Hillevi Stenhammar var vissångerska och revyartist, känd bland annat för sin medverkan i ett flertal av Karl Gerhards revyer.
Hillevi Stenhammar föddes 1899 i Budskär mellan Göteborg och Särö där familjen hade sitt sommarställe. Hon var dotter till konstnären Helga Westerberg och tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar, som var dirigent vid Göteborgs-orkestern 1907—1922. Hennes ene bror, Claes Göran, var operasångare, sångpedagog och kantor. Den andre brodern, Ove, var köpman och under en tid ordförande i Stadsteaterns styrelse. Hennes mor Helga hade varit på god väg att bli erkänd konstnär när hon träffade sin blivande make. Men hon valde att ägna sina krafter åt att stödja Wilhelm, vara en representativ hustru och aktiv mor till de tre barnen.
Hillevi Stenhammar återger i boken Sverige, Vals ombord och jag problemet med att ha en så berömd och musikalisk fader: ”En sommar fick pappa för sig att han skulle lära mig spela, men han hade inget tålamod med nybörjare, han var förtvivlad över min dumhet och jag grät. Jag minns hur jag så småningom taktfast snyftade fram Schumanns ’Fröhlicher Landtmann’. Men det är faktiskt det enda musikstycke jag någonsin verkligen lärt mig spela felfritt.”
Barnen skulle ta spellektioner men när de övade märkte de hur fadern led trots att han ingenting sade. Det ledde till att de upphörde med övningarna. Hillevi Stenhammar menade att de ändå hade en underbar far som gärna deltog i barnens lekar, dock inte när han ”hade huvudet fullt av toner, som måste fästas på papperet”. Hennes äldre bror reste till Uppsala för juridikstudier men kom hem efter en termin och hade då lärt sig själv att spela ”charmant piano”.
Hillevi Stenhammar var till en början inriktad på att bli gymnastikdirektör, men teaterintresset tog över. Hon blev antagen till Lorensbergsteaterns treåriga elevskola 1920. Hennes första roll var att spela en äldre stum dam, men sedan blev det flera pojkroller. Hösten 1925 blev hon engagerad för att spela en pojkroll i Styrman Karlssons flammor. Där sjöng hon för första gången sången ”Vals ombord” av Evert Taube. En kväll satt Karl Gerhard i salongen, och efter att ha sett hennes framträdande erbjöd han henne omedelbart jobb i sin nyårsrevy 1926. Hillevi Stenhammar kom därefter att medverka i flera av hans revyer och sjöng bland annat ”Titta in i min lilla kajuta” till melodi av Jules Sylvain, alltid klädd som sjömansgrabb i långa vida byxor och ylletröja. En recensent skrev att det var ”uppfriskande att se och höra ett kultiverat busfrö på scenen”.
År 1926 gifte sig Hillevi Stenhammar med bankkassören Rolf Lindhé, och året efter föddes sonen Jan. Därefter blev samarbetet med Karl Gerhard mer sporadiskt. ”Jag tyckte jag borde vara hemma, när jag hade man och barn”, konstaterade hon. I stället framträdde hon allt mer som vissångerska. I hennes repertoar ingick Carl Jonas Love Almqvists ”songes”, visor av hennes far samt en rad visor av Evert Taube. Under andra världskriget gjorde hon också turnéer bland soldaterna i beredskap. I de värmländska gränstrakterna fick hon utverkat särskilt tillstånd att besöka folkparkerna vid gränsen, bland annat i Eds och i Järnskogs socknar. Hon gjorde även sammanlagt 17 grammofoninspelningar, medverkade i filmen Vi Masthuggspojkar, 1940, och deltog i flera radioprogram. År 1978 vid 79 års ålder uppträdde hon på Stora scenen på Liseberg med en rad Taube-sånger.
Hillevi Stenhammar avled 1985 i en ålder av 86 år i Tranemo och hennes aska ströddes i samma sjö där hennes fars aska hade strötts. Vid hennes bortgång kallade teatermannen Uno ”Myggan” Ericson henne för Visans Varaktiga Vänliga Väninna.
