Hildegard Thorell var en mångsidig målare och tecknare. Hon finns representerad på många museer, främst i Sverige.

Hildegard Thorell föddes 1850 i värmländska Kroppa. Föräldrarna var bruksägare Filip August Bergendal och hans maka Hildegard Bergendal, född Wennerlund, och hon hade flera syskon. Familjen flyttade så småningom till Dalarna. Redan som barn ritade och målade Hildegard Thorell mycket. När hon var omkring 16 år fick hon följa med sin syster till Stockholm där hon tog privatlektioner i teckning och målning.

Vid 22 års ålder gifte sig Hildegard Thorell med Reinhold Thorell som var elva år äldre. Han var auditör, en jurist som handhar rättsvårdsärenden inom det militära, och blev senare vice häradshövding. Han uppmuntrade henne att utbilda sig till konstnär. År 1876 började Hildegard Thorell som enda gifta kvinnliga elev på Konstakademien i Stockholm. Hon studerade för Johan Christoffer Boklund och Georg von Rosen och fortsatte efter avslutade studier vid Konstakademien sina studier för porträttmålaren Bertha Wegmann i Köpenhamn. Den nederländsk-tyske målaren James Marshall hade startat en konstskola i Dresden och den blev nästa anhalt för Hildegard Thorell.

Därefter studerade hon under några år i Paris och delade då ateljé med Julia Beck, Anna Munthe Norstedt och Elisabeth Keyser. Varje vecka kom porträttmålaren Léon Bonnat och målaren och skulptören Jean-Léon Gérȏme, båda lärare vid École des Beaux-Arts, för att se hur de unga målarnas färdigheter utvecklades. Målaren Jules Bastien-Lepage var också deras lärare. I Parissalongen 1880 medverkade Hildegard Thorell med porträttet Miss Gay, som senare ställdes ut i Sverige och då köptes av Göteborgs konstmuseum. Detta blev hennes genombrott.

Att Hildegard Thorell hade lämnat maken för att måla väckte mycken uppståndelse i dåtidens Stockholm. Det skrevs om detta i tidningen Fäderneslandet men deras vänner och de själva tog det med ro. Efter tiden i Paris bosatte sig paret Thorell på Djurgården, i Villa Thorell. Hildegard Thorell gjorde flera studieresor till bland annat Italien och Nederländerna. Hon blev agré vid Konstakademien 1883. Före år 1887 tilldelades denna titel yngre konstidkare, som inte ansågs mogna att upptas som ledamöter, men som verkade i akademiens anda. Detta medverkade till de så kallade opponenternas protester 1885, då över 80 konstnärer, däribland Hildegard Thorell, yrkade på en modernisering och reformering av Konstakademiens konstutbildning, utställningsverksamhet och konstnärsstöd. Eftersom kraven avvisades bildade opponenterna Konstnärsförbundet där Hildegard Thorell var medlem 1886–1891.

Hon ställde ut tillsammans med bland andra Anna Gardell-Ericson och Charlotte Wahlström, 1885 på Carl Sunesons bok- och konsthandel. Där visade hon tre pasteller. På hösten samma år hade opponenterna sin första utställning på Blanchs konstsalong i Stockholm. På vernissagen fanns 155 utställda arbeten utförda av 59 olika konstnärer. Bland utställarna fanns Erland Josephson, Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Jenny Nyström.

Hildegard Thorell blev invald i Sällskapet Nya Idun 1886, en kvinnoförening med vetenskapligt, litterärt, konstnärligt, pedagogiskt eller socialt verksamma kvinnor. Grundarna var Calla Curman, Ellen Key, Ellen Fries, Amelie Wikström och Hanna Winge. Under kommande år ställde Hildegard Thorell alltid ut olika porträtt vid sällskapets möten. Hon representerades också vid Världsutställningen i Paris 1889.

Från början av 1890-talet var Hildegard Thorell medlem i Svenska konstnärernas förening och medverkade i deras utställningar. Efter att ha lämnat opponenterna hörde hon till det konservativa konstnärslägret. År 1891 engagerade hon sig i ett helt annat sammanhang, Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar. Hon valdes först in som suppleant, blev med tiden ordinarie styrelsemedlem och ingick i dess Gåvokomité [sic!]. Hon var här aktiv till sin död.

Ända sedan studietiden på Konstakademien var Hildegard Thorell nära vän med Ottilia Adelborg. De deltog tillsammans med exempelvis Jenny Nyström och Hanna Pauli i den stora konstutställningen i Chicago. Hildegard Thorell och Ottilia Adelborg genomförde även en resa tillsammans i Dalarna 1902 som gjorde djupa intryck på dem.

Då Sveriges Allmänna Konstförening ställde ut 1892, drogs besökarnas blickar till porträttet av en vitklädd dam i helfigur signerad Hildegard Thorell. Från sekelskiftet och framåt gjorde hon många porträtt, bland andra av operasångaren Carl Fredrik ”Lunkan” Lundqvist, drottning Victoria samt Arthur Hazelius, grundaren av Nordiska Museet och Skansen. Hon deltog i de nordiska konstutställningarna i Köpenhamn och i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställning på Konstakademien. Hildegard Thorell målade framförallt stora figurbilder såsom Damporträtt och Modersglädje. På den senare sitter en ung brunögd kvinna med det röda håret i margaretafläta och med sitt nyfödda barn vid bröstet. Hennes ansiktsuttryck är milt leende, stolt, nöjt och kärleksfullt. Målningen Sorgklädd dam visar en kvinnas ljusa, bedrövade ansikte omramat av de svarta sorgkläderna mot en mörk bakgrund. Båda oljemålningarna finns på Nationalmuseum i Stockholm. Hildegard Thorells porträtt, särskilt av kvinnorna, är influerade av impressionismen med ett inslag av de prerafaelitiska målningarna. Hon målade hår så känslosamt att det ser verkligt ut. Hon tycktes fånga modellens karaktär, ögonen ser närmast levande ut och hon hade en stark känsla för ljus och färger. Ett bra exempel är Ung kvinna med solfjäder, målad 1893.

Hildegard Thorell deltog i internationella utställningar i Lübeck, München, Köpenhamn och Barcelona. Sommaren 1905 tillbringade hon tillsammans med målarkollegerna Per Ekström och Nils Kreuger i Borgholm och några år senare var hon i Volendam.

I Villa Thorell på Djurgården hade makarna Thorell ett rikt umgängesliv. De samlade ofta huvudstadens främsta konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter på stora tillställningar. Hildgard Thorell beskrivs som gladlynt, sågs som en sann vän och hon rökte cigarr. I villan hade hon också sin ateljé och väggarna var prydda med konstnärskollegernas alster.

Efter en långvarig sjukdom avled Reinhold Thorell på sommaren 1914. Hildegard Thorell hade därefter ett uppehåll i utställningsverksamheten i Stockholm men var ändå representerad på Baltiska utställningen samma år. År 1917 hade hon en separatutställning på Konstakademien och deltog i Liljevalchs vårsalong 1922. Hildegard Thorell finns representerad på en lång rad museer, bland annat Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Nordiska Museet samt på Lübecks museum.

Hildegard Thorell avled i sitt hem efter en kort tids sjukdom 1930. Hon blev 79 år gammal. I sitt testamente donerade hon en del av sin efterlämnade kvarlåtenskap till offentliga institutioner, bland andra Nationalmuseum, Nordiska Museet och andra museer i landet samt till Akademien för de fria konsterna. Hon donerade även medel till Skytteförbundens överstyrelse att förvalta i Reinhold och Hildegard Thorells donationsfond. År 1932 visades en minnesutställning med hennes konst på Konstakademien.

Hildegard Thorell är begravd tillsammans med sin make på Solna kyrkogård.