Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Henrika Juliana von Liewen

1709-02-161779-08-26

Hovdam, salongsvärdinna, hattpartist

Henrika Juliana von Liewen var en hovdam och salongsvärdinna, som tog aktiv del i frihetstidens politik. Hon var gift med arkitekten Carl Hårleman.

Henrika Juliana von Liewen föddes 1709 som dotter till riksrådet Hans Henrik von Liewen d.ä. och Magdalena Juliana von Tiesenhausen. Hon var syster till riksrådet och riksmarskalken Hans Henrik von Liewen d.y. År 1748 gifte hon sig med arkitekten och överintendenten Carl Hårleman, vilken dock avled redan 1753.

År 1729 utnämndes Henrika Juliana von Liewen till hovfröken. Hon var tidigt verksam för det blivande hattpartiet, vilket kan ha varit en av orsakerna till kritiken av hennes kärleksliv i olika skrifter. Bland annat anklagades hon för att under Fredrik I:s bror Vilhelm VIII av Hessen-Kassels besök i Sverige 1732 ha varit dennes älskarinna. I realiteten tycks det dock snarare ha varit så att Vilhelm VIII:s resesällskap, Johann Caspar von Dörnberg, regeringspresident i Kassel, hade förälskat sig i henne och att de inlett en relation. Han var gift men friade och reste hem till Kassel för att försöka få skilsmässa. Detta lyckades, men han dog på vägen tillbaka till Sverige. Enligt obekräftade rykten födde Henrika Juliana von Liewen efter hans död en dotter.

Vid Lovisa Ulrikas ankomst till Sverige år 1744 blev Henrika Juliana von Liewen dennas politiska förtrogna. När drottning Lovisa Ulrika år 1748 planerade en statskupp anförtrodde hon sig sannolikt till Henrika Juliana von Liewen, som förmodas ha avslöjat planerna för Danmarks, Frankrikes och Rysslands ambassadörer så att kuppen gick om intet.

Henrika Juliana von Liewen var en av medarbetarna bakom den politiska tidskriften En ärlig Swensk som gavs ut av Nicholas von Oelrich 1755–1756. Den hattvänliga tidskriftens osynliga redaktion ska ha hållit till i Henrika Juliana von Liewens salong. En samtida nyhetskorrespondent berättar att tio till tolv förnäma personer samlades hos henne för att göra tidskriften.

Att Henrika Juliana von Liewens politiska arbete uppskattades visas av att hon 1755 tillerkändes en årlig pension av riksdagen. Då mösspartiet kom till makten 1765 höll hon i likhet med andra politiskt aktiva kvinnor på att förlora pensionen, men fick behålla den eftersom hon till Kungliga biblioteket hade donerat sin mans gravyrer och ritningar. Värdet av dessa sades vida överstiga den årliga pensionen.

Henrika Juliana von Liewen dog i Stockholm 1779.


Brita Planck


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Henrika Juliana von Liewen, www.skbl.se/sv/artikel/HenrikaJulianavonLiewen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Brita Planck), hämtad 2024-11-21.




Övriga namn

    Gift: Hårleman
    Alternativ namnform: Hinrica


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Magdalena Juliana von Tisenhausen
  • Far: Hans Henrik Liwe, greve von Liewen
  • Bror: Hans Henrik von Liewen
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Ståndsmässig uppfostran vid hovet


Verksamhet

  • Yrke: Hovfröken, bl a åt drottning Lovisa Ulrika, fr o m 1747 kammarfröken
  • Ideellt arbete: Medarbetare, tidskriften En ärlig Swensk
  • Ideellt arbete: Stödde Hattpartiet


Kontakter

  • Vän: Axel von Fersen
  • Vän: Lovisa Ulrika, drottning av Sverige
  • Kärleksrelation: Johann Caspar von Dörnberg
fler ...


Organisationer

  • Hattpartiet (hattarna)
    Bl a delaktig i redaktionsarbetet för tidskriften En ärlig Swensk


Bostadsorter

  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Arckenholtz, Johan, Sagu-brott af 1734 års riksdag i Stockholm, Kungl. Samf. för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Stockholm, 2003

  • Carlsson, Ingemar, Parti - partiväsen - partipolitiker 1731-43: [Party - the party system - party politics 1731-43] : kring uppkomsten av våra första politiska partier, Almqvist & Wiksell international, Stockholm, 1981

  • Fersen, Axel von, Riksrådet och fältmarskalken m.m. grefve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter. D. 2, [Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag], Norstedt, Stockholm, 1868

  • Fryxell, Anders, Berättelser ur svenska historien. D. 34, Fredriks regering. H. 4, Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år, Hjerta, Stockholm, 1864

  • Fryxell, Anders, Berättelser ur svenska historien. D. 36, Fredriks regering. H. 6, Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen, Hjerta, Stockholm, 1866

  • Fryxell, Anders, Berättelser ur svenska historien. D. 39. Adolf Fredriks regering, H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758, Hjerta, Stockholm, 1869

  • Fryxell, Anders, Berättelser ur svenska historien. D. 41. Adolf Fredriks regering, H. 3. Reduktions-riksdagen 1765-1766, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och Reaktions-riksdagen 1769-1770, Hjerta, Stockholm, 1872

  • Hildebrand, Bror Emil, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor, Stockholm, 1860

  • Jägerskiöld, Olof, Lovisa Ulrika, Stockholm, 1945

  • Öhrberg, Ann, Vittra fruntimmer: författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare, Hedemora, 2001