Ida Schmidt var trädgårdsmästare och drev en av de första trädgårdsskolorna för kvinnor i Sverige. Hon var engagerad i kvinnorörelsen och hörde till landets första kvinnliga ledamöter i såväl stadsfullmäktige och pensionsnämnd som inom hushållningssällskapet.
Ida Schmidt föddes i en välbeställd familj i Karlshamn 1857. Fadern Herman Schmidt anges i bouppteckningen som grosshandlare men det finns också källor där han benämns bankdirektör. Modern hette Carolina Schmidt, född Böös. Ida hade tre systrar, Thérèse, Thekla och Louise. Av systrarna verkar det endast ha varit Louise som gifte sig.
Mellan åren 1900 och 1910 drev Ida Schmidt en trädgårdsskola för kvinnor, Agdatorps trädgårdsskola i Blekinge. Detta var en av de första trädgårdsutbildningarna i Sverige som var tillgänglig för kvinnor. Tidigare hade det under en kortare period funnits en kurs för kvinnor vid Rudolf Abelins trädgårdsskola vid Norrviken i Östergötland, samt en skola i Närke som drevs av Stina Swartling. Ida Schmidt startade sin trädgårdsskola utanför Karlshamn, för att något år senare flytta den till gården Agdatorp utanför Karlskrona. I uppstarten var också kollegan Sigrid Hård af Segerstad involverad.
Utöver att driva trädgårdsskolan på Agdatorp var Ida Schmidt i Karlshamn engagerad i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR), och hon var dess ordförande 1905. Mellan åren 1906 och 1914 var hon ledamot av Kommittén för trädgårdsskötselns befrämjande inom Blekinge läns hushållningssällskap. Hon verkar ha varit den enda kvinnan i sällskapets alla utskott, nämnder och kommittéer under dessa år.
Ida Schmidt blev invald i stadsfullmäktige i Karlshamn för de frisinnade i slutet av 1910, vilket var det första året kvinnor kunde bli invalda. Hon satt också som ledamot av pensionsnämnden i Karlshamn från 1914. Även i pensionsnämnden utgjorde hon en av de första kvinnorna, eftersom en ny lag om pensionsnämnder trätt i kraft samma år som tillät kvinnor att väljas in. I samband med Ida Schmidts sextioårsdag 1917 uppmärksammades hon i tidskriften Idun, med foto och en kort text där hennes tid i kommunalpolitiken omnämndes. Hon beskrevs som ”kommunalt lifligt intresserad”. Utöver dessa engagemang tog Ida Schmidt initiativ till Röda Korsets lokalavdelning i Karlshamn och var dess sekreterare under åren 1914—1927.
Utbildning inom trädgård hade Ida Schmidt skaffat sig i Tyskland, Danmark och Finland såväl som i Sverige. Bland hennes utbildningsmeriter nämns flera av det fåtal trädgårdsskolor som fanns för kvinnor vid denna tid: Charlottenburg i Tyskland, prostinnan Nora Pöyhönens skola i Finland och Rudolf Abelins trädgårdsskola i Östergötland. Sigrid Hård af Segerstad beskrev henne år 1906 som ”en af dem, för att ej säga den som trägnast och mest målmedvetet studerat och arbetat för trädgårdsodlingen”.
I Ida Schmidts dödsruna i Karlshamns Allehanda 1932 framhölls att hon genom sin nobla person och sitt blida, vänliga väsen skaffat sig många vänner. En av frieleverna vid trädgårdsskolan, Valborg Olsson, beskrev i sin dagbok från Agdatorp 1907 vilken saknad hon skulle känna efter ”Fröken Schmidt o Agdatorp”. Det tyder på att skolans grundare var uppskattad bland eleverna.
Undervisningen vid Agdatorps kvinnliga trädgårdsskola var både praktisk och teoretisk. Utbildningen var bara en säsong lång och inte en fullständig trädgårdsmästarutbildning. Särskild vikt lades vid trädgårdsalstrens användning inom hushållet, deras konservering samt beredning av fruktviner. Skolan vann priser vid flera trädgårdsutställningar och Ida Schmidt deltog även i styrelsen för dylika utställningar. Under de elva år som skolan var igång besöktes den av sammanlagt 132 elever. Eleverna verkar ha kommit från ganska varierande bakgrunder.
Varje år antogs en till fyra frielever med medel från länets hushållningssällskap, men det fanns också välbärgade elever som finansierade utbildningen med egna medel. En av eleverna var Lillie Landgren som sedan startade en egen trädgårdsskola i Dalarna.
Att Ida Schmidt tog beslutet att lägga ned trädgårdsskolan år 1910 hade sannolikt flera orsaker. Enligt Hushållningssällskapets historieskrivare Hugo Wachtmeister berodde det inte på bristande intresse från sökande, utan på svårigheter att få skolan att gå runt ekonomiskt. Så var det kanske, men det var också så att det år 1910 fanns fler möjligheter för kvinnor att utbilda sig inom trädgård än vad som funnits då Ida Schmidt och Sigrid Hård af Segerstad startade sin verksamhet år 1900. Det fanns alltså inte längre samma brännande behov av trädgårdsskolor som riktade sig specifikt till kvinnor. Kanske var det också så att Ida Schmidt ville ägna sin kraft åt andra saker, till exempel kommunalpolitiken. Om, och i så fall på vilket sätt, Ida Schmidt ägnade sig åt trädgård mellan 1910 och fram till sin bortgång 1932 är inte känt.
Ida Schmidt avled i Karlshamn 1932. Hon ligger begravd på Hvilans kyrkogård i Karlshamn.
