Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hildur Kristina Ericsson

1892-11-141983-10-15

Politiker, riksdagsledamot, kvinnosakskvinna

Hildur Ericsson var Norrbottens första kvinnliga riksdagsledamot för socialdemokraterna. Hon var pionjär i arbetet för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.

Hildur Ericsson föddes den 14 november 1892 i Luleå stad som yngsta barnet i en syskonskara om sju. Hon växte upp i arbetarsamhället Karlsvik där hennes far Adolf Eriksson var smed och hennes mor Anna Lovisa Karlsdotter arbetade extra som tvätterska. Faderns arbete var tidvis säsongsbetonat och familjens ekonomi ansträngd av exempelvis storstrejken 1909.

Hildur Ericsson gick på småskollärarinneseminariet i Öjebyn och tog examen 1911. Hon arbetade därefter som lärare i Edefors och Älvsbytrakten fram till 1918, då hon gifte sig med Hugo Ericsson och blev hemmafru. Men yrkesvanan kom med tiden till nytta i det politiska arbetet då hon var en god och otvungen talare.

Hildur Ericsson flyttade tillbaka till Karlsvik med sin man, som först arbetade vid järnverket och sedan sadlade om till slöjdlärare. Paret fick tre barn under åren 1919–1928. Hildur Ericssons politiska intresse hade funnits sedan barndomen, fadern var en övertygad socialdemokrat. Hennes aktiva politiska engagemang tilltog dock först under 1930-talet då barnen började bli större. Även maken Hugo Ericsson var socialdemokrat, liksom parets vänner Otto och Elin Bohlin, vars hem var ett samlingspunkt för saken. Paret Bohlin var ledande inom Arbetarnas bildningsförbund (ABF).

Efter att Kata Dalström hade besökt Luleå bildades en socialdemokratisk kvinnoklubb i staden 1908, men verksamheten tycks ha varit blygsam. Vid partisplittringen 1917 upplöstes klubben och tillgångarna överfördes till partiet. Först 1933 tycktes tiden har varit mogen för att på allvar få fart på de socialdemokratiska kvinnorna i Norrbotten. Efter en turné av Hulda Flood fick kvinnoklubben i Luleå en nystart, samtidigt som det socialdemokratiska kvinnodistriktet bildades med journalisten Alida Ruuth i spetsen.

Hildur Ericsson deltog aktivt i bägge föreningar och arbetade bland annat som ledare för studiecirklar tillsammans med Elin Bohlin. Hon tog över ordförandeklubban i kvinnoklubben åren 1935–1938. Inom kvinnodistriktet var hon tidigt knuten till den inre kretsen, men tog formell plats i styrelsen först 1940. Hon var distriktets ordförande 1949–1953.

År 1937 påbörjades arbetet med skapandet av semesterhem för Norrbottens husmödrar. Hildur Ericsson var den som initierade och ledde Föreningen Kvinnors semesterhem i Norrbotten. Hon var föreningens ordförande ända fram till 1964 och lade ned ett mycket stort arbete med att få inköp och drift av verksamheten att gå ihop. Semesterhemmen var belägna på Mjölkudden i Luleå och Grytnäs i Kalix, invigda 1940 respektive 1949. Här kunde husmödrar från arbetarhem få vila och rekreation.

Hildur Ericsson fick med tiden ett flertal politiska uppdrag. Hon var landstingets ledamot i arbetsförmedlingen, ledamot i Luleå stadsfullmäktige 1938–1950 och satt i folkskolstyrelsen 1935–1958. Hon tillhörde mödrahjälpsnämnden 1938–1950 och var ledamot av Radionämnden från 1939, i många år verksam som ”landsortens röst”. Även Vittjärvsgårdens lanthushållsskola räknade Hildur Ericsson bland styrelseledamöterna omkring denna tid.

Vid valet 1945 var Hildur Ericsson en av de tilltänkta kandidaterna till riksdagen, liksom Märta Boman, högern, som blev invald. Det blev däremot inte Hildur Ericsson. Men 1947 hade K.G. Wiklund som landstingsdirektör avsagt sig riksdagsmannauppdraget och skulle ersättas. Hildur Ericsson blev tillfrågad av partikollegan Ernst Hage: ”nej aldrig jag har barn” blev svaret, men hon lät sig övertalas. Hon satt i riksdagens andra kammare 1947–1956. Hon lade fram 13 egna motioner om sociala insatser som hemhjälpsverksamhet, semesterhem för husmödrar, ferieresor, barnkolonier och vård av psykiskt efterblivna.

Speciellt mödra- och ungdomsfrågorna låg Hildur Ericsson varmt om hjärtat och hon tog en rad initiativ till utredningar som senare kom att bära frukt. Långt in på ålderns höst följde hon det politiska arbetet. Hennes egen politiska bana kännetecknades av att snabbt omsätta ord och löften till handling. Hon var en humoristisk, livlig och medryckande talare med starkt socialt och politiskt engagemang.

Hildur Ericsson avled 15 oktober 1983.


Karin Tjernström


Publicerat 2021-03-20



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hildur Kristina Ericsson, www.skbl.se/sv/artikel/HildurKristinaEricsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Tjernström), hämtad 2021-10-27.




Övriga namn

    Flicknamn: Eriksson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Lovisa Karlsdotter
  • Far: Adolf Eriksson
  • Syster: Hilda Eriksson, gift Pettersson
fler ...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Småskollärare
  • Ideellt arbete: Ledamot, suppleant, Luleå stads folkskolestyrelse
  • Ideellt arbete: Ledamot, Luleå kommunfullmäktige
fler ...


Kontakter

  • Vän: Elin Bohlin
  • Kollega: Alida Ruuth
  • Kollega: Agate Viktorin
fler ...


Organisationer

  • Luleå socialdemokratiska kvinnoklubb
    Medlem, ordförande 1935–1938
  • Norrbottens socialdemokratiska kvinnodistrikt
    Medlem, styrelseledamot fr o m 1940, ordförande 1949–1953
  • Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, nuvarande Socialdemokraterna)
    Medlem, riksdagsledamot 1947–1956
  • Föreningen Kvinnors semesterhem i Norrbotten
    Initiativtagare, ordförande


Bostadsorter

  • Födelseort: Karlsvik
  • Karlsvik
  • Öjebyn
fler ...


Källor

Uppslagsverk
  • ’Ericsson, Hildur’, Kvinnor i fosterländsk gärning, S. 767, 1943

  • ’Ericsson i Luleå, Hildur Kristina (s) : AK för Nb, 1947-1956’, Tvåkammarriksdagen 1867-1970: ledamöter och valkretsar. Bd 5 Kopparbergs län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län, register band 1-5, S. 412, 1992

Litteratur
  • Andersson, Ebon (red.), Drömmen som blev verklighet: en skildring i ord och bild av den semesterhemsverksamhet som skapats av de socialdemokratiska kvinnodistrikten och som nu drives av föreningarna Semesterhem för arbetarkvinnor och Husmödrarnas vilo- och semesterhem, Framtiden, Malmö, 1949

  • E.S., ’25 år efteråt’, Morgonbris, 1947:2, s. 14-15

  • ’Hildur Ericsson’ [Nekrolog], Norrländska Socialdemokraten, 1983-10-10



Vidare referenser

Litteratur
  • ’Hildur Ericsson’ [Nekrolog], Svenska Dagbladet, 1983-10-19

  • ’Kvinnorna i den nya andra kammaren’, Hertha, 1952:5, s. 22-23



Hildur Ericsson, cirka sent 1970-tal. Foto: Gunnar Bergbom/Lule-Bild (Norrbottens Föreningsarkiv)
Hildur Ericsson, cirka sent 1970-tal. Foto: Gunnar Bergbom/Lule-Bild (Norrbottens Föreningsarkiv)

Nyckelord

1900-talet Kvinnorörelsen Lärare Politiker Riksdagsledamöter Socialdemokrati