Henrika Juliana von Liewen var en hovdam och salongsvärdinna, som tog aktiv del i frihetstidens politik. Hon var gift med arkitekten Carl Hårleman.
Henrika Juliana von Liewen föddes 1709 som dotter till riksrådet Hans Henrik von Liewen d.ä. och Magdalena Juliana von Tiesenhausen. Hon var syster till riksrådet och riksmarskalken Hans Henrik von Liewen d.y. År 1748 gifte hon sig med arkitekten och överintendenten Carl Hårleman, vilken dock avled redan 1753.
År 1729 utnämndes Henrika Juliana von Liewen till hovfröken. Hon var tidigt verksam för det blivande hattpartiet, vilket kan ha varit en av orsakerna till kritiken av hennes kärleksliv i olika skrifter. Bland annat anklagades hon för att under Fredrik I:s bror Vilhelm VIII av Hessen-Kassels besök i Sverige 1732 ha varit dennes älskarinna. I realiteten tycks det dock snarare ha varit så att Vilhelm VIII:s resesällskap, Johann Caspar von Dörnberg, regeringspresident i Kassel, hade förälskat sig i henne och att de inlett en relation. Han var gift men friade och reste hem till Kassel för att försöka få skilsmässa. Detta lyckades, men han dog på vägen tillbaka till Sverige. Enligt obekräftade rykten födde Henrika Juliana von Liewen efter hans död en dotter.
Vid Lovisa Ulrikas ankomst till Sverige år 1744 blev Henrika Juliana von Liewen dennas politiska förtrogna. När drottning Lovisa Ulrika år 1748 planerade en statskupp anförtrodde hon sig sannolikt till Henrika Juliana von Liewen, som förmodas ha avslöjat planerna för Danmarks, Frankrikes och Rysslands ambassadörer så att kuppen gick om intet.
Henrika Juliana von Liewen var en av medarbetarna bakom den politiska tidskriften En ärlig Swensk som gavs ut av Nicholas von Oelrich 1755–1756. Den hattvänliga tidskriftens osynliga redaktion ska ha hållit till i Henrika Juliana von Liewens salong. En samtida nyhetskorrespondent berättar att tio till tolv förnäma personer samlades hos henne för att göra tidskriften.
Att Henrika Juliana von Liewens politiska arbete uppskattades visas av att hon 1755 tillerkändes en årlig pension av riksdagen. Då mösspartiet kom till makten 1765 höll hon i likhet med andra politiskt aktiva kvinnor på att förlora pensionen, men fick behålla den eftersom hon till Kungliga biblioteket hade donerat sin mans gravyrer och ritningar. Värdet av dessa sades vida överstiga den årliga pensionen.
Henrika Juliana von Liewen dog i Stockholm 1779.
