Herta Wirén var journalist och författare. Hon tillhörde 1970-talets kvinnliga proletärförfattare.

Herta Wirén var dotter till muraren Fritz Larsson och hans hustru Berta, bagerska, född Nilsson. Hon hade sex syskon, varav ett dog under första levnadsåret. Fadern var fackligt och politiskt aktiv, bland annat var han Göteborgs Arbetarekommuns förste ordförande. Hemmet var mycket fattigt, då fadern periodvis var arbetslös och modern sjuklig, och Herta Wirén fick trots uppenbar studiebegåvning inte fortsätta studera. Efter genomgången folkskola arbetade hon som hembiträde. Hon gifte sig 1921 med guldsmeden Carl Axel Wirén. De fick ett barn, dottern Berit, som dog tidigt.

Herta Wirén var övertygad socialdemokrat och engagerade i kommunpolitiken i Malmö. Utbildningsfrågorna låg henne varmast om hjärtat och 1934 valdes hon, som första kvinna, in i Malmö skolstyrelse, där hon var med om att driva igenom gratis skolmat till alla barn i Malmö.

Herta Wirén skrev artiklar och noveller på frilansbasis under många år i Arbetet, Morgonbris och Stockholms-Tidningen, i vilka hon ville synliggöra kvinnors liv och historia. Författardrömmarna hade funnits där tidigt men hon hann fylla 75 år innan de blev verkliga. Hon debuterade 1975 med den självbiografiska romanen En bit bröd med Anna. Handlingen kretsar kring en ung flickas uppväxt i en arbetarfamilj på Möllevången i början av förra seklet. I hemmet råder god gemenskap men ekonomin är skral. Moderns sjukdom förvärrar situationen. Till de få glädjeämnena i flickans liv hör, förutom den första förälskelsen, festligheterna kring Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Trots sin höga ålder hann Herta Wirén ge ut ytterligare sju självbiografiskt färgade romaner. En bit bröd med Anna följdes upp med Dofta vildblomma röd, 1977, Räck mej din hand syster, 1979, och Göra något vackert, 1981. Därefter skrev hon några mer fristående romaner, bland annat Cirkus Klarinett, 1982, om en fyrabarnsfamilj i efterkrigstidens Malmö, då drömmen om ett fint hem blir verklighet. Även den är präglad av hennes feministiska arbetarklassperspektiv.

Herta Wirén menade själv att orsaken till hennes sena debut var motståndet inom familjen, såväl föräldrarnas som makens. Hon skrev under en stor del av sitt liv i smyg och gömde sina alster i kakelugnen. Man kan också säga att man inte hade riktig förståelse för hennes enkelt och rättframt skrivna texter då de först skulle ges ut. De två första lanserades som ungdomsromaner. Men samtidigt var 1970-talets bokmarknad på hennes sida och Herta Wirén var en av flera äldre arbetarkvinnor som debuterade på 1970-talet. Maja Ekelöf, Anni Blomqvist, Linnéa Fjällstedt och Mary Andersson var ytterligare några. Det som tidigare hade varit deras handikapp – att de var kvinnor och tillhörde arbetarklassen – blev plötsligt intressant. De blev hyllade som den bortglömda historiens och vardagslivets hjältinnor och hela det litterära etablissemanget slöt upp omkring dem. Deras böcker är en viktig del av den svenska arbetarlitteraturen då de lyfter fram arbetarkvinnornas situation under 1900-talet med frågorna om lika utbildning och ekonomiskt oberoende genom eget förvärvsarbete i centrum.

Herta Wirén avled 1999. Hon är begravd i Gamla kyrkogårdens Minneslund i Hyllie.