Ingegerd Torhamn var en allsidig konstnär som arbetade omväxlande med måleri, skulptur, textil och glas. Med sina mattor var hon en solitär i samtida svensk textilkonst.

Ingegerd Torhamn föddes 1898 i Stockholm. Hennes mor Hulda avled 1907 då Ingegerd Torhamn inte hunnit fylla nio år. Hon växte upp med sin far, byggmästaren och målarmästaren Knut Sjöstrand och sin tio år äldre bror Arvid. I tidig skolålder fick hon en bästa vän som kom att följa henne livet ut, Astri Bergman, sedermera Astri Taube. De båda gick tillsammans Konstnärsakademiens skulpturskola med Carl Milles som lärare. Där träffade Ingegerd Torhamn även sin blivande man Gunnar Torhamn som hon gifte sig med 1923. Redan från början var hon starkt bunden till det som kallas ”funkis” och konstnärligt reducerat, förenklat.

Då Gunnar och Ingegerd Torhamn vid mitten av 1920-talet vistades i Paris engagerade de sig i det avantgardistiska och dynamiska konstlivet som kom att bli avgörande för hennes fortsatta konstnärskap. Efter återkomsten till Sverige 1927 fick hon ett par gånger uppdrag som smakråd vid inredningen av svenska firmor i Berlin. Där mötte hon rörelsen kring Bauhausskolan, som 1925 flyttat till Dessau, och vars konstruktivistiska, sakliga anda alltmer framstod som grundläggande för den moderna formgivningen.

Stockholmsutställningen 1930 kom att bli ett genombrott för Ingegerd Torhamn då chefsarkitekten Gunnar Asplund fick upp ögonen för hennes mattor. De stämde precis med den radikala anda som alltmer hade kommit att prägla arbetet med utställningen. Ingen av de andra samtida textilkonstnärerna gjorde något liknande. Ingegerd Torhamn komponerade och utförde mellan tio och femton mattor till utställningen varav den mest kända är den så kallade musikmattan som låg i Sven Markelius bostadsavdelning. Den har ett formspråk som vid den här tiden var både djärvt, lekfullt, stramt och behärskat. Ingegerd Torhamn fick stor uppmärksamhet med dessa moderna mattor i funkismiljöer, framför allt i utländska tidskrifter. Hon deltog även med skulptur, möbler och installationer.

Hennes första matta med sin diagonala och centrala kvadrat bildad av en svart och en grågul triangel har i sin abstrakta geometri ett släktskap med Malevitj. En avgörande skillnad mot Malevitj är dock Ingegerd Torhamns grepp att genomgående använda sina initialer i gemena bokstäver som ett framträdande dekorativt inslag i sina kompositioner. Där anslöt hon sig till den av Amedée Ozenfant och Le Corbusier lanserade purismen med deras efterkubistiska formspråk av stiliserade figurer, masker, musikinstrument, vaser tillsammans med geometriska fragment, linjer och prickar. Deras milda men raffinerade färgskala tycks också återklinga i Ingegerd Torhamns mattor. Hon är även besläktad med vännen och konstnären Otto G. Carlsunds kompositioner och den anda som tar sig uttryck i Art Concret, den grupp han grundade 1929. Men Ingegerd Torhamns kompositioner saknar förebildernas ofta stränga logiska uppbyggnad och deras programmatiska allvar. Hon leker och improviserar respektlöst med formerna. De får ändå en fasthet tack vare den textila tekniken.

Ingegerd Torhamns inhopp som textilkonstnär i samband med Stockholmsutställningen 1930 var en kort parentes i ett livslångt bildskapande, men en parentes som idag ter sig alltmer intressant och bör ses i relation till den övriga svenska textilkonsten just då. Hennes mönstervärld var aldrig präglad av 1920-talsutvecklingen i Sverige, utan påverkades mer av internationella förebilder. Hon hade blicken vänd mot det avantgardistiska måleriet i Europa och funktionalismens idé om samspelet mellan konst och miljö.

Under det tidiga 1980-talet tog Galleri Jazz i Stockholm initiativet till en nytillverkning av mattorna som utfördes av Hitex i Blekinge. Textilkonstnären Astrid Sampe och Byggnadsstyrelsens inredningsarkitekt Göran Faust såg till att många av dem placerades på svenska ambassader och konsulat ute i världen.

Ingegerd Torhamn finns bland annat representerad vid Röhsska Museet, Nationalmuseum, Moderna museet, Stockholms stadsmuseum, Statens Porträttsamling och Designarkivet i Pukeberg.

Ingegerd Torhamn dog 1994 i Stockholm.