Hilda Pihlgren, i folkmun känd som ”Pila-Britta”, var barnmorska i Västerås under mer än fyra decennier och lär ha förlöst 7 300 barn.

Hilda Pihlgren föddes 1873 i Älvsbacka i Värmland som utomäktenskaplig dotter till pigan Augusta Larsson. Fadern var Hjalmar August Pihlgren, son till en handelsman, och paret hade sedan tidigare en dotter. Sina första levnadsår tillbringade Hilda Pihlgren hos morföräldrarna, medan modern utbildade sig till barnmorska i Göteborg. Modern fick ett par år senare anställning som barnmorska i Norra Råda med egen tjänstebostad och en återförening kunde då äntligen ske. I Norra Råda gifte sig modern så småningom med målaren Gustaf Tempelman, men fortsatte att vara yrkesverksam.

Tillsammans med sex halvsyskon växte Hilda Pihlgren upp i Norra Råda. Relationen till dem liksom till styvfadern var god. Av modern, som lär ha varit nästan som en läkare i bygden, blev både hon och äldre systern Augusta Pihlgren, gift Hedlund, inspirerade till att välja barnmorskeyrket. Hilda Pihlgren studerade i Stockholm och tog som 24-åring i juni 1898 examen vid Barnmorskeläroanstalten vid Södra barnbördshuset i Stockholm. Därefter följde tre månaders praktik, vilket resulterade i en särskild examen som gav henne rätt att använda förlossningsinstrument. I föreståndarens rekommendationsbrev beskrevs hon som ”utomordentligt rask och duglig i sitt kall”. Hon tjänstgjorde sedan som vikarie för sin mor i Norra Råda och var där behjälplig vid 25 barnafödslar.

I början av 1899 tog Hilda Pihlgren sina första självständiga steg ut i arbetslivet. Hon antogs till ordinarie kommunalbarnmorska i Boglösa, Vallby och Lillkyrka utanför Enköping. Efter åtta månader och 34 förlossningar lämnade hon sin befattning för att söka sig till en större ort. Valet föll på Västerås, en stad som hon blev trogen livet ut. Under de första åren delade hon där bostad med den tidigare studiekamraten Maria Larsson.

Hilda Pihlgren arbetade inledningsvis som privatpraktiserande barnmorska i Västerås. Vid den här tiden fanns i staden runt åtta barnmorskor, varav två kommunalt anställda. Utöver förlossningar ingick det i yrket att ombesörja all barn- och mödravård, liksom att utföra vaccinationer. I mars 1913 blev hon tillförordnad andra stadsbarnmorska efter Maria Larsson, som hade avflyttat från orten. Som privat barnmorska bestod hennes inkomst av arvoden direkt från patienterna, men även under tiden som stadsanställd fick hon huvuddelen av sin lön från sådana extraersättningar.

Med anledning av en ny lag omreglerades barnmorskeväsendet i slutet av 1920. 47-åriga Hilda Pihlgren anställdes då som distriktsbarnmorska med ansvar för ett av stadens tre nybildade distrikt. Anställnings- och lönevillkoren förbättrades samtidigt, även om arbetstiden givetvis var fortsatt oregelbunden. Hennes ständiga jour medgav inte några längre ledigheter och det dröjde till 1928 innan hon kunde ha tre veckors sammanhängande semester varje sommar. För att kunna transportera sig själv och den tunga barnmorskeväskan skaffade hon 1922 körkort som första kvinna i Västerås. Hon köpte sig en T-Ford och blev därmed sannolikt också den första bilburna barnmorskan i Sverige.

Efter pensioneringen sommaren 1933 anlitades Hilda Pihlgren ofta som vikarierande distriktsbarnmorska under både kortare och längre perioder. Parallellt återupptog hon sin enskilda praktik och hon var verksam som barnmorska ända fram till sin död. Hon lär ha varit enastående trots sin ålder och höll sig välunderrättad om nya vetenskapliga rön och yrkets utveckling.

Under Hilda Pihlgrens 44 år i Västerås genomgick samhället stora förändringar. Hon beskrev själv hur såväl hygienen, levnadsförhållandena som familjernas ekonomiska möjligheter hade förbättrats avsevärt. Även staden hade vuxit kraftigt och befolkningen nästan fyrdubblats. När hon började sin yrkesbana som barnmorska ägde dessutom nästan alla förlossningar rum i hemmen. Det var inte ovanligt att hon själv hade över 200 förrättningar per år. Fyra decennier senare förlöstes däremot nästan 80 % av kvinnorna i Västmanland på sjukhus. I en intervju på sin 70-årsdag uppgav Hilda Pihlgren att hon varit behjälplig vid 7 300 förlossningar och vid fler än ett tillfälle hjälpt både barn, mor och mormor till världen.

Genom sitt mångåriga arbete i Västerås var Hilda Pihlgren en välkänd och uppskattad personlighet bland stadens invånare. Åtskilliga anekdoter berättades om henne och hon kallades i folkmun och i pressen för ”Pila-Britta”, ett smeknamn av okänt ursprung. Samstämmiga uppgifter beskriver henne som en utmärkt skicklig barnmorska med väldig energi och ett frejdigt och gladlynt humör. Men hon kunde vara lika resolut och handlingskraftig när situationen så krävde. Därtill är hennes stora frispråkighet omvittnad. Mot sina patienter var hon omtänksam och generös, och det berättas att hon hade med sig korgar med mat och kläder till fattiga familjer. Det var inte heller ovanligt att hon höll uppsikt över de barn hon förlöst och följde många av dem genom deras liv.

Den stora arbetsbelastningen till trots fann Hilda Pihlgren även tid för föreningslivet. Alltsedan år 1900 tillhörde hon den fackliga yrkesorganisationen, Västmanlands läns barnmorskeförening, och i lokalavdelningen i Västerås var hon ordförande och styrelseledamot under många år. Hon var även engagerad i den lokala rösträttsrörelsen och ingick i styrelsen för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) från dess grundande till 1913, då hon lämnade sin post på grund av tidsbrist. Under åren 1907–1925 hade hon ett kommunalt uppdrag som suppleant i stadens fosterbarnsnämnd. Från 1916 och fram till sin död var hon dessutom ledamot av en välgörenhetsfond.

Hilda Pihlgren var verksam in i det sista, men insjuknade mot slutet av 1943 i lunginflammation. Hon avled sedermera, ett par månader efter sin 70-årsdag, av hjärtbesvär och gravsattes på Hovdestalunds kyrkogård i Västerås. Vid jordfästningen i domkyrkan hyllades hon samstämmigt för sin livsgärning och karakteriserades som ”en stadens goda ängel”, vilken genom sin blotta närvaro hade ingett trygghet och hopp.

I Västerås har Hilda Pihlgren numera en gata uppkallad efter sig, Pila-Brittas gata.