Svenska Röda korset där hon blev ordförande, och hon var ordförande i Svenska Röda korsets kommitté för mottagande av tyska och österrikiska krigsbarn i Skåne 1919-1920 samt ordförande i Bara härads hembygdsförening sedan dess stiftande 1921. Henriette Coyet var dessutom ledamot i många andra lokala föreningar och hade styrelseuppdrag i ett flertal kommittéer. För sina insatser hedrades hon med Illis quorum 1922 och Svenska Röda korsets guldmedalj samma år, och fick också Litteris et Artibus.

På en konsert i Stockholms konserthus 1928 träffade Henriette Coyet Selma Lagerlöf, och det mötet blev inledningen till en varm vänskap. Ett år senare skriver Lagerlöf till Coyet att hennes vänskap är ”det bästa som det året förde med sig”. I ett brev sommaren 1930 skriver Selma Lagerlöf: ”Jag förstår varför man älskar dig, och jag känner själv både beundran, ja rent av vördnad för dig. Jag vill nästan säga kärlek, men du kanske tycker att det låter dumt för den som är så gammal.” Selma Lagerlöf och Henriette Coyet hälsade regelbundet på varandra, och när Lagerlöf gästade Torup fick gästerna lyssna på högläsning av den berömda författaren. Båda delade intresset för litteratur, för världspolitiken och för den växande fredsrörelsen.

Henriette Coyet lät inreda ett bibliotek i slottet på 1920-talet. Paret Coyet köpte in böcker från antikvariat och bokauktioner, och byggde upp en fin samling litteratur där exempelvis Tycho Brahes Astronomiae Instauratae Mechanica från 1598 återfinns. Henriette Coyets intresse för vetenskap visade sig också i hennes engagemang som styrelsemedlem i Vetenskapssocieteten i Lund från 1920, samt styrelseuppdrag för Malmö musei vänner från 1926. Året innan blev hon också styrelseledamot i ortnamnssällskapet i Lund. Henriette Coyet bidrog till att göra Torup till en storslagen mötesplats för kulturpersonligheter, hon öppnade slottsparken för allmänheten och trädgårdsfester och kulturella evenemang lockade tusentals besökare. Till hennes 80-årsdag skaldade Hjalmar Gullberg: ”När kvällen till slut över Torups mur tänder sin silvermåne, hyllar i fjärran en blyg trubadur Drottningen av Skåne.”

Henriette Coyet avled 1941.


Eva Helen Ulvros


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hilda Eleonora Henriette Dorotée Amelie Coyet, www.skbl.se/sv/artikel/HenrietteCoyet, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Eva Helen Ulvros), hämtad 2024-12-10.




Övriga namn

    Flicknamn: Cederström
    Smeknamn: Ette


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Amelie Virginie Tomasine Eleonore Ehrensvärd
  • Far: Claes Arvid Bror Cederström
  • Bror: Carl Gustaf Bror Cederström
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Helsingborg


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Medlem och styrelseledamot av ett stort antal ideella föreninigar


Kontakter

  • Vän: Selma Lagerlöf
  • Släkting: Ellen Hartman-Cederström, svägerska


Organisationer

  • Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR)
    Malmöhus läns hemslöjdsförening
  • Södra Sveriges sjuksköterskehem
    Styrelseledamot
  • Bara härads vandrande skolkök
    Ordförande
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Helsingborg
  • Helsingborg
  • Svedala
  • Dödsort: Svedala


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Christensson, Jakob, 'Bibliotek och boklig bildning', Slotten & landskapet. S. 165-171, 2002

  • Edström, Vivi, Selma Lagerlöf: livets vågspel, Natur och kultur, Stockholm, 2002

  • Friblick, Lena, Reisnert, Anders & Leithner, Christina von, Historien om Torup, Xenofilia, Malmö, 2013

  • Leithner, Christina von, 'Familjearkivet', Slotten & landskapet. S. 173-174, 2002

  • Odén, Birgitta, 'Gamla kvinnors vishet.', Språkets speglingar / redaktörer: Arne Jönsson och Anders Piltz., S. 385-393, 2000

Uppslagsverk


Vidare referenser



Henriette Coyet. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Henriette Coyet. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Hembygd Hemslöjd Slottsfruar Välgörenhet

Länkar