Inga Borg var konstnär, illustratör och författare. Hon verkade främst som barnboksförfattare och illustratör och är mest känd för sina böcker om Plupp, en fantasifigur som bor i fjällvärlden och kan tala med djuren.
Inga Borg föddes 1925 i Stockholm, och var dotter till simmaren Arne Borg och hans fru Elise, född Lindberg. Eftersom fadern var professionell simmare flyttade familjen runt, bland annat till Belgien och Schweiz. Inga Borg bodde längre perioder hos sina morföräldrar i Dalarna där hennes intresse för naturen tidigt grundlades. Redan som 19-åring, sommaren 1945, vistades hon i Dalafjällen, en resa som gjorde stort intryck på henne. Under vistelsen tecknade hon djuren och naturen i fjällen.
Inga Borg utbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm under slutet av 1940- och början av 1950-talet och hade under denna tid målaren Ragnar Sandberg som sin mentor. År 1946 gifte hon sig med författaren och journalisten Ulf Grubbström, ett äktenskap som varade i tio år. Tillsammans fick de 1949 dottern Irja, och 1951 sonen Ante. I samband med giftermålet bytte hon efternamn. Tillsammans skrev makarna två böcker, Slädhundar och fjällfärder, 1952, samt Jonas med fisken, 1953.
År 1955 debuterade Inga Borg som konstnär med en separat utställning i Stockholm. Samma år kom hennes första bok om Plupp ut, Plupp och renen. Under 1950-talet fick Borg flera stora framgångar både med sitt författarskap och sitt konstnärskap och många konstnärer och tecknare samlades tidvis i hennes ateljé i Ulriksdal i Stockholm. År 1956 skilde hon sig från Ulf Grubbström och tog då tillbaka sitt flicknamn. Några år senare gifte hon om sig med Lars Björkman, ett giftermål som varade mellan åren 1959 och 1968.
Inga Borg skrev ett tjugotal böcker om Plupp, den osynliga figuren som har liknats vid både ett ”sametroll” och en ”sagolinne”. Plupp, som bor i Sápmi, lever i samklang med årstiderna och värnar om naturen och djuren. Hans familj är lämmeln Lämmel och hermelinen Hermelin och de andra djuren som lever på fjället. Plupp har byggt sitt bo, en kåta, vid sjön Blåvattnet vid en plats där han har sett rester av en lägereld. Han följer årstiderna och ägnar sig främst åt existentiella göromål, som svamp- och bärplockning, och förberedelser för naturens olika skiftningar. Han har blått hår, röd näsa och orange halsduk, och kännetecknas av sitt läte; ”plupp, plupp”, ett språk som bara djuren och läsaren förstår
Böckerna om Plupp innehåller många miljöbeskrivningar i både text och bild. Naturskildringarna visar den samiska faunan ofta gestaltad i rött, gult, blått och orange, men också djurens bon och reden skildras, och med till synes enkla medel skapar Inga Borg ett eget bild- och textuniversum. Plupp omnämns som en ”han” men framstår som en androgyn och stiliserad figur. Han har alltid samma kläder, en brun kolt eller klänning om man så vill, näbbskor och orange halsduk. Håret är långt och blått och näsan är röd. Således bär Plupp attribut som varken är specifikt manliga eller kvinnliga, något som kan ses som en kritik mot femtiotalets barnböcker som i huvudsak präglades av traditionella könsskildringar.
Utöver böckerna om Plupp illustrerade Inga Borg ett antal andra böcker där skildringar av olika typer av djur står i fokus, exempelvis Renen Parrak, 1959, Bamse Brunbjörn, 1961, Älgen Trampe, 1962, Svanen Vingevit, 1963 och Micke Rödpäls, 1964. Hon har även skrivit om Carl von Linné och illustrerat flera av Zacharias Topelius berättelser.
Inga Borgs storhetstid var på 1970-talet. År 1975 var hon den mest utlånade barnboksförfattaren med 450 000 lån. Sveriges Television visade under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal några berättelser om Plupp och på så sätt fick figuren en omfattande spridning och den generation barn som växte upp under denna tid fick via Plupp kännedom om samiska miljöer och fjällvärldens fauna.
Under 1970-talet blev Inga Borg alltmer engagerad i Tecknarföreningen FST (nuvarande Svenska Tecknare) där hon även var ordförande en period. Hon var också engagerad i Svenska Barnboksakademien när den startades 1989. Hon mottog ett flertal priser, bland annat Elsa Beskow-plaketten 1970, Litteraturfrämjandets pris 1982 och Knut V. Pettersson-stipendiet 1995.
Inga Borg avled efter en längre tids sjukdom 2017, 92 år gammal. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
